Byzans och frihandelsfundamentalism

Nu på onsdag är det 566 år sedan Konstantinopels murar föll och Osmanernas horder kunde efter århundraden av attacker slutligen plundra och våldta sig igenom den sista resten av det en gång så ståtliga romerska riket. Byzans hade – med hjälp av den grekiska eldens hemlighet och sina försvarsverk – genom alla tider stått emot de muslimska plundrarna, men de dukade slutligen under. Hagia Sofia skändades tillsammans med de grekiska kvinnorna och Konstantinopel sjönk ner i det mörker som tidigare slukat Alexandria, Antiochia och resten av romarrikets pärlor i Nordafrika och Näröstern.

Centraleuropa stod nu inför en blodig tid av krig och slaveri som sträckte sig fram till dess att Sobieski slutligen satte stopp för rackartygen vid Wiens portar 230 år senare. Hela Grekland, västerlandets fader, led under oket i ytterligare 146 år. Nästan fyra århundraden tog det för att få lös turkens grepp om Balkan och än idag är största delen av det forna Grekland i deras händer, minnet av janitsjarerna lever kvar.

Varför blev det så? Anledningen är frihandel, frihandel av Ungersk ingenjörskonst. Det som slutligen fick Konstantinopels mäktiga murar att falla var ungerska kanoner som Osmanerna kunde bygga eftersom en ungersk kanoningenjör vid namn Orban sålde sina tjänster till sultanen. Orban stupade lyckligtvis nog vid striden och hade det inte varit för att vår tids Orban med sina handlingar återställer namnet så skulle jag vara benägen att förbanna det.

Denna historiska incident sätter dock fingret på frihandelsdebattens ytlighet. Frihandel kan göra oss alla rikare, men den kan även möjliggöra plundring och krig. Frihandel är bland det bästa som finns vid fredliga förhållanden men en potentiell katastrof i andra situationer. Ricardiansk handelsoptimering i de komparativa fördelarnas tecken må vara praxeologiskt sund men det finns aspekter som transcenderar ekonomiska spörsmål. Frihandelsförespråkarna antar alltid att vi skeptiker inte begriper oss på komparativa fördelar men hur inlemmar man krig, alienation och folkslag i modellen? Hur ställer man sig till värden som inte med lätthet uttrycks i dollar?

För att klargöra låt oss studera ett enkelt tankeexperiment. Land A bygger vapen enligt sina komparativa fördelar och land B bryter malm. Kortsiktigt vinner båda parterna på detta, men vad händer långsiktigt? Vad händer den dagen en krigstörstig stormufti tar över land A och bestämmer sig för att sprida sin tro till land B med hjälp av alla fina stridsvagnar de tillverkar (efter att de behändigt slår av alla stridsvagnar de sålt till B med den dolda kill switch de installerat)? Vad händer efter att alla ingenjörer i land B flyttat till A eftersom det är intressantare att bygga missiler än att jobba i gruvan?

Varje enskild transaktion är gynnsam för bägge parter per definition men den sammantagna effekten kan trots det bli förödande för ena parten. Om någon som förstod sig på Byzans hemliga eld sålt hemligheten till Osmanerna så hade Byzans fallit tidigare för turkens flottor, hade Orban inte sålt sig så hade kanske Konstantinopel än idag varit en del av Europa.

– Men vi utesluter försvarsmaterial ur frihandel då! Säger förespråkaren, ok säger jag men hur avgör du ens vad som är vad? Vilken specifik teknik och kompetens låg bakom att USA utvecklade atombomben före Tyskland?

Var det den teoretiska kärnfysiken?
Var det kunskapen om chockvågors utbredning i olika material?
Var det elingenjörernas briljans i bygget av cyklotronerna?
Var det den praktiska civilingenjörskonsten vid bygget av anrikningsanläggningarna?
Kanske det var kemisternas expertis vid framtagandet av PUREX processen?

Vi kan aldrig sia om vilken exakt teknik som kommer stå för framtidens teknologiska svarta svanar vilka kommer att ändra maktbalansen, allt vi kan göra är att studera trenderna och se på med misstänka när den avancerade produktionstekniken börjar lämna landet. Vill vi verkligen att framtida teknologiska revolutioner ska ske i Kina?

Frihandel kan leda både till mångfald och enfald, till robusthet och ömtålighet. Att hävda att frihandel är optimalt i varenda tänkbar situation ringer falskt vilket Konstantinopels kvinnor kunde intyga under kvällen och natten den 29 maj 1453.