Ett söndervittrat ”samhällskontrakt”?

Ett söndervittrat "samhällskontrakt"? 1

Enligt wikipedia så består ”samhällskontraktet” av de överenskommelser som individer ingår i för att lättare kunna tillvarata ömsesidiga värden och intressen. På politisk nivå handlar det här om att vi som medborgare både har rättigheter och skyldigheter i samhället. För medborgarna handlar det i första hand om att följa lagar och förordningar och om att bidra till det ”gemensamma” genom att betala skatt. I utbyte mot detta så förväntas staten upprätthålla ett inre och ett yttre försvar, en infrastruktur, en offentlig sjukvård och ett socialförsäkringssystem, ett utbildningssystem för både barn och vuxna samt ett pensionssystem inför ålderdomen.

Samhällskontraktet förväntas sålunda bygga både på ömsesidiga åtaganden och ett ömsesidigt förtroende. För medborgarna handlar det här om både skyldigheten att bidra till och om rätten att få ta del av den ”gemensamma” välfärden. Hur ser då samhällskontraktet ut i Sverige av idag? Vi har ett av världens högsta skattetryck. Vi har en polis som definitivt har förlorat slaget om den allmänna ordningen. Vi har ett försvar som bara är en skugga av sitt forna jag och vilket definitivt inte skulle klara av att avvärja några storskaliga invasioner. Vi har en infrastruktur i stort behov av upprustning. Vi har en offentlig sjukvård och ett socialförsäkringssystem som sviktar under ett alldeles för ”högt tryck” i förhållande till tilldelade resurser vilket bl.a. resulterar i allt längre vårdköer. Vi har ett utbildningssystem som verkar ha halkat efter och till och med ”förfuskats” i diverse omvärldsanalyser och vilket dessutom lider kraftig brist på behöriga lärare. Vi har ett gravt urholkat pensionssystem vilket nödvändiggör ständiga förskjutningar uppåt i pensionsålder. Att allt detta sammantaget leder till ett alltmer söndervittrat samhällskontrakt är väl knappast något som förvånar?

Att vi i Sverige verkar ha kommit ganska långt på resan mot vägs ände vad gäller vårat gemensamma samhällskontrakt och därmed även vårat gemensamma välfärdssamhälle verkar stå allt mer klart. En politisk ekvation som både innehåller ett allt högre skattetryck och en alltmer urholkad välfärd, kan i slutänden inte bli annat än ”negativ”. Hur kan då ”visionen” om det ”goda folkhemmet” ha landat så fel? Att det är en mycket ansvarslös migrations- och integrationspolitik som till största delen ligger bakom den stora kollapsen i vårat svenska välfärdssystem står väl idag alltmer klart för alla utom för några få vänsterliberala ”rättrogna”. Att det är våra globalistiska EU politiker som ytterst ligger bakom denna destruktiva migrationspolitik är väl också det ganska så uppenbart. Globalister har väl inget intresse av att ta ansvar för vare sig ett nationellt samhällskontrakt eller för ett nationellt välfärdssystem? Tvärtom så vill väl globalister ha fri rörlighet för både för billig arbetskraft och ny köpkraft till världens alla stora produktionscentrum. Allt för en ständig tillväxt! Att ett alltmer federativt EU nu helt vill ta över både vår ekonomiska politik och vår migrationspolitik är väl i princip ”sista spiken i kistan” för ett självständigt Sverige och för vårat traditionella välfärdsystem.

Att samhällskontraktet idag vittrar sönder i en allt snabbare takt är framförallt ett kraftigt underkännande av den migrationspolitik som har förts i Sverige under de senaste decennierna. Att mer än 675.000 invandrare i  dagens Sverige är i behov av försörjningsstöd är väl bara den ena sidan av myntet. På den andra sidan hittar man för Sverige tidigare atypiska företeelser som enklavbildningar, klanstyren och hedersvåld. Att detta ”politiska experiment” i massmigration har resulterat i dagens disintegration av det svenska samhället gör också att Sverige av idag är Europaledande ifråga om dödligt skjutvapenvåld. Det var väl inte det här våra kära politiker menade ifrån början när man hävdade att en pluralistisk och mångkulturell utveckling skulle vara berikande för det svenska samhället?