Frihet, integritet och jämlikhet?

Wall Bricks Kick Angry Man D  - Peggy_Marco / Pixabay
Peggy_Marco / Pixabay

På vilka sätt är vi högerliberaler unika? I vilka frågor skiljer vi ut oss ifrån de andra ideologierna? Vilka är våra viktigaste politiska idéer där vi sticker ut? Här framträder framför allt två grundläggande högerliberala axiom, vilka tydligt särskiljer oss ifrån de andra ideologierna. Det ena axiomet är idén om “individens rätt till frihet och integritet”. Det andra axiomet är idén om “jämlikhet”. Idén om “individens rätt till frihet och integritet” innebär här att individens politiska rättigheter måste vara överordnade statens makt. Staten skall här vara till för att skydda individens politiska och medborgerliga rättigheter och individen skall därför omvänt inte “bara” vara till för statens bästa.

 

Här står den högerliberala ideologin i direkt motsatsställning till den kulturmarxistiska och postmodernistiska vänsterns tankar om det “goda folkhemskollektivet” där staten allsmäktigt skall gripa in i varje del medborgarnas liv, för att på så sätt omfördela den “gemensamma välfärden” så “rättvist” som möjligt. Vad gäller idén om “individens rätt till frihet och integritet”, så särskiljer sig den högerliberala ideologin även ifrån de högerkonservativa ideologierna. Många högerliberaler vill i princip bara ha en “nattväktarstat”. Dvs. att staten endast skall ansvara för nationens inre och yttre skydd. De flesta högerliberaler menar här att individerna själva både skall få avgöra och ta ansvar för hur dom vill leva sina liv. Dessa frågor skall staten inte ha något med att göra. Inom samtliga högerkonservativa inriktningar så spelar staten en betydligt större roll i medborgarnas liv, än inom den högerliberala ideologin. Så även inom den liberalkonservativa ideologin. 

Det andra högerliberala axiomet dvs. idén om “jämlikhet”, står här också i direkt motsatsställning till den kulturmarxistiska och postmodernistiska vänsterns tankar om “jämställdhet”. För oss högerliberaler så är det väl helt självklart att “ingen skall särbehandlas pga. kön, ras eller religion”. Här står “jämlikhet” för “lika möjligheter”. Vänsterns idé om “jämställdhet”, förutsätter däremot just särbehandling. Särbehandling är här en nödvändig förutsättning för att man över skattsedeln skall kunna omfördela den “kollektiva välfärden”, så att alla medborgare får ungefär samma livsvillkor. Här står “jämställdhet” för “lika utfall”. Den konservativa högern däremot borde varken vara för jämlikhet eller för jämställdhet om dom vore ideologiskt rättrogna, möjligen med undantag för de liberalkonservativa? Att den konservativa högern idag hävdar att dom är för “jämställdhet”, är nog något som dom gör under vad som närmast kan betecknas som “pistolhot”. Begreppet jämställdhet har sina rötter inom marxismen, men åratal av feministisk indoktrinering har idag gjort begreppet “jämställdhet” till en allt annat överskuggande norm inom svensk politik. Att som svenskt politiskt parti våga ifrågasätta en så pass “helig ko” som “jämställdheten”, vore väl idag närmast att beteckna som ett politiskt självmord?

Ett av dom största hoten idag mot “individens rätt till frihet och integritet” är den allt mer omfattande elektroniska övervakningen av medborgarna. FRA lagen, ökad kameraövervakning i offentliga miljöer, ökad avlyssning av både telefon och datatrafik, ökade krav på samkörning av myndighetsregister samt hårda krav på “vaccinpass”, är väl bara några exempel på de nya hoten mot “individens frihet och integritet” som har dykt upp under senare år. Här menar både vänsterliberaler och den konservativa högern att “effektiviteten i brottsbekämpningen och i den statliga administrationen” väger tyngre än individens rätt till frihet och integritet. “Har man bara rent mjöl i påsen så behöver man inte vara orolig”? Om ingen går i politisk polemik mot den här typen av argument, så riskerar samhället ganska snart att utvecklas till något sorts Orwellskt mardrömsscenario. Utvecklingen i Storbritannien visar väl med all önskvärd tydlighet hur fort en sådan utveckling kan gå.

Vad gäller diskussionen om det högerliberala axiomet “jämlikhet” och det vänsterliberala axiomet “jämställdhet”, så handlar det här ytterst om huruvida människor skall särbehandlas eller inte. För oss högerliberaler är det självklart att vi alla är jämlika och att staten inte skall lägga sig i våra liv. Här skall ingen särbehandlas på grund av kön ras eller religion (lika möjligheter). För vänsterliberaler däremot så är inte “mänskligheten” jämställd och staten måste därför ständigt gripa in i människors liv och omfördela den “gemensamma” välfärden så att alla människor får ungefär likadana livsvillkor (lika utfall). Ibland känns det faktiskt väldigt konstigt att vi högerliberaler fortfarande än idag skall behöva kämpa för självklarheter som individens rätt till frihet, integritet och jämlikhet. Vad är det för fel på världen?