Den besvärliga sjöfyllerilagen
Ibland är jag mer än lovligt trög, men tack och lov kan poletten även då trilla ned till slut. Jag får då och då, särskilt i semestertid, propåer att skriva om den så kallade sjöfyllerilagen. Den är till besvär för vissa fritidsskeppare som tycker att de ska få njuta en gnutta alkohol i skärgården. Jag har alltid avvisat dessa propåer med att jag visserligen inte är nykterist, men jag har aldrig förstått tjusningen med att vara berusad i den sköna natur. Dit har jag alltid begett mig för att njuta dess skönhet med alla sinnen, eller för att arbeta. Att då avtrubba dem med alkohol låter inte rätt. Nu har jag insett även en annan och viktigare anledning till sjöfyllerilagen, det kommer längre ner.
Ett haveri till sjöss förstör hela dagen
Tre av mina släktingar vid namn Nordström, från Långsund numera i Luleå kommun på gränsen mot Piteå, kom aldrig hem från säljakten 1885. Min farmors mor förlorade far och två bröder. Farmor berättade ofta om sin moders sorg över detta. Bilden visar en minnessten över dem och deras olycksbröder.
Havet är en utmaning
Jag har varit till sjöss i höststorm på Bottenhavet, jag har angjort okänd hamn i mörker och tät dimma, med endast sjökort, kompass och knopmätare för att räkna ut position. Har man inte upplevt något liknande kan man inte föreställa sig den press det innebär och hur man i timmar tvingas verka med all sin vaksamhet på topp. Att i dessa situationer föra befäl är inte bara karaktärsdanande utöver det vanliga, det kräver ett visst mått av karaktär redan från start.
Sjölagen och befälhavaren
Sjölagen ger en befälhavare till sjöss stor makt. Makt som nästan ingen annan har på land. Även berusad är, till och med en redlös befälhavare, fortfarande befälhavare. Han är aldrig passagerare. Hans ord är lag. Den som protesterar eller ordervägrar gör sig skyldig till myteri, vilket är ett allvarligt brott.
Befälhavare är den som är ytterst ansvarig på en oljetanker likaväl som den som basar över en plastracer eller en eka. Om den som är befälhavare är berusad och ger order ska den ordern ändå åtlydas. Är ordergivande befälhavare berusad gör han sig skyldig till sjöfylleri även om han inte själv styr båten. Ingen har ju rätt att opponera sig. Andra ombord kan vara berusade, men inte de som framför båten. Det vill säga befälhavaren och de som på dennes order framför flytetyget.
Frihet och ansvar
Det är en fråga om ansvar och respekt för andras liv. Inte bara för de liv som är ombord på den aktuella båten, utan även för dem som finns runt omkring och inte minst för dem som eventuellt ger sig ut för att rädda människor i sjönöd. Man får inte orsaka olyckor eller ens tillbud av sådan oaktsamhet som sjöfylleri.
Respekt
Så när badjävlarna vill ha bort sjöfyllerilagen vill de egentligen ha ett undantag i sjölagen. De visar då en allvarlig brist på respekt för andras liv. Jag kommer även fortsättningsvis säga nej varje gång någon ber mig agera i frihetens namn för borttagande av sjöfyllerilagen. All frihet kräver ansvar, det brukar vi alltid vara ense om. Friheten till sjöss kräver dessutom ett formellt ansvar. Jag har inget problem med det.
Den tweet som startade min tankeprocess
https://twitter.com/Kataris_S9/status/1157047958455627777
Mats Jangdal har erfarenhet från en mängd olika arbetsområden och aktiviteter. Från arbetslivet kan nämnas egenföretagande, jordbruk, chaufför, TV, tidningar, bokutgivning. Dessutom sport, idrott, föreningsliv, samhällsdebatt och bloggen Frihetsportalen.se
