Den 25 oktober 2021 publicerade Fri Debatt den första av Dan Ahlmarks texter i artikelserien om bakgrunden till libertarianismen och huvuddragen för ett modernt frihetligt synsätt.
Vi publicerar nu en fördjupningsserie om ytterligare 5 artiklar.
VIKTIGA KOMPONENTER I EGENSYNEN
I denna series tredje artikel (1) behandlades ett antal aspekter, som främst berörde kravet på individen gällande självständighet. Då berördes kort människans livssyn, och därvid också den del, som direkt avser den egna personen: Egensynen. Egensynen strukturerar allmänt upp en individs livsfilosofi i ett antal områden, som tillåter en människa att systematiskt och successivt analysera alla viktiga livsfrågor på ett rationellt sätt, fatta beslut om dem samt att sedan agera avseende dem.
Av Egensynens sex komponenter kan tre (2.Värderingar, 4. Mål samt 5.Vanor) direkt påverkas av viljan, och medvetna val gällande dem kan ske och (i alla fall på sikt) effektueras. De övriga tre (1.Kärnan i ens jag, 3.Självuppfattningen och 6.Motivationen) påverkas bