Varför välja Libertarianism som livssyn 2 – några huvudpunkter


Varför välja Libertarianism som livssyn 2 – några huvudpunkter 1

Av gästskribent Dan Ahlmark, denna text är tidigare publicerad på Frihetsportalen 2020-01-12

Man tar i dagens samhälle en del risker och möter ständigt motstånd, ifall man hävdar individualistiska principer. Men det är inget intellektuellt skäl för att avstå att hävda individens rätt. Varför är det då egentligen så viktigt för människor att säga nej och gå emot kollektivistiska förslag och avvisa åsikterna hos grupper med den ideologin ? Och varför är det attraktivt att vara individualist och klart hävda sådana åsikter trots allt motstånd? Vari ligger livsvärdet i det beteendet?

Individualism
Människans individuella rättigheter är en viktig bas för tänkandet om de egna värderingarna, men det finns många personer, som är motståndare till rättigheter vilka stödjer personlig frihet. Det gör det viktigt för alla att verkligen inse: varje individ avgör helt sina egna värderingar!Man får inte ge bort den rätten och låta dagens narrar – som Stefan Löfven – smutsa ner och forma ens själ. Den som kanske redan låtit gårdagens narrar göra det, får börja om från början. Individen har ansvaret – hela ansvaret!

Och det valet är livsavgörande, så man måste anstränga sig och lägga ner tid på detta. Där ny kunskap krävs, får man skaffa sig den. Det gäller att vara kritisk mot det man hör beträffande ideologi och politik: i skolor och annan utbildning, i media, från politiker och andra, eftersom allt är tillrättalagt för att påverka och indoktrinera den enskilde individen – och sanning betyder mycket lite för dem, som driver propagandan. De vill skapa människor som har den rätta tron– men deras tro är grundad på att individen inte har rätt att bestämma över sitt eget liv. Men det har man – fullt och helt!

Att finna sin väg
Personer, som är intresserade av libertarianism som modell för personligt beteende och politiska åsikter lägger självfallet ofta ner tid på att förstå olika ideologier. De politiska principerna är ett område, men de grundas på en mer övergripande syn på verkligheten, som är det verkliga fundamentet. Jag har i det avseendet skisserat ett sätt att skapa en mer systematisk personlig livssyn, där man inledningsvis successivt och metodiskt går igenom och fastslår vad man egentligen anser om världen, människans natur, dennes sätt att skapa kunskap och därigenom realisera sina unika egenskaper, i vilken förnuftet är den  avgörande komponenten. Sedan kan man gå vidare.

Vems är förmågan?
Men man har redan då kommit till en helt avgörande skillnad i förhållande till dagens socialism – kulturmarxismen – som i mycket grundar sin verklighetsuppfattning på den postmodernistiska filosofin. Dess grundläggande kunskapsteori innebär, att människan inte har förmåga att skapa sig en säker uppfattning om verkligheten (1), vilket sedan har dramatiska konsekvenser för dess syn på hur samhället bör utformas. Man tror inte på förnuftet, logik och empirism, utan ersätter dem med subjektivism, extrem värderelativism och känslor.  Libertarianen, som inser människans förmåga att verkligen skapa en objektiv syn på verkligheten, kommer till en helt annan uppfattning om lämpliga principer för samhällsbygget. Att människan ses som en varelse med förmåga att agera rationellt och logiskt utifrån sin kunskap har avgörande följder för samhällsbygget (2).

Fyra sfärer
Personligen ser jag då individens livssyn som bestående av fyra delar, där synen på världen (A) och särskilt på människans natur (B) bildar grunden för synen på samhället och dess uppbyggnad (C). Det sista blocket i livsynen avser just individens personliga beteende och därför utformningen av dennes moral. Det blocket kallar jag personens Egensyn (D). Denna kan analytiskt ses som bestående av främst sex komponenter, där individens värderingar och livsmål är två. Moral ses numera ofta, som något vilket bara gäller sexuella aspekter, men det är en missuppfattning av begreppet. Moralen avser vår egen tillämpning av etik och består därför av principerna och beslutsreglerna baserade på våra egna fundamentala värderingar, som bör vägleda oss avseende alla viktiga frågor i livet. Innebörden av de individuella rättigheter varje individ har påverkar naturligtvis mycket här.

