890 000 skäl att sluta röka!

890 000 skäl att sluta röka! 1Rökare är också människor, om än en lite kortare tid än oss som väljer att avstå lasten.
Nu har dessutom förbudet mot rökverk med mentolsmak trätt i kraft och snaran om denna utsatta grupp i samhället dras åt ytterligare.

Även inom gruppen rökare finns det bra och dåliga människor. Folk som med berått mod går omkring och bolmar i motionsspåret kan man (jag) med fördel placera en välriktad spottloska framför fötterna på. Risken att en vanerökare hinner ifatt mig bedömer jag som minimal. Som vän av ordning och reda inleder jag också gärna diskussioner med folk som röker rakt under en skylt som kungör “förbud mot rökning” på min lokala järnvägsstation.

I det senare fallet ligger det nära till hand att tro att många vanerökare knappast äter ordentligt med frukost med tanke på hur fruktansvärt sura och upprörda de kan bli.

Vad gäller förbudet mot mentolcigarretter är det givetvis EU som ligger bakom eländet. Redan år 2016 förbjöds andra smaksatta cigaretter, mentolvarianten har haft en så stor marknadsandel att en övergångsperiod om fyra år ansågs nödvändig.
Kanske var det så att man annars såg framför sig upplopp på gatorna av frustrerade horder nikotinslavar?

Den lätt konspirationsteoretiskt lagda noterar att Storbritannien folkomröstade om sitt medlemskap i EU 2016. Kan det vara så att EU när tobaksdirektivet antogs 2014 förutsåg detta
och valde att senarelägga mentolförbudet för att inte reta tepåsarna ytterligare?

Hur det nu är med den saken konstaterar vi alltså att rökare också är människor. Fast vanligtvis under en kortare tid än oss som väljer bort den lasten. Rökare är också betydligt sjukare än icke-rökare. Rökning är den främsta riskfaktorn för bl.a. KOL, hjärtinfarkt, cancer i lungorna och diabetes typ 2.
Enligt vissa beräkningar kostar rökningen det svenska samhället smått ofattbara 31 miljarder kronor varje år! Det är alltså inte småslantar vi talar om.

Nu är ju inte EU, även om det är lätt att tro det, helt urbota dumma i huvudet. Politikerna och byråkraterna därstädes inser givetvis att ett totalförbud skulle gå rent åt pipan och få gula västar och arga bönder att framstå som en västanfläkt i sammanhanget.

Genom att förbjuda smaksatta cigaretter hoppas man, i god socialistisk ordning, kunna hindra nyrekryteringen av rökare. I just detta fallet med mentolcigarretterna är det bara synd att såväl detaljister, myndigheter som industri liksom glömt bort själva informationsbiten. Det kan väl tänkas att alla berörda parter haft annat att göra, alternativt struntat i saken. Nikotin är ändå en så pass potent drog att den som är fast knappast bryr sig om smaken.
Dessutom, icke att förglömma, får man väl anta att tobaksindustrin är med och drar i tåtarna. Dessa globala jättar arbetar stenhårt med att balansera aktieägarnas krav på högre utdelningar mot allsköns socialisters krav på lagreglerade förbud.

Nu frågar sig säkert läsaren hur rökningen ska hanteras i framtida klassiskt liberalt Utopia?

Tja, finge jag bestämma skulle det nog inte hanteras alls. Hur människor väljer att förgifta sig är per definition inte en fråga för politiker.
Restaurangägare och markägare skulle fritt få bestämma huruvida rökning skulle tillåtas just där dom har rätten att bestämma. Den lilla statsmakten som man kan tänka sig vara fungerande skulle antagligen beslå varorna med en punktskatt av något slag. Eller inte beslå det med en punktskatt. Om det, förhoppningsvis, blir så att sjukvård betalas genom privata försäkringslösningar skulle det onekligen vara en konkurrensalternativ att icke-rökare får en lägre premie att betala.
I övrigt gäller NAP, vilket i min värld bland annat betyder att vanerökare får exercera sitt omdöme när de utövar sin lastbarhet. Exempelvis genom att inte röka där människor som inte vill inandas eländet uppehåller sig.

Att som EU ägna sig åt att försöka förbjuda människor att röka är en helt oframkomlig väg. Det är ungefär lika listigt som att i lag förbjuda människor att vara dumma i huvudet. Om människor ska upphöra, eller helst aldrig börja, med att inhalera giftig rök i lungorna ligger ansvaret i allra högsta grad hos dem själva och deras närmaste omgivning. Det personliga ansvaret hos individer och föräldrar är i detta, och i det flesta andra fall, betydande.

Är jag så duktig själv då? Vad kan en uppkäftig surgubbe som tillrättavisar rökande ligister i motionsspåret och på järnvägsstationer ha för laster? Kanske framlever jag mitt liv enbart på kruskakli och örtte?
Nej, riktigt så illa är det inte. Jag snusar faktiskt. Och det finns egentligen bara en fördel med den lasten. Nämligen att vetenskapen ännu inte fastställt något dödsfall genom passiv snusning.
Motsvarande siffra för passiv rökning beräknas till 890 000 enligt uppgifter från 2019. Sålunda finns det minst 890 0000 skäl att inte röka. Att EU förbjuder mentolcigarretter är inte ett av dem.