Mediemörker över småpartierna
Det vanligaste problemet för små politiska partier är möjligheterna att nå ut med sitt budskap. Deras representanter blir sällan intervjuade i de traditionella mediekanalerna, de får inte chansen att prata →
Det vanligaste problemet för små politiska partier är möjligheterna att nå ut med sitt budskap. Deras representanter blir sällan intervjuade i de traditionella mediekanalerna, de får inte chansen att prata →
I Sverige har invandring sålts in som en vinstaffär för samhället, åtminstone förr om åren, att migranterna skulle komma i arbete och bidra med skatter och tillväxt. De skulle också →
Medelklassen får utstå ständiga hugg från vänstern, men även från andra radikala grupper. Det är lite fult att vara medelklass, lite ängsligt och korkat, som fåren i hagen som inget →
Det går inte längre att göra sig lustig över afrikaner, asiater och judar. Det anses inte civiliserat och tillhör gamla tiders burleskerier. Och gott så, skämt som innefattar ras, hudfärg →
Den libertarianska filosofen Hans-Hermann Hoppe förespråkar ett statsskick där en enväldig nedärvd entreprenör styr landet. Vissa kanske ser ledaren som en monark, medan andra betraktar honom som en företagsledare, som →
Libertarianismen kan absolut upplevas som en hård högerideologi, i synnerhet när man drar rätten att bära vapen samt associationsfriheten till sin spets. I ett libertarianskt samhälle kan det mycket väl →
Vänstern vann. Det politiska slaget är över. Och vi som under en kort period på 1990-talet trodde att socialismen var död. Tänk så fel vi hade? Större delen av medborgarnas →
En chockvåg briserade utmed den sociala mediesfären när Facebook och Twitter raderade den amerikanska presidentens konto, inte för vad han hade skrivit, utan för hur han kunde tolkas. Visst, privata →
I Sverige krävs medborgarna på +50% i total skatt. Och det är klart att många betraktar skatt som stöld under sådana bistra omständigheter. Det handlar ju om en anonym myndighet →
Vi har låtit det gå alltför långt, samhällsproblemen hopar sig, och det förefaller svårlösligt. Ett verkligt sisyfusarbete, där stenen man rullar upp för klippan ständigt rullar ner. Nåväl, de flesta →
Klassisk liberalism brukar ibland likställas med libertarianism, vilket inte är helt korrekt ur ett idéhistoriskt perspektiv. Den klassiska liberalismen (upplysningsliberalismen) hade sin storhetstid ca 1780-1900, långt innan libertarianismen såg dagens →