Det var med glädje som jag kom hem från en kort och till största del internetbefriad semester och såg att Per Bylund och Benjamin Juhlin hade skrivit en replik till mitt inlägg om frihandelns nackdelar. Min glädje ersattes dock av förbryllning då jag läste deras text och den knappt berörde vad jag skrev utan istället levererade ett väldigt vag och generellt försvar av frihandel samt psykologiserade över mina motiv. Det är dock alltid trevligt att börja med de gemensamma ståndpunkter så låt oss göra det.
- Jag håller med om att varje frivillig transaktion rent definitionsmässigt alltid en vinst för bägge parterna.
- Jag instämmer i tanken att frihandeln spelade en roll i att lyfta västvärlden till aldrig tidigare skådade nivåer av materiell välfärd, exakt hur viktig roll internationell frihandel specifikt spelade kan vi möjligtvis tvista om då även frihandel rimligtvis måste lida av avtagande marginalnytta ju större frihandelsregionen blir samt att nationernas utveckling aldrig drivits av total frihandel (1).
- Givetvis innebär frihandel även totalt frihet att diskriminera. Frihandel är inte ett handelstvång utan blott en handelsmöjlighet.
- Jag spekulerar även att Juhlin och Bylund håller med mig om att libertarianismen som sådan inte säger något alls om vilka vi ska handla med eller vilka mål eller syften vi bör ha med handeln.
Vari ligger då meningsskiljaktigheten? Den handlar om skada till tredje part, det försöker Juhlin och Bylund närmast sopa under mattan med den här meningen:
Avsiktlig medhjälp till brott, när den tydliga kausala relationen kan beläggas, kommer inte att gå ostraffat i ett fritt samhälle.
Men det är inte ett tillfredsställande synsätt, vilket straff skulle man kunna belägga kanonmakaren Orban med som motsvarar skadan av att hela Balkan fick genomlida hundratals år av brutalt slaveri under Osmanernas piska? När den potentiella skadan av en frihandelsstrategi kan överstiga den kumulativa värdeproduktion under en kulturs hela existens så bör man åtminstone lyfta på ögonbrynen en smula och fundera över hur sunda ens antaganden egentligen är.
Huruvida Juhlin och Bylund tycker att Orbans försäljning av sina kanoner var dåligt framkommer ej av deras text, fanns det en ”tydlig kausal relation” som man kan peka på enligt dem? Är det en Byzantisk eller Osmansk domare som ska avgöra det? För att gå vidare, är det bra eller dåligt om Pakistan säljer kärnvapen till ISIS? För vem? Här kommer vi in på ett område där många frihandelsförespråkare ogärna vill befinna sig, den där grupper faktiskt står emot varandra. Mises själv sa att det ännu inte utvecklats någon praxeologi för krig och konflikter men man kan knappt diskutera handel mellan grupper utan att just ta hänsyn till konflikter mellan grupper.
Juhlin och Bylund menar att detta gör mig till en misstänksam människa, det är möjligtvis sant men historien ger oss många anledningar till att vara just misstänksamma. Det är fullständigt rationellt för en gruppering att bestämma att de inte ska handla med en annan gruppering och det är psykologiskt sett fullständigt vansinnigt att tänka sig att handel mellan Ockelbo och Korpilombolo är precis samma sak som handel mellan Askim och Mogadishu. Handel mellan nationer (i ordets ursprungliga bemärkelse) har alltid varit annorlunda jämfört med handel inom en nation därför att mänskliga relationer fundamentalt skiljer sig åt mellan de olika nivåerna.
Givet att det finns folk där ute som faktiskt vill oss illa så blir frågeställningen alltså denna, hur ska vi kunna filtrera bort den handel som långsiktigt äventyrar vår existens så att vi inte går Byzans öde till mötes? Samtiden lider inte brist på frågor vi bör kunna besvara men vad sägs om att börja med dessa två?
• Hur kommer västvärlden långsiktigt påverkas av att våra stora globalistiska företag, bemannade av Davosmän, lider av så hög tidspreferens att de villigt säljer alla sina hemligheter till statliga kinesiska bolag för att trimma kvartalsrapporterna?
• Hur kommer västvärlden långsiktigt påverkas av att vår frihandel med Saudiarabien används för att finansiera islams intåg till Europa?
Juhlin och Bylund sjunger lovord till frihandelns fredsskapande effekter men detta är inte en objektiv sanning utan snarare en modernistisk trosföreställning som bryter samman när man påpekar att handeln mellan nationer nådde rekordnivåer just före första världskriget bröt ut. Inte heller ryms det inom denna trosföreställning att frihandel kan leda till kulturell splittring som ger färskt bränsle till radikalism och krig (2).
Hade vi alla levt i en anarkokapitalistisk värd så hade troligtvis många av dessa problem löst sig av sig själv men idag lever vi i en värld där svågerkapitalistiska storföretag forcerar fram handel mellan nationer för att luckra upp deras inhemska kulturer och påtvinga en amerikaniserad konsumerism. En värld där stater subventionerar diverse transportsystem vilket slår undan benen för lokalproducerade varor. Att förespråka frihandel i dagens värld utan att först grunna över vad som måste monteras ned känns kortsiktigt och självdestruktivt.
1. Den första boken i Friedrich Lists serie ”The National System of Political Economy” ger en fin genomgång av de framstående europeiska nationernas ekonomiska historia.
2. Huntingtons Clash of Civilizations bör stå i varenda persons bokhylla
En skopa reaktionär, en skopa libertarian och ett kryddmått primitivist.
