Handledning i att bli en frihetlig människa, del 7

 

Handledning i att bli en frihetlig människa, del 7 1

Den 25 oktober 2021 publicerade Fri Debatt den första av Dan Ahlmarks texter i artikelserien om bakgrunden till libertarianismen och huvuddragen för ett modernt frihetligt synsätt.
Vi publicerar nu en fördjupningsserie om ytterligare 5 artiklar.

KÄNSLORNAS  INNEBÖRD

Vissa teorier om känslor utgör idag de vanligaste missuppfattningarna gällande människans psykologi. I tredje delen av denna serie (1) redovisades, att en människas värderingar är den huvudsakliga grunden och orsaken till hennes känslor. De senare är nämligen en konsekvens av de förstnämnda.  Genom sitt val av värderingar kan man säga, att individen programmerar sig själv känslomässigt (alternativt att samhället programmerar henne). Och om skapandet av egna värderingar inte sker medvetet, kommer individen ändå – men rätt omedvetet – att få vissa sådana, vilka då styr hennes känsloliv. Men hon vet då egentligen inte, vad det är som styr hennes inlevelser – och därmed kanske hennes handlingar. Det är en farlig väg för en människa att välja. Det strider också mot kravet på en individ att kunna kontrollera sina känslor. Denna Del 7 utvidgar och kompletterar synpunkter framförda i Del 3 (1).

  1. Branden, som är upphovsman till den biocentriska psykologin (något annat än biocentrism), ger följande definition: ”En känsla är den psykosomatiska form, i vilken människan upplever sin uppfattning om det fördelaktiga eller skadliga i hans relation till en viss aspekt av verkligheten” (2). Det är således en undermedveten integration mellan händelser, handlingar etc och av dessa orsakade positiva eller negativa känslor hos en individ. Sedan kan det i det undermedvetna finnas tidigare etablerade, ej medvetna värderingar eller drivkrafter, som påverkar oss och vilka vi inledningsvis inte förstår. Men ju mera genomtänkt och täckande en persons samlade värderingar är, desto mindre utrymme finns dock för känslor av sådant slag.

En känsla kan vara kraftig nog att ge individen en impuls att snabbt agera på något sätt. Ett stort missförstånd är då, att många tror, att människan kan känna ett sådant tvång, att denne måste göra något, som är i strid mot det hon vet att hon bör göra. Men det är inte sant. En människa kan (med ytterst få undantag) alltid välja att handla rationellt oavsett sina starka negativa känslor: hon råder över sina handlingar!  I värsta fall får hon skjuta upp sitt beslut något. Och egentligen är det inte känslorna, som är huvudbekymret utan tron på att sådana är så starka, att en individ inte kan stå emot dem. Men det kan hon! Hon kan alltid agera utifrån sina valda värderingar, oavsett vad som rasar inom henne. Känslor innebär och skapar ingen ny kunskap, och man kan aldrig blint förlita sig på dem utan en kontroll av förnuftet. Talet om människans svaghet inför känslor är vanligt i dagens samhälle bl a därför det är en grund för allmänt misstroende mot människors kapacitet och autonomi och för samhällsingripanden av något slag. Nedvärdering av individers förmåga och kraft gynnar samhällets kollektivister.

Människan är heller inte nödvändigtvis sliten mellan kropp och själ, vilket vissa religioner, filosofier eller ideologier hävdar.  Detta är också en konsekvens av bristande kunskap om människans psyke. Människan är en enhet, där medvetna värderingar är orsaken och känslorna verkan av dessa. Förnuftet och känslorna strider inte alls naturligen mot varandra. Om en värdering är förnuftig och den slutsatsen bygger på en empirisk grund, kan den därför sägas vara klart rationell och nyttig i vissa avseenden; de av värderingen orsakade känslorna kan därför också sägas vara rationella. De är ju en följd av personens förnuft. Det är därför möjligt ur ett perspektiv att säga, att någon har (delvis) rationella känslor. Vi bör alltså inse, att förnuft och känslor har ett starkt samband och helt enkelt bara har olika funktioner, och vilka inte kan utbytas mot varandra. E n  viktig funktion hos positiva känslor är, att de tjänstgör som belöningar för att någon/några av ens värderingar eller mål förverkligas. Branden beskriver detta som ett incitamentssystem med den viktiga rollen att vara en bas för individens motivation.

