Det finns ett starkt behov av en rationell och humanistisk samhällsteori

Det finns ett starkt behov av en rationell och humanistisk samhällsteori 1

Dagens gästskribent är Dan Ahlmark. Texten har tidigare varit publicerad på NewsVoice 28/4 2022.

Med tanke på att alla av dagens mera betydande politiska ideologier visat stora svagheter, finns nu ett starkt behov av en rationell och humanistisk samhällsteori på empirisk grund. En sådan är libertarianismen, som bland annat innehåller inslag av klassisk liberalism och som sedan femtiotalet utvecklats kraftigt på ett antal områden.

Dagens entusiastiska anhängare av postmodernismens samhälleliga tillämpningar: kulturmarxismen, kommer snart upptäcka torftigheten och misslyckandet hos dessa läror. De har från objektiv, rationell och moralisk synpunkt visat sig vara undermåliga och utan grund i verkligheten, men har fortfarande viss politisk kraft (såsom ras- och genusteorierna).

Den auktoritära och demokratiska socialismen visade sig under 1900-talet vara misslyckade tankesystem, medan den tidigare framgångsrika socialliberalismen har i sin praktiska politik för mycket anammat globalistiska och kollektivistiska idéer. Dess uppfattning om innebörden av demokrati kan nu också betvivlas.

Enskildheter i den konservativa åskådningen återfinns i andra ideologier, men den är i övrigt av mindre intresse.

Versionen socialkonservatism visar viss livskraft men syns för mycket anpassa sig till center- och vänsterorienterad socialliberalism. De i grunden odemokratiska ideologierna behöver inte nämnas här, även om fascism och totalitär socialism återfinns i politiken hos vissa av världens länder.

Dagens djupa misslyckanden för de välkända samhällsteorierna skapar ett utrymme för en frihetlig ideologi, som kan ses som en slutpunkt för teorin för uppbyggnaden av det västerländska samhället.

Dagens olika StatsVälfärdsStater (1), där den svenska är en framträdande variant, har nått vägs ände bland annat genom ekonomiska misslyckanden och sin kapitulation för globalism och svaghet inför antidemokratiska krafter som islam och Kina. De har också visat vissa auktoritära tendenser. Det behövs ett sant välfärdssamhälle, som kombinerar välfärd med frihet. Det samhället baseras då på den libertarianska ideologin och leder till den Civila VälFärdsstaten (1).

STRUKTUREN AV DEN LIBERTARIANSKA IDEOLOGIN

En frihetlig ideologi (2) bör inledningsvis ange skälen för de livsvillkor, som är naturliga för människan. Varför har människan som individ en naturlig rätt att bestämma över sig själv?

Grunden för detta är en människosyn i vilken bland annat ingår: den enskilda individens helt unika egenskaper och karaktär, hennes fria vilja, den biocentriska teorin gällande hennes känslor, och – ifall man beter sig rationellt – den harmoniska enheten mellan hennes kropp och själ.

På basis av synen på människans natur formuleras det grundläggande begreppet “Rätten till det Egna Livet (REL)”(2). Det leder direkt till förståelse av, att människan har ett helt nödvändigt behov av individuell självständighet. Den självständigheten, som är en följd av REL, innebär tre typer av villkor, som bör uppfyllas.

Det första gäller individuella rättigheter, som säkrar människans frihet och oberoende av staten. Det andra villkoret uppställer en fordran på sådan kunskap, att individen kan skapa sig en Livssyn, som ger henne förutsättningar att utforma ett gott liv och som kan förverkliga hennes fulla självständighet.

I denna ingår en Egensyn: ett sätt att kartlägga och organisera kunskapen om och de mänskliga beslutsvariabler, som kan förverkliga en kraftfull utveckling av individen. Det tredje avser hennes beteende gällande sex olika områden (3). Två av de viktigaste är Andlig och Materiell Självständighet.

Eftersom det är libertariansk ideologi, som formuleras, är det andra och tredje villkoret egentligen inte krav utan betyder istället ett önskvärt beteende hos människorna. Individen bestämmer ju själv.

Dessas livssyn skiljer sig naturligtvis mycket, men frihetliga människor torde allmänt ha en gemensam grund i form av en rad individualistiska värderingar.

Dessa gör det mycket möjligt att uppfylla de önskemål om det allmänna beteende hos individen, som ett fritt samhälle ställer. Dessa önskemål gäller alltså sex områden av olika natur.

En lämplig Livssyn och ändamålsenligt beteende möjliggör frihetliga människor med åsikter och agerande, som är i direkt samklang med förutsättningarna i ett frihetligt samhälle. Och den grunden samt landets formulering av individuella rättigheter ger utgångspunkten för principerna avseende ett fritt samhälle med maximal utvecklingskraft.

Det är utvecklingen av detta samhälle, som skapar den Civila VälfärdsStaten (CVS).

DET HISTORISKA MISSTAGET

Den svenska StatsVälfärdsStaten (SVS) gavs folkligt stöd för sin speciella utformning beroende på, att allt för många svenska medborgare indoktrinerats och trodde på socialdemokratins klassbetonade propaganda.

Utan de allmänt spridda bakomliggande marxistiska vanföreställningarna och osanningarna hade svenska valrörelser och valresultat varit annorlunda.

Dagens struktur hos SVS är alltså delvis utformad på grund av föreställningar och lögner, som inte längre kunde förnekas, när realsocialismen i östblocket bröt samman i början av 1990-talet. Socialdemokratins påstådda överlägsenhet gällande ekonomisk politik är också en myt (4).