Genom arbetet att formulera dessa olika delar och deras komponenter tvingas individen verkligen förstå grunderna och innebörden av många sammanhang, som är ideologiskt viktiga. Människor får ett intresse att börja formulera en sammanhängande syn på livet vid olika tidpunkter. Vissa påbörjar tänkandet redan i tolv-trettonårsåldern, medan andra dröjer ytterligare 3-4 år (eller mer) med det. Alla behöver någon form av modell för tänkandet, men den saknas, och individers syn på livet har troligen en oerhört varierande utformning och rationell grund. I skolan får man väsentlig och ofta objektiv kunskap för att kunna formulera en del av sin syn på världen och människans natur. Beträffande samhällssynen blir det i skolan nog ofta fråga om en påtvingad träning i en viss kollektivistisk ideologi, och en tvångsmässig indoktrinering sker gällande vissa värderingar i Egensynen. En tänkande ungdom kan dock förstå – kanske med föräldrarnas hjälp – vad myndigheterna och lärarna försöker göra och kan motverka det.

Ständig omprövning
Individens fortgående brottning under livet med problem avseende olika delar av livssynen gör självfallet denne mycket uppmärksam på frågeställningar, som gäller individualism och de förutsättningar och värderingar, som klart leder till den livsåskådningen. Samtidigt kommer man säkerligen att rätt väl förstå kollektivisternas åsikter, motivation och sätt att resonera. Säkert saknar otaliga människor motivationen att i grunden förstå människans förmåga och kapacitet: vilka krav som är rimliga att ställa på denne, och vilka krav individen bör ställa på utformningen av samhället för att kunna utvecklas maximalt. Men andra tar livet på större allvar och ger inte upp, innan de fastslagit sin syn på det ansvar, de plikter och rättigheter individen har.

Man kommer då att belönas med större insikter beträffande frågor, som förr eller senare blir viktiga för de flesta människor. Det kan dröja länge, men sedan en dag stannar man upp och en viss fråga blir viktigare än något annat i livet. Ett är spörsmålet: Vem är jag som människa – egentligen? En annan är frågeställningen: Vilken är meningen med livet? Det problemet kommer rätt tidigt i livet, besvaras då ofullständigt men återkommer senare; för vissa ofta och alltmera frekvent, ifall man inte kan ge ett gott svar.

Praktiskt handlande
Det tänkande, som bildar grunden för valet av en libertariansk syn på livet och samhället, medför idag ofta, att individen måste ta avstånd från många populära uppfattningar i samhället, och att man stannar för åsikter, som bara en mindre minoritet håller med om. Det kan till en i början synas tungt, och särskilt ungdomar vill ofta inte inta ståndpunkter, som skiljer sig från mängdens. Men om man bara följer sitt självständiga tänkande, vänjer man sig vid det. Det blir snart en vana att inte härma andras åsikter utan att istället bara försöka fastställa vad som ärrätt utifrån ens verkligen egna värderingar. När man så småningom kommit så långt att man säkert kan motivera de åsikterna och sedan etablerat och i praktiskt handlande verkligen realiserar sitt eget synsätt, får man uppleva något intressant.

Man kanske då utåt ofta befinner sig i strid med andras åsikter, men internt känner man sig bara harmonisk. Man har värderingar, som är i överenstämmelse med ens natur, och vilka är logiska och inte strider mot varandra. De stöttas av ens känslor (3), och verkligheten anger att värderingarna verkligen är korrekta. Om man dessutom är nöjd med sina valda levnadsmål och sina ansträngningar att nå dem, närmar man sig svaret på något, vilket få människor idag vill uttala sig om. Det gäller frågan: Har Du ett liv värt att dö för? Idag blir den frågan sällan aktuell i verkligheten, men ett uppriktigt svar är ändå högst intressant. För att kunna svara på det, måste man också ha gått igenom ett tänkande liknande det jag gett en outline för. Och jag tvivlar starkt på, att många kollektivister (av alla schatteringar) svarar ”ja” på den frågan. Men en seriös libertarian kan nog ofta besvara samtliga tre frågor ovan.

(1)  https://www.frihetsportalen.se/2018/08/postmodernismen/

(2)  https://nyadagbladet.se/kronikor/kulturmarxism-och-libertariansk-moral/

(3)  Se teorin för Biocentrisk Psykologi kortfattat beskriven i: https://www.frihetsportalen.se/2019/06/dagens-syn-pa-kanslor-ar-forodande/

Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav förra året ut boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.