Simultanschack
Tänk dig att du spelar simultanschack mot 450 motståndare ≈ antalet myndigheter i Sverige av idag. Varje gång du tar en pjäs försvinner den endast från det brädet. Men när byråkratin/politikerna tar en pjäs av dig på något bräde, då försvinner motsvarande pjäs för dig på alla de 450 brädena. Dessutom kan politikerna introducera nya bräden och byråkrater som spelar vid dessa bräden när som helst under spelets gång. Vem tror du vinner, du eller byråkratin?
Några exempel
Detta är den korta exemplifieringen till att nattväktarstaten eller det konstitutionellt kraftigt och tydligt avgränsade uppdraget till politikerna, är en bättre tingens ordning än den obegränsade möjligheten för politiker att expandera byråkratin i det oändliga.
Behörighet och kompetens är olika saker
Varför säger jag nu så? Har du inte noterat att det numera i Sverige råder behörighetsraseri? Mycket kommer från EU, där det kallas för kompetens i en fullständigt grotesk orwellsk nyordsförvrängning. Men det förvärras alltid när det kommer till Sverige. Idag krävs kurser som ger intyg på att deltagaren lärt sig allt från att dra ut spik ur bräder utan att klämma sina egna fingrar till hur man klär sig i varselkläder för att på arbetstid få vistas inom vägområdet, med mera.
Ryggen fri
Allt detta görs för att alla i varje verksamhet ska kunna hålla den egna ryggen fri. Det som på engelska kallas ”cover ass”. Ansvar för allt ska alltid kunna skickas åt något annat håll. Men det är värre än så. För egendomsrätten urholkas bit för bit, inte bara med stora ingrepp som allemansrätten och lagstiftning om skydd för ditten och datten. Nej även den som äger något måste be byråkratin om lov varje gång man använda eller förändra det man äger. För om man inte gör det kan det ju se ut som om byråkratin misskött sitt tillsynsansvar, och så kan vi ju inte ha det.
Alltså måste byråkratin fritt få utfärda föreskrifter så att allt ansvar faller på ägare av olika slag och inget faller på byråkratin. Ett simultanschack där medborgaren spelar mot hela byråkratin samtidigt och byråkratin när som helst har rätten att ändra regelverket, flytta målstolpar och åberopa tolkningsföreträde. I den sortens demokrati kan medborgaren aldrig vinna, blir aldrig fri.
Chris Forsne hade nyligen en artikel på liknande tema. Arbetsgruppen ”skitgubbarna” i Landsbygdspartiet har också uppmärksammat byråkratin. Eller den färska rapporten om hur miljöaktivister styr byråkratin.
Mats Jangdal har erfarenhet från en mängd olika arbetsområden och aktiviteter. Från arbetslivet kan nämnas egenföretagande, jordbruk, chaufför, TV, tidningar, bokutgivning. Dessutom sport, idrott, föreningsliv, samhällsdebatt och bloggen Frihetsportalen.se
