Magdalena Andersson kan med visshet skåda ut över sin nordeuropeiska lilla randstat och finna att läget inför 2022 synes gott!
Den miljöphascistiska barlasten är dumpad, folket skrämt till lydnad och ett val är på väg. Har man tur med det sistnämnda, samt en viss skicklighet med att sälja in att man lyckats hantera det dödsmördarpandemiska viruset väl, så ska det nog lösa sig.
MiljöPhascisterna har givetvis varit ett svårt ok att släpa på för sosseriet. Fördelen med släpandet har dock varit helt uppenbar och, som ungdomarna säger, totalt värt det. Man har nämligen kunnat sitta kvar vid makten ytterligare en mandatperiod. Att det i sin tur inneburit att Sverige sjunkit ännu djupare i vänsterismens träsk av jämlikhetstrams, energibrist och klanvåld gör inte så överdrivet mycket.
För socialdemokratin är nämligen makten nog i sig själv.
Man kan jämföra det med ett helt vanligt djur (djurägare får ursäkta för resonemangets skull).
Ett vanligt djur är lycklig och fullständigt nöjd med sitt liv så länge den får vara djur och göra så som ett djur skall göra. På samma sätt är socialdemokratin lycklig och fullständigt nöjd så länge socialdemokratin får ha makten. Precis som ett djur saknar socialdemokratin förmåga till djupare reflektioner över syftet med sin existens och därmed möjlighet att dra några som helst slutsatser om och kring sitt handlande.
Förutom att Magdalena Andersson torde den vara första statsminister i svensk historia som inte på något sätt är vald i påstått allmänna och fria val lyckades hon med konststycket att sjabbla bort sin första ämbetsperiod på rekordkort tid. Det lovar inte gott inför kommande val om vi håller i minnet vad som hände 2018.
Å andra sidan kan vi också hålla i minnet att allmänna och fria val ger höga vederbörande en chans att, åtminstone indirekt, skylla på att väljarna röstat fel. Politikerna brukar använda formuleringen ”besvärligt parlamentarisk läge”, eller något liknande.
Inför 2022 har man dessutom flaggat för att rösträkningen kan komma att utsättas för störningar. Att vi har en valmyndighet med blott och bart en matematisk statistiker och ett par stycken som kan detta med vallängder på sina fem fingrar anställda har inte kommunicerats med lika stor emfas.
Vad som händer om dessa fåtalet individer drabbas av dödsmördarvirus, bryter benen eller bara helt enkelt slutar på valmyndigheten är ganska lätt att räkna ut. Sannolikt är det ett relativt osexigt problem att tala om. Bättre att underförstått högerextrema krafter, dit undertecknad förmodligen anses höra, hotar att omkullkasta civilisationen så som vi känner den genom att störa rösträkningen.
Sverige är förövrigt fullt med osexiga problem som kräver hårt arbete snarare än kraftfulla politiska uttalanden. Sjukvården är per definition ett av dem. Varför har Sverige så få intensivvårdsplatser egentligen? Där har vi en nöt att knäcka för våra värdegrundssäkrade politiker!
En annan har att göra med buset på biblioteken. Eller skjutningar, bombningar och klansammandrabbningar i universitetsstäder. För att inte tala om långköraren om energiförsörjningen och havererat utbildningssystem?
Ett utmärkt exempel på hur moderna människor i allmänhet hanterar problem kan vi få om vi tar del om information hur vi hanterar våra husdjur.
I Sverige har folk tydligen köpt på sig fler husdjur som tröst för den erbarmliga situationen att de tvingas jobba hemma i dessa pandemiska tider. Samtidigt ökar förskrivningen av antidepressiva mediciner till våra husdjur.
Här måste varje vettig människa fråga sig vad som rör sig i påstått vuxna människors huvuden. Samtidigt får vi alla till mans vara glada över att tankeläsning är en omöjlig konst. Den absoluta och totala tomhet som finns bakom pannbenet hos en djurägare som vanemässigt ger sin hund eller katt antidepressiv medicin måste vara hemsk att behöva uppleva!
Vi kan alltså inte skylla alla problem på politiker och andra höga vederbörande. Faktum är att det är omöjligt om man nu som jag tror på tanken att vuxna människor, som får rösta i påstått allmänna och fria val, har förmåga att tänka själv.
Problemet med dessa människor är att de har en osviklig förmåga att följa minsta motståndets lag. När jag inte är permanent eller tillfälligt avstängd från Facebook brukar jag följa debatten därstädes om olika saker. Tyvärr konstaterar jag allt som oftast att önskemålet om en repressiv stat uttrycks från medborgarna själva.
Man vill ha strängare vaccinationskrav, mer vaccinationspass och fler lagar och kontroller om ditten och datten. Människor vill ha en strängare och mer uppfodrande statsmakt, de rentav kräver det!
Det är därför jag tror att Magdalena Andersson tyvärr kommer gå segrande ur valet 2022. Fru Anderssons parti är inte dummare än att det begriper vad folk vill ha och sedan levererar det.
Vi ser samma sak hos SD när en av deras högsta företrädare frankt påstår att en tredje vaccindos är den bästa julklappen man kan få. Att flörta med de som är nervösa, rentav rädda, är en given valvinnare.
2022 kommer som vanligt innebära att en majoritet glatt och otvunget kommer förtrycka en skeptisk minoritet.
Med visshet är det så att 2022 kommer innebära nya kriser, klavertramp och övergrepp på den personliga friheten. Det är ett tvärsäkert och fullständigt sant uttalande.
Efter höstens val kommer det parlamentariska läget att vara besvärligt, också det är tvärsäkert och sant. Har vi lite tur ryker dock både L och MP all världens väg. Vilken givetvis är en viss tröst i all bedrövelse.
Man får alltså som vanligt fira in det nya året med en klump av ångest i magen!
För övrigt ligger det på mitt bord att utse årets bästa inlägg på Fri Debatt. Utan någon större tvekan blir det den text där Johan Simu (nästan) kom ut som feminist, vilket var klart oväntat!
Johan kammade också hem årets mest lästa inlägg om folkutbytet. Nästan 4000 unika läsningar fick han på den, Fri Debatts redaktion gratulerar!
Priset är som vanligt att bjudas på en rejäl brakmiddag på lokal om redaktör Jönsson och skribenten någon gång lyckas träffa på varandra i verkliga livet. Samt givetvis den stora äran att finna nåd inför både redaktörens och vår läsarkrets granskande blick!
Frihetlig sinnad men ofri i praktiken. Mitt motto är: ”Gör din plikt, kräv din frihet”. Till vardags sysselsätter jag mig inom den privata delen av Sveriges hälso och sjukvård, på så sätt undviker samhället ytterligare en som springer omkring på gator och torg och ställer till ofog!
