Val i Elefantölens hemland

Vem begriper hur vänstermänniskor resonerar om dom nu helt undantagsvis ägnar sig åt den verksamheten? Propaganda är däremot en gren dom gärna ägnar sig åt. Förmodligen slipar dom i detta nu på sina analyser av det danska valresultatet.

Deras slutsats är i princip given. Släpp ingen jävel in i den parlamentariska värmen, risken är då att går som i grannlandet Danmark.

Vid förra folketingsvalet i Danmark blev Dansk folkeparti näst störst i Danmark. Man kan notera att dom bara 6 år efter att dom grundades 1995 blev stödparti till en borgerlig regering . Men än viktigare, dom har dominerat debatten och satt agendan. Dansk folkeparti talade om danskhet. Om fläskkött i skolan och slöja i det offentliga rummet. När dom etablerade partierna följde efter tappade partiet initiativet. Prognosen pekar på halverat stöd i dagen val.

Detta har öppnat upp en angreppsmöjlighet från höger.

Ny borgelige kombinerar skarp islamkritik med borgerlig ekonomisk politik. Stram kurs med advokaten Rasmus Paludan, bl.a. känd för att på You-tube bränna baconinlindade exemplar av Koranen, vill resolut deportera en halv miljon danska muslimer.

Slutsatsen är alltså tydlig från vänsteretablissemanget. Släpp ingen jävel in i den parlamentariska värmen.

Släpp inte in dem i regeringen. Vägra samarbete i riksdagen. Strunta i väljaropinionen. Den som är Socialdemokrat får lägga pannan i djupa veck och fundera över det faktum att endast 41% av dom LO-anslutna röstade på dem i senaste riksdagsvalet. 30% av dom LO-anslutna männen röstade på SD, märkligt nog.

Att ge upp makten är dock en för svenska Socialdemokrater övermäktig uppgift. Saken underlättas självklart av att vi tycks ha en sorts egen självhatande borgerlighet i landet. Pseudoliberalerna har helt på egen hand nästan lyckats med konststycket att radera ut sig själva i väljaropinionen. Centerpartiet och Moderaterna sjunker, dom senare kraftigt. Endast KD lyfter som en raket, en god del av folket vill mer än gärna att ärkekonservativa EBT tar dom i herrens tukt och förmaning.

Följande får alltså hållas för troligt. Att vi, på nationaldagen, kommer få oss en massa dravel till livs om varför det gick som det gick i det danska valet. Att allt är högerpopulisternas fel. Att vi i Sverige inte får göra om det misstaget. Samt sist, men inte minst, att endast vänstern kan rädda världen.