Den libertarianska filosofen Hans-Hermann Hoppe förespråkar ett statsskick där en enväldig nedärvd entreprenör styr landet. Vissa kanske ser ledaren som en monark, medan andra betraktar honom som en företagsledare, som eventuellt kan avsättas av aktieägarna/folket om han inte tar rätt beslut för företaget/landet. Här speglas även tänkare som Curtis Yarvin (Mencius Moldbug).
Hoppe dansar väldigt nära monarkin (särskilt den Habsburgska) och pekar på alla dess dygder, men han framhåller samtidigt att han inte är monarkist. Måhända har hans tvetydighet bidragit till både spekulationer och övertolkningar? Och förmodligen hade han förblivit en relativt okänd filosof utan denna kontroversiella vurm.
Hoppe och Yarvin levererar en tidstypisk kritik mot dagens djupa stat och oöverblickbara byråkrati, som är förment demokratiskt, men ständigt begränsar medborgarna oavsett vilket parti de röstar på. Till och med en kung vore bättre, säger Hoppe i detta läge. Och vissa menar att det stämmer.
Envälde går emellertid stick i stäv med vårt Central- och Nordeuropeiska arv, där tvister och maktutövning oftast utfördes i grupp, vid ting, ståndsriksdagar osv. Till och med kungen valdes, systemet kallades valkungadöme, vilket slutligen avskaffades av Gustav Vasa i Sverige.
Tanken om en enväldig regent av Guds nåde är en orientalisk tradition som slagit rot i Europa via greker och romare, men är oss främmande. Inte ens Spartas kungar var enväldiga, de kunde avsättas av de äldstes råd. Medan perser, egyptier, kineser och japaner hade gudakonungar vars ämbeten ärvdes.
Vi européer särskiljer oss med en mer egalitär ordning, som är både intressant och unik. Ledaren ska kunna entledigas utan folkligt uppror. Rådet fungerar som en nödbroms. Om regenten inte lyder rådet, först då är det folkets tur att agera. Regenten har tillika en moralisk skyldighet till rådet, eftersom han själv är delaktig, och det var rådet som utsåg honom. Flertalet historiska monarkier i Europa hade en egalitär bas, få monarker var enväldiga.
Även företag leds ofta av en styrelse, de är inga kvalificerade ”diktaturer”, även om det finns en utsedd ordförande. Och så länge företaget går bra så har styrelsen aktieägarnas förtroende. Inom näringslivet så har man å andra sidan enklare mål, en kaffekoppsfabrik bör tillverka kaffekoppar och sälja dem med högsta möjliga vinst. Ett samhälle har flera olika delmål, som kanske inte är lika konkreta.
Oavsett Hoppes diskurs gällande äganderätt, kontinuitet, tidshorisont och ansvar. Ärftlig monarki kan betraktas som ett genetiskt lotteri, där incitamenten likväl kan vara att supa, jaga, och träffa fruntimmer – istället för att sköta om sitt rike.
Rätten till folklig representation går djupt i vår kultur. Republiken och demokratin är ingalunda nya uppfinningar, oavsett dess nuvarande urartade former. De har sina rötter i de äldstes råd och tingen, vilka går tillbaka till förhistorisk tid. Låt oss inte kasta ut barnet med badvattnet. Framtiden bör byggas på det fasta och beståendes grund. Enväldiga kungar med krona och mantel liknar mer Disneyfilmer än verkligheten.
*
Artikeln tidigare publicerad på Avancemang.
Illustratör, klassisk arkeolog, stenvändande strandvandrare.
