Fotbolls-EM har startat. Turkiet har åkt på stordäng mot Italien, 3-0. Omvärlden hoppas att president Erdogans besvikelse inte renderar ett frisläppande av i Turkiet tillfälligtvis inkapaciterade flyktingar över resten av Europa!
Sverige befinner sig för närvarande i det behagliga tillståndet när allt är ett oskrivet blad. Vi har ett par dagar kvar till vår öppningsmatch och kan fortfarande kosta på oss storstilade drömmar. Måndagen den 14/6 skall det svenska stålet prövas mot Spanien, då får vi se hur det biter!
I Sverige är fansen tydligen bittra över att hela matcherna inte går att se televiserade på krogen eftersom dessa måste stänga innan de tar slut. Ett beklagligt resultat av den rådande dödsmördarpandemin. Visserligen har 99,86 procent av Sveriges befolkning (räknat på befolkningsmängden 2020) inte dött av covid-19. Men en dödsmördarpandemi är det likväl. Folk får alltså sitta hemma och öla om de vill se matcherna fullt ut, basta.
Annars har väl själva organisationen av årets europamästerskap varit i fokus. Tanken var ju god, kan man säga, att det skulle pågå över hela den europeiska kontinenten. Vi har lärt oss att idrott skall vara förbrödrande, eller heter det förhennande i dessa genusmarinerade tider?
Tyvärr kunde inte arrangörerna en i sina vildaste fantasier tänka ut ett scenario med viruspandemier som ger politiker som kräver ständig ekonomisk utveckling skrämselhicka.
Goda råd måste sålunda ha varit dyra för att sy ihop paketet i sista stund. I pressen kan vi förövrigt läsa om ytterligare ett arrangemang som har vissa problem. Det är sommaren OS i Tokyo, eller spelen i att dopa sig snyggast, där sponsorerna nu oroar sig för hur de ska framstå om det visar sig bli en riktig infektionshärd.
Dessutom måste de aktiva skriva under ett kontrakt där de fråntar arrangörerna ansvaret för eventuell smitta OCH den i Tokyo myckna värmen. I Expressen omnämnt som dödskontraktet.
Annars är det väl mest det ofta mycket omtalade sexuella utlevandet mellan de aktiva olympierna som blir lidande under sommarens spel. Att spelarna i fotbolls-EM skulle ägna sig åt sådant med varandra håller jag nästan för uteslutet.
I England har utbildningsministern kritiserat den inom idrotten numera utbredda ovanan att stå på knä under det att nationalsånger spelas. Hon hoppas slippa se det under EM.
Jag talar för hela redaktionen på Fri Debatt när jag håller med henne.
Nu är det väl så att fotbollsspelare på landslagsnivå kanske inte är de skarpaste knivarna i lådan, ehuru duktiga på att trilla boll. Ärligt talat tror jag inte majoriteten av dem är medvetna om att det ens existerar utbildningsministrar, än mindre att de lyssnar på vad de säger.
Det får nog komma direktiv från deras sponsorer, möjligen landslagsledningen, för att ovanan skall upphöra. Visserligen hör idrott och politik ihop. Men BLM (en afroamerikansk rasistorganisation som man sägs respektera om man knäböjer) är i bästa fall en etnisk intressegrupp, inte något som har på idrottsmästerskap att göra.
Som förstås av min text kommer det nog inte bli särskilt mycket av varken europamästerskap i fotboll eller olympiska lekar för undertecknad i sommar.
Förutom avsaknad av intresse jobbar jag och ägnar fritididen åt bättre saker än att glo på televiserade utsändningar av folk som anstränger sig i sommarvärmen.
Vill man göra det, och samtidigt dricka sig en eller två i glada vänners lag, har jag däremot inga synpunkter på det. Inte ens om man vill gå på lokal.
Det är det som skiljer mig från den förhärskande socialistiska klassen som desperat försöker lägga sig i och styra upp mitt och ditts liv.
HEJA SVERIGE!
Frihetlig sinnad men ofri i praktiken. Mitt motto är: ”Gör din plikt, kräv din frihet”. Till vardags sysselsätter jag mig inom den privata delen av Sveriges hälso och sjukvård, på så sätt undviker samhället ytterligare en som springer omkring på gator och torg och ställer till ofog!
