Den 25 oktober 2021 publicerade Fri Debatt den första av Dan Ahlmarks texter i artikelserien om bakgrunden till libertarianismen och huvuddragen för ett modernt frihetligt synsätt.
Vi publicerar nu en fördjupningsserie om ytterligare 5 artiklar.
YTTERLIGARE KOMPONENTER I EGENSYNEN
- MÅL
Det krävs mycket tänkande för att etablera en människas hela hierarki av mål: från fundamentala levnadsmål på olika sikt till – slutligen – rena arbetsmål. Målen täcker många olika områden och ska tidsättas på olika sikt: kort, medellång och lång. De – i alla fall sådana på kort sikt – bör formuleras så konkret som möjligt och därigenom helst bli mätbara. Det viktigaste i livet är ju att veta vad som är viktigt, och prioritering mellan målen måste vanligen ske – och inte bara genom tidsättning. Vissa har mycket större betydelse än andra, och en del måste kanske ovillkorligt nås. Och det krävs en bedömning – kanske en beräkning – av vilka resurser, som krävs för måluppfyllelse. Valet av ambitionsnivå beträffande de viktiga levnadsmålen är fundamentalt viktigt.
Av områdena i Egensynen berörs tre områden (1.Jaget, 3.Självuppfattningen och 6.Motivationen) inte direkt av människans vilja, och några mål är därför inte relevanta. Beträffande specifika områden kan dock kraften i arbetsinsatsen (Motivationen) påverkas av viljan. Beträffande område 2.Värderingar sker en målsättning automatiskt i formuleringen av dessa eller inträffar i samband med beslut avseende dem. Det gör, att en måldiskussion främst sker avseende områdena 4-5. Gällande människans levnadsmål är yrkes- och familjemålen grundläggande; de berördes tidigare (1). Beträffande området 5.Vanor är den främsta avsikten självfallet alltid att fortlöpande eliminera dåliga och etablera goda sådana.
Diskussionen här ägnas istället de sex distinkta krav på människan, som vi härlett från den libertarianska principen om Rätten till det Egna livet (REL; se (2)). Det första av dessa krav gäller personens insikt gällande naturen av människans medvetande, och frågan är då om en korrekt insikt om detta etablerats hos individen. Det omfattar alltså vissa huvudegenskaper hos vårt medvetande såsom skillnaden mellan vårt lägre och högre medvetande (vilket aktualiserar det viktiga valet av det högre) samt den fria viljan (3). Den insikten är mycket betydelsefull, eftersom den direkt kan påverka individens beteende. Det tredje av de sex kraven gäller personens hantering av känslor, som behandlats bland annat i Del 3 (4). Krav 5 och 6 behandlades i Del 8. De övriga avser att nå och upprätthålla 2.andlig respektive 4.materiell självständighet, vilka berördes i (4).
Kravet på individen att uppnå 4.materiell självständighet för sig själv och familjen och inte ställa krav på och vara beroende av andra, blir naturligtvis orsaken till många konkreta mål inkl arbetsmål. Ett grundläggande rättvisevillkor i samhället påverkar detta krav på individen. Ingen (utom familjen) har rätt att kräva stöd av andra. Men mycket stöd och hjälp ges ändå till andra pga naturlig medmänsklighet. Kravet på denna självständighet berör främst yrkesarbetet. Det grundläggande villkoret är då enbart, att människan ska själv nå en materiell standard på godtagbar nivå.
- VANOR
Det mesta vi gör är sådant vi gjort tidigare. När man beslutar sig för att göra nya saker, avgör man också, hur dessa ska utföras. Vi kan då etablera en vana genom att alltid utföra de aktuella handlingarna på ett visst bästa sätt och varierar inte detta (såvida förändringar inte är planerade på grund av varierande förutsättningar). Därefter handlar man snart automatiskt gällande området, och vanor styr mycket av vårt handlande. Detta spar mycket tänkande och frigör vårt medvetande för andra ämnen och nytt handlande. Ett problem är då, att man inte märker att förutsättningar eventuellt ändras, så att vanorna inte längre är särskilt bra och produktiva. Kritisk observation av det egna beteendet i relation till förändringarna av olika områden är alltid nödvändig.