Ett problem uppstår – som sägs i (1) – ifall värderingar inte är harmoniska utan strider mot varandra. Det skapar då kaos i känslolivet och kan i allvarliga fall medföra psykiska problem. Av det skälet måste en person se till, att sådana konflikter inte uppkommer, utan att hennes värderingar verkligen är förenliga med varandra. Annars måste de justeras. Hon finner då ofta, att vissa värderingar är ofullkomligt bestämda och definierade. De är alltför vaga. Vissa kan man dessutom vara omedveten om, och deras existens kungörs bara av en oväntad känsloimpuls. Man får då i bägge fallen tolka och konceptualisera de aktuella känslorna dvs uttrycka dem som principer och därmed identifiera orsaken (den värdering som eventuellt finns i det undermedvetna) till dem (3). Att utföra det kräver en mental insats och ansträngning men är samtidigt tecken på psykisk mognad.

En filosof som Heidegger – mycket viktig för postmodernisterna – ser mänskliga känslor som rädsla, skam, ångest och skuld som naturliga för den medvetna människan på hennes väg mot att nå fullständig nihilism. Det sistnämnda är människans slutstation –  i alla fall för Heidegger. Men dessa mellanliggande känslor på vägen kompletterade med Nietzsche´s syn på maktkampen i det mänskliga livet är en viktig del av postmodernistisk filosofi (4). Denna anser exempelvis, att sådana mörka känslor överträffar förnuftet som goda vägvisare i livet, vilket kan betraktas som en både destruktiv och djupt felaktig åsikt. I grunden är den människofientlig. Att kampen om makt och konflikter mellan människor är av den grundläggande betydelse, som denna filosofi tillmäter dem, är ett ytterligare osunt inslag i dess syn på samhället. Freuds syn på känslor kompletterar genom sin syn på kaotiska och irrationella driftsimpulser, som söker tillfredsställelse, men sägs hållas i schack av civilisationen. Känslor bara finns där, rotade i människans natur, och det är naturligt och nödvändigt att förtränga dem. I dessa tankesystem finns inte kunskapen om möjligheten att justera känslorna genom att använda förnuftet. Synen liknar mycket den mest primitiva av teorier: uppfattningen om en ödesbestämd arvssynd, som måste bäras av människan pga hennes natur. På liknande sätt framställs känslor som något oundvikligt, vars konsekvenser bara måste uthärdas. Men detta dömer bara människor till en helt onödig plåga.

En intressant fråga av stor samhällelig betydelse gäller personers förträngning av tankar och värderingar av politiska skäl. Eftersom känslor som sådana inte kan förträngas, gäller förträngningen tankarna och värderingarna, men vilket därmed påverkar känslorna (eller personens medvetenhet om sina känslor). I dagens Sverige, där många åsikter, värderingar och även ord anses vara inte politiskt korrekta och omedelbart eller så småningom inbjuder till mer eller mindre allvarlig kritik och repressalier från andra, blir förträngningen av sådana tankar – och därmed deras påverkan på känslolivet – vanlig hos ett stort antal människor. Förträngningen innebär då, att människor gör sig frivilligt blinda, de observerar och ser därmed inte vissa saker och får då heller inga känslor, som leder till handling orsakade av dem. Men just det är åsiktspolisernas mål!

Medan detta kanske är mindre brutal variant av det tidigare åsiktsförtrycket i östblocket, innebär det dock ren manipulation av ett lands befolkning och kan inte tillåtas ske i en anständig stat. Den enskilda individen måste uppmärksamma faran för förträngning av sina egna tankar och värderingar. Och Politisk Korrekthet, vidmakthållande av en åsiktskorridor och därav orsakade effekter inkl mobbning, vilka lätt leder till förträngning, får inte systematiskt ske som följd av en medveten politik genomförd av politiska grupper och partier.