Allas lika värde eller allas lika rättigheter?

Un United Nations  - padrinan / Pixabay
padrinan / Pixabay

Efter det andra världskriget och den efterföljande Nürnbergprocessen, så skapades FN:s deklaration om “mänskliga rättigheter” 1948. Den nazistiska raspolitikens konsekvenser i form av industriell massutrotning av individer från “lägre stående raser”, visade på behovet av universella mänskliga rättigheter som en markering mot auktoritära ideologier och särskilt mot rasideologi.

I artikel 1 i FN:s deklaration om “mänskliga rättigheter” så stipuleras att “Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter”. Mot bakgrund av nazisternas raspolitik och dess konsekvenser i form av industriell massutrotning av individer från “lägre stående raser”, så blir den inledande meningen i första artikeln av deklarationen om mänskliga rättigheter “Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter” fullt begriplig. Allt annat vore ren anakronism.

Vad innebär då uttrycket “lika i värde”? Ja, “därom tvistar di lärde”. Att uttrycket i sig självt här syftar till att förhindra fortsatt raspolitik genom att förhindra fortsatta diskussioner om “människovärde” verkar väl rimligt? Dock öppnar ju paradoxalt nog användningen av uttrycket “lika i värde”, i sig själv upp för möjligheter till fortsatta diskussioner om just människovärde. Kan man överhuvudtaget använda ett uttryck som “alla människor är lika i värde”? Värde för vem? Värde på vilket sätt? Värde i vilket sammanhang? Är alla barn lika mycket värda för mig som förälder eller är mina egna barn lite mer värda för just mig? Är en alkoholiserad anställd som ofta luktar sprit och som med jämna mellanrum är sjukskriven lika mycket värd för en arbetsgivare som en självgående och högpresterande anställd? Är en gammal avdankad korpspelare lika mycket värd för en lagledare i fotboll som en ung lovande talang från division ett?

Att uttrycket “alla människors lika värde” är helt meningslöst utanför en klar och tydlig kontext är väl här ganska uppenbart. Behöver man överhuvudtaget tala i termer av människovärde annat än om man bedriver en fascistisk politik som går ut på att dela in mänskligheten i “übermenschen” och “untermenschen”? Vore det inte både enklare och mindre paradoxalt att i kontexten “mänskliga rättigheter” bara tala om “allas lika rättigheter”? Vill man komma ifrån diskussioner om just människovärde, så vore det logiskt mer konsistent att tala om “allas lika rättigheter” istället för “allas lika värde”. Uttrycket ”allas lika värde” appelerar till känslor och är helt meningslöst utanför en kontext. Uttrycket ”allas lika rättigheter” har både juridiskt bäring och är meningsfullt i sig självt.

Att uttrycket “allas lika värde” idag har tagits till intäkt av både kulturmarxister och vänsterliberaler för att införa ett kollektivistiskt jämställdhetsparadigm vilket kraftigt inskränker både människors frihet och deras ansvar för sin egen livssituation, ligger definitivt inte i linje med vad deklarationens upphovsmakare från början har tänkt sig. Redan i artikel 3 så konstaterar man att alla människor “ska vara fria så att de själva kan bestämma över sitt liv”. Att detta inte går ihop med ett “kollektivistiskt jämställdhetparadigm” säger sig självt. Uttrycket ”alla människors lika värde” används idag av vänstern som en premiss för konklusionen ”att alla just därför skall ha det ungefär lika bra”. Nästa led i denna slutsats ”detta alldeles oavsett vad individen själv gör för att bidra till sin egen situation” talar man dock tystare om.

Uttrycket ”alla människors lika värde” är både allmängiltigt och omöjligt att ifrågasätta då det i sig självt är både innehållslöst och dessutom baserat på känslor. Uttrycket lämpar sig därför alldeles utmärkt som ett ”axiom” för värdegrundsindoktrinering men även som ett argument för exempelvis en helt oreglerad välfärdsmigration. ”Alla människors lika värde” innefattar självklart även migranter och gör det dessutom lika självklart att dom ovillkorligen och omgående måste omfattas av den svenska välfärden. Enda sättet att få ordning på den här ”tankevurpan” är att sluta prata om ”människovärde” som om att det ens vore möjligt och istället börja prata mer om individens politiska och medborgerliga rättigheter.