Man undviker en dålig vana genom att helt enkelt vägra att utföra sina handlingar på det sätt man förstår är fel – hur lockande det senare än är! Eftersom belöningarna för att göra fel i ett visst avseende kanske är uppenbara och känns mycket påträngande, krävs karaktärsstyrka för att vägra. Och om man nu upprepade – kanske rätt många – gånger redan har fallit, har man etablerat en dålig vana, som måste arbetas bort.
Det sker främst genom att bita ihop, och att nästa gång handlingen ska utföras, man då står emot sin svaghet och lockelserna den erbjuder. Istället gör man rätt och accepterar smärtan i sitt inre, och om den dåliga vanan är väletablerad, kan det göra riktigt ont. Dessutom krävs i ett sådant fall många repetitioner, innan smärtan klingar av, och en ny vana är etablerad. Dåliga vanor av någon betydelse är inte acceptabla hos en individ, eftersom de minskar hans kraft att agera eller skadar honom.
En viktig vana gäller ens beteende, när exempelvis hindren för att nå ett mål syns överväldigande. Hur hanterar man det ? Har man tillägnat sig beteendet att vägra negativa tankar att dominera en och istället tänker hoppfullt och bara koncentrerar sig på det utförande, som kan realisera ens avsikter? Har man medvetet gjort valet att godta risken att misslyckas istället för att undvika att ens försöka att lyckas? I varje ögonblick undviker mängder av människor att utföra handlingar just av rädslan att misslyckas. Den är ofta rationell men går mycket lätt för långt, vilket måste bevakas. Att gå från att känna dystert till att agera hoppfullt kräver just ett nytt tänkande. Det man bestämmer sig för att tänka är avgörande, och rädslan ska inte ges någon plats.
- MOTIVATION
Beskrivningen nedan av motivationens psykologi är främst baserad på N. Brandens biocentriska psykologi (5). Värden/värderingar är en konsekvens av människans konceptuella medvetande och skapar grunden för dennes emotionella mekanism. Känslor är ju resultatet av (delvis) uppnådda (eller ej) värden, som efter handlingarna orsakar olika variationer av, låt oss kalla det, tillfredsställelse/lidande. Varje känsla innebär, att något ökar eller minskar personens tillfredsställelse och anger också i vilken utsträckning så sker. De känslor man får som resultat av att ha nått något värde (realiserat någon värdering) är positiva och kan ses som belöningar. De är en del av människans incitaments/belöningssystem, som skapar motivation och därmed ytterligare handlingar.
Självmedvetenheten och dess förmåga att skapa tvekan, osäkerhet och rädsla minskar ofta motivationen, Om en person känner vissa mål som en plikt (beroende på en kombination av värdering och mål) ökar detta motivationen. Mental disciplin är viktig för att bortse från tvivel på den egna förmågan, för att handla istället för att tveka och att bortse från eller eliminera hinder, som minskar eller även helt kan förstöra ens motivation. Att positivt förvänta ett gott utfall gällande något är ett bra stöd, och att helt koncentrera sig på uppgiften utan några andra tankar förstärker viljan att handla.
Varje person har sina egna metoder att vidmakthålla den andliga disciplinen och nå sina arbetsmål, vilket samtidigt blir ett sätt att bygga upp en stark och kontinuerlig motivation. Människan behöver vanligen ett tillräckligt frekvent inflöde av positiva känslor för att kraftfullt och snabbt genomföra svåra projekt.
(1) https://fridebatt.se/forverkliga-dina-mal/
(2) Se Del 6
(3) https://fridebatt.se/den-fria-viljan/
(4) https://fridebatt.se/att-bestamma-sin-livssyn
(5) Branden, Nathaniel (1969). The Psychology of Self-Esteem, A new Concept of Man’s Psychological Nature; s. 64. Nash Publishing Corp., Los Angeles, California.
Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav 2017 ut boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.
