Det Naturliga Urvalet och Sociala Medier

Det Naturliga Urvalet och Sociala Medier 1Om man som lekman får tro de som anser sig begripa sakernas tillstånd, och det får man ibland göra, så stod den moderna människans (Homo Sapiens) vagga någonstans i Afrika för sisådär 200 000 år sedan. Det var för övrigt Carl Linné, en inte helt okänd storhet inom taxonomins område, som namngav oss.

Den så kallade “out of Africa”-hypotesen är den mest omfamnade teorin av alla, möjligen med undantag av de kretsar som i god neonazistisk anda håller för sant att germanska folk uppstod i ett sorts ur-Thule, och passar som hand i handske tillsammans med Charles Darwins teori om naturligt urval.

Charles Darwin var för övrigt inte den som myntade uttrycket “survival of the fittest”. Däremot lånade han uttrycket från Herbert Spencer, brittisk filosof och liberal, som var motståndare till kolonialism, krigsföring och brittisk imperialism. Det finns de som menar att han också är en av upphovsmännen bakom socialdarwinism.

Med “survival of the fittest” avsåg Darwin helt enkelt att den individ som var bäst anpassad till miljön också överlevde och förökade sig.  Varken mer eller mindre. Tyvärr har uttrycket, bland annat genom den förhatliga socialdarwinismens försorg, kommit att förstås som att det är den starkaste som överlever.

Sålunda, människan som ras är ca. 200 000 år gammal. Vi befolkade hela jorden genom att vandra ut från urhemmet i Afrika och är resultatet av ett naturligt urval som fungerar enligt principen att de som är bäst anpassade till den omgivande miljön lever och förökar sig. Kan man därav dra några långtgående slutsatser kring vårt beteende på sociala medier?

Givetvis går det helt utmärkt att göra det. Problemet är nämligen det att sociala medier är ett väldigt sent påfund i människans historia. Facebook, alla sociala mediers moder, startades så sent som februari 2004. När denna artikel skrivs har alltså tjänsten funnits i 16 år, en droppe i Mississippi om man jämför med hur länge människan trampat runt på vår jord. Då ska man samtidigt hålla i minnet att människan tid på jorden i sin tur är fjärt rymden med tanke på hur länge livet funnits på jorden innan vi dök upp på scenen.

Människans framgångssaga kan, bland mycket annat, förklaras med vår förmåga att kommunicera med varandra. Men det naturliga urvalet fungerar tyvärr inte på det sättet att det kan förutse något. Det har ingen övergripande riktning och mål, det så att säga bara är. Då och då muterar en gen som ger bäraren en extra fördel i arbetet med att överleva. Om man dessutom har lyckan att få föröka sig förs genen vidare till nästa generation och så vidare. Förmågan att kommunicera med varandra är utan tvekan en egenskap som hjälpt människan att överleva.

Genom i princip hela människans historia har dock kommunikationen skett mellan människor som suttit mitt emot varandra, ansikte mot ansikte. När skriftspråk uppfanns författades meddelanden som kunde skickas, ännu senare kom telegrafi, telefon och radiokommunikation. Skriftspråk uppstod i form av kilskrift i Mesopotamien för cirka 5000 år sedan, de första personligt hållna breven förknippas med aposteln Paulus och är av betydligt senare datum. I Sverige daterar sig postverkets begynnelse till 20 februari 1636. Utan att darra på manschetten kan jag väl frankt påstå att postbefodran mellan kreti och pleti dröjde ytterligare en tid. Vi har dock kommunicerat brevledes långt mycket längre än via sociala medier.

Kommunikation öga mot öga och brevledes, samt via det gamla telefonnätet, skiljer så ett markant sätt från dagens i sammanhanget sekundsnabba möjligheter att haspla ur sig dumheter. Nämligen viss eftertanke som går förlorad när mottagaren nästan helt och hållet anonym. Evolutionen har nämligen premierat förmågan att i ganska stor utsträckning bita sig i tungan när man har direktkontakt med någon. I sociala interaktioner öga mot öga läser vi av kroppsspråk och ansiktsuttryck vare sig vi vill det eller inte. När man förr om åren fick tag i en telefon, eftersom man inte bar dem på sig som idag, hann den värsta harmsenheten och ilskan rinna av när man ringde upp. Om inte annat så träder en viss självbevarelsedrift och eftertanke in vid kommunikation i verkliga livet. Ur ett evolutionärt perspektiv är det nämligen inte optimalt att gå i taket och vilja banka livet ur alla och envar.

Där står vi idag. Programmerade för eftertänksam kommunikation öga mot öga, men med mobila lösningar som ger oss möjlighet att reagera med våra primitivaste reflexer. Givetvis kliar det i fingrarna på statsmakter i hela världen att kontrollera, censurera och rent av förbjuda helt och hållet.

För att motverka eländet på sociala medier kunde man önska att människor tog sitt ansvar och tänkte efter före. Om både hög och låg gjorde det skulle sociala medier bli det som önskar att det skulle vara, nämligen ett utmärkt sätt att kommunicera med varandra.