DÄRFÖR ÄR NY SVENSK KÄRNKRAFT OLÖNSAM FÖR ÖVERSKÅDLIG FRAMTID

DÄRFÖR ÄR NY SVENSK KÄRNKRAFT OLÖNSAM FÖR ÖVERSKÅDLIG FRAMTID 1

Dagens gästskribent är Åke Sundström, medlem i Klassiskt liberala partiet

Kostnaden i nya kraftverk, fritt köpande lokalt elverk, ligger i häradet 90 öre till 1 krona per kWh (om man för vindkraftens del korrigerar för behovet av reservkapacitet). Det finns f ö ingen “billig” eller “dyr” energi, alla alternativ tvingas hålla sig under det tak som sätts av det billigaste och på världsmarknaden dominerande huvudalternativet: kolkraft med bästa reningsteknik. Ny teknik, t ex små kärnreaktorer, kan eventuellt sänka detta tak, men detta går ej att beakta innan tekniken finns i kommersiell drift och med svenska säkerhetsregler.

Intäkten/nyttan härleds från en analys av elkundernas betalningsvilja på en FRI marknad, d v s exklusive “fiskala” skatter (ej miljörelaterade), men inklusive korrekt skattade miljöavgifter. I praktiken saknar miljöavgifterna betydelse, utom vad gäller risken för en härdsmälta. Men även den posten kan vi här bortse ifrån, eftersom den ändå inte påverkar slutsatserna.

Så frågan är då hur många TWh som vid fri konkurrens skulle efterfrågas vid priset 90 öre? Svar maximalt 125 TWh (i dag ca 145 TWh vid ett medelpris på ca 50 öre (exkl. skatter).

Eftersom elsystemets kapacitet i dag uppgår till cirka 190 TWh har Sverige ett extremt stort elöverskott (ca 65 TWh).

I dagsläget exporteras ungefär halva överskottet (just nu med vinst, p g a kriget i Ukraina, med dessförinnan i närmare ett halvt sekel med mycket stora förluster). På längre sikt bortfaller merparten av denna nettoexport, eftersom det bara är våra låga/förlustbringande exportpriser som gjort köpare i framför allt Tyskland intresserade.

Slutsats: på en fri marknad, vid en för AB Sverige optimal elförbrukning på ca 125 TWh, behöver Sverige varken ny kärnkraft eller nya vindsnurror.

De nya projekt som i den politiska debatten läggs till grund för krav på ny elkapacitet, det fossilfria stålet och elbilssubventionerna, saknar samhällsekonomisk relevans, eftersom klimathotet är falskt och därför inte påverkar slutsatserna i en samhällsekonomisk bedömning.