Att rädda den klassiska liberalismen

Att rädda den klassiska liberalismen 1

Liberal har med rätta blivit till ett skällsord, jag tänker inte gå in i detalj på varför det är så men är man nyfiken så kan jag varmt rekommendera allt Fnordspotting skrivit om dessa illbattingar, börja här [1]. Det jag är intresserad av här och nu är fråga huruvida vi även bör kassera den klassiska liberalismen när vi skär bort den varböld som den moderna liberalismen är? Om avkomman blivit så korrupt innebär det att även urfadern var skräp?

Den klassiskt liberala revolutionen förde med sig, eller sammanföll med, så många andra omvälvningar att det är svårt att överblicka vad som orsakat vad. Vi fick kodifierat en drös med friheter och rättigheter, vi såg en samhällsklass störtas för att ersättas av en annan, kristendomen förlorade sin starka ställning, den industriella revolutionen tog fart och på köpet så fick vi en demokratisk ordning, ett pöbelvälde, som varenda tänkande människa genom mänsklighetens historia varnat oss för.

Vilken som helst av dessa förändringar hade varit revolutionerande på egen hand, i kombination så innebar de ett totalt omkullkastande av allt som präglat tillvaron. Borta var de gamla kasterna och stånden, puts väck var religionen både som en gemenskapsbyggande och disciplinerande kraft, den gamla krigaradeln såg sina storgods köpas upp av den nya köpmannaeliten för att förvandlas till semesterbostäder och vanliga människor kastades omkring huller om buller för att tillfredsställa det skriande behovet av mobil arbetskraft i de framväxande fabriksstäderna. Denna folkmassa, berövad hela sin traditionella livsstil, ombads så småningom att ge uttryck för sina preferenser genom att skriva ned namnet på någon lögnare på en lapp och stoppa den i en låda. Scenen var helt enkelt riggad för lite rajtantajtan.

Rajtantajtan fick vi också, nu stå vi här efter Napoleons skövlingar[2], två världskrig, ett konstant globalt korståg för att krossa alla kulturer och införa liberal demokrati i världens alla hörn [3,4], vänsterns seger i kulturkriget[5] och en aldrig tidigare skådade befolkningsexplosion som oundvikligen spiller över på västvärlden [6]. Att vi är alienerade och förvirrade är inte svårt att förstå och det är en otacksam uppgift att försöka reda ut denna röra, samtidigt så har ideologiernas roll ersatt de tidigare religionernas. Frihandel, religionsfrihet, feminism, tolerans, värdegrund, klimatkamp, mänskliga rättigheter, allt detta används för att fylla tomrummet [7] som kaoset lämnat efter sig och vördas som sakrament på sätt som deras skapare förmodligen aldrig tänkte sig.

Vissa av dessa sakrament kan utan tvekan spåras direkt till den klassiska liberalismen, men i en form som nästan aldrig avsågs:

  • Religionsfriheten som skapades för att medla fred mellan snarlika kristna sekter, som i övrigt delade kultur, har muterat till en vurm för alla religioner och kulturer utom den västerländska och kristna.
  • Individuella rättigheter och friheter som bara avsågs gälla för människor i en sund kultur med sunda värderingar används nu för att krossa sund kultur och värderingar eftersom de inskränker individens ”självförverkligande”.
  • Frihandel som insågs vara optimalt ur vissa snäva synvinklar ska nu påtvingas alla alldeles oavsett de sociala eller kulturella kostnaderna.
  • Det oskrivna bladet som en utgångspunkt för att bemöta andra människor har skrivits om till en värdegrund som kräver tvångsåtgärder om den inte infaller.
  • Individens primat har perverterats till att betyda att kollektiva samhörigheter har samma dignitet som vilket par kalsonger man väljer att ta på sig på morgonen.

Listan kan göras längre och nyliberalismen är utan tvekan den största boven i dramat i modern tid, nyliberalerna tog helt enkelt alla dessa tankar och gick full potato med dem i maskopi med den postmoderna vänstern och idag så ser de hellre att både Sverige och västerlandet dör än att tankarna omvärderas, deras ideologi är på god väg att vinna sin alldeles egna Darwin Award.

Vi andra som med ljus och lykta försöker finna en sund medelväg för vår tids ”utmaningar” frestas att kasta hela det liberala projektet i soptunnan av rena äckelkänslor över vad nyliberalerna gjort med det klassiskt liberala arvet, men min mage har börjat säga åt mig att det är överilat, det är måhända att gå full potato i motsatt riktning? Alla idéer kan perverteras oavsett hur goda de var från början och ingen idé kan helt och hållet motstå tidens tand utan nödvändiga omtolkningar. Den liberala traditionen ska givetvis beskyllas för att ha gett oss Johan Norberg, Libertarian Party, Reason och Jeffrey Tucker men den har även gett oss Mises, Kuehnelt-Leddihn, Rothbard, Hoppe och Moldbug (jag approprierar skamlöst herr Moldbug även om han nog själv skulle streta emot).

Vad skiljer i synnerhet de två sistnämnda från de förstnämnda? Det är deras syn på tolerans, kultur och demokrati. Från precis samma klassiskt liberala grund kan man nämligen komma fram till följande synpunkter:

  • Allmän rösträtt är vansinne
  • Individen och samhällets rätt att diskriminera väger tyngre än individens ”rätt” att inkluderas
  • Frihet kan bara bygga ovanpå vissa kulturella fundament som därmed aktivt måste värnas genom att diskriminera bort inkompatibla kulturella uttryck
  • Naturliga eliter existerar och samhällets viktigaste roll är att inte stå i vägen för dessa individer

Det är enkla punkter men det är grunden som behövs för att börja korrigera kursen. Givetvis kan man även ta dessa tankar i potatisriktningen men varje epok kräver sin egna balans mellan ytterligheterna och i kommande inlägg så hoppas jag kunna visa att dagens situation kräver många kliv åt höger samt att det är mer i linje med den klassisk liberalism än vad nyliberalismens kravlöshet någonsin varit.

  1. Fnordspotting Om varför liberal både är och bör vara ett skällsord
  2. Radio Mises Napoleons frankrike
  3. Böcker alla bör läsa – Huntingtons Clash of Civilizations
  4. ”I remember as a boy reading a science-fiction story about a mutant organism that was born in a drain, in the fortuitous confluence of a dib of this and a dab of that. This organism was driven by a single tropism, which was to turn living matter into itself. Unstopped, it had the capability of reversing in a few days billions of years of biological evolution and turning them into a single form, itself. This mutant organism is a perfect metaphor for our culture, which in just a few centuries is reversing millions of years of human development by devouring all cultures on this planet and turning them into a single culture, our own” – Daniel Quinn ”The Story of B”
  5. Du kan ignorera kulturkriget men kulturkriget ignorerar inte dig
  6. Preparing for Africas population boom
  7. Moderniteten