Det nuvarande samhället har således fått en utformning, som inte krävs för att främst fylla svenskars behov, utan för att uppfylla idéerna i en felaktig samhällsideologi.

Den statsbärande svenska socialdemokratin var trots sin i grunden demokratiska inställning i mycket influerad av marxistisk ideologi, även om man pga folkets motstånd inte kunnat socialisera näringslivet. Det sista huvudsakliga försöket att indirekt genomföra detta mål skedde 1975 genom det socialdemokratiska förslaget att införa löntagarfonder.

Detta skulle ha medfört, att ägandet över landets viktiga företag efter en period överförts till samhället. Efter valnederlag och stort folkligt motstånd urvattnades förslaget, och efter Bildt-regeringens tillträde 1991 eliminerades de vingklippta fonderna.

Den borgerliga oppositionen mot socialdemokratin har historiskt av olika skäl varit mycket svag. En orsak har varit splittringen inom oppositionen, där fraktioner (uppkomna av historiska skäl) samarbetat med socialdemokratin för egen vinning men till skada för en gemensam frihetlig politik.

Detta gäller även idag, och varför medborgare fortfarande röstar på denna kuschade och samtidigt splittrade socialliberala opposition med kraftlösa eller skadliga ideologier är svårt att förstå.

DET LIBERTARIANSKA SAMHÄLLSALTERNATIVET

Den Civila VälfärdsStaten innebär ett frihetligt samhälle baserat på självständiga  individer och familjer, vars liv och aktiviteter grundas på egna initiativ och fria avtal. Samhällsfunktionerna i den staten skiljer sig mycket från dagens.

CVS har en kraftfull empirisk bas genom att en grundläggande princip för detta är fria avtal mellan människor och organisationer. Man använder alltså kontraktsbaserade marknader, stödda av acceptabla rättssystem, vilket överallt i världen lett till framgång och välstånd.

Att en mindre minoritet av befolkningen inte på alla områden kan leva upp till de förutsättningar, som blir en följd av marknaderna, kan samhället lätt hantera. Man tar hand om dessa människor på godtagbart sätt, utan att det kräver att stor makt överlämnas till politiker.

Samhället görs som i Sverige inte om för detta syfte. Samtidigt tar en aktiv konkurrenspolitik hand om eventuella brister i konkurrensen mellan företagen, som är ytterst viktiga i detta system.

Hur övergången kan ske till det nya samhället har beskrivits i viss detalj (1). I just det libertarianska samhället kan en harmoni etableras mellan individernas utveckling och mål, och samhällets, eftersom dessa generellt stöttar varandra (5). Samhällsteorin i ideologin är för omfattande för att beskrivas här, där istället individens situation uppmärksammas.

LIBERTARIANSK ETIK

Människor skiljer sig mycket i sina ambitioner. I ideologin har – på en bas av objektivistisk etik – formulerats en libertariansk etik just baserad på den mänskliga naturen och det viktigaste i personers liv (6):

Omdömet ”godhet” eller att ”vara god” är verkligen kraftfullt, och innebörden är mycket bredare och djupare än att stödja andra.…. Det bör avse det helt grundläggande i individers liv..(och ha)..direkt samband  med det….mest utmärkande för människan, nämligen hennes förnuft och beträffande handlandet …hennes yrkesarbete….(Viktigt är)..höga  arbetsmål ….förenliga med de egna värderingarna och livsmålen men realistiska utifrån hennes kapacitet (inklusive kreativitet)…(samt) … en mycket hög arbetsinsats….Att prestera det är att nå godhet i primär  mening. Vad kan individuellt vara finare och värdefullare än en människa, som realiserar kärnan av sina värderingar och personlighet, presterar maximalt och därför skapar högsta möjliga värde (för henne) gällande sitt valda verksamhetsområde?

En sådan person kommer då att ha utvecklat och nyttjat sina viktiga egenskaper, sin kraft och kreativitet mycket nära deras maximala potential (och ger händelsevis samtidigt sitt största möjliga bidrag till samhällsnyttan).

Hennes agerande över livstiden kan då utifrån den mest relevanta definitionen värderas såsom godhet. Att hjälpa andra kan – om önskas – sägas vara en sekundär typ av godhet.

VÄRDERINGEN INFÖR DÖDEN

Bedömningen av människan vid livets slut har alltid ansetts betydelsefull. För den kristne på dödsbädden gäller det att kunna svara ”När domsbasunen ropar till oss: Är du färdig? Gör räkenskap för dina år, för dina lediga stunder, för dina krafter, för din talang och för dina verk” (7).

För muslimen är personens alla goda och onda gärningar redan upptecknade under livet, och bedömningen kan ske omedelbart.

För en frihetlig och rationell människa utan religiös tro kan utgångspunkten vara prestationerna gällande de flesta av de ovan angivna ”kraven” på individen, uppfyllelsen av dennes övriga privata mål, de många upplevelser man inte medvetet sökt men haft, och den framgång man nått enligt den egna etiken.

På basis av sådana grunder kan en person – om hon så önskar – i slutet av sin levnad rätt bedöma hur hon lyckats i livet. Tillsammans besvarar frågorna då hur personen förvaltat “Rätten till det Egna Livet”.

Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav 2017 ut boken ”Vakna upp! Daqs att dö! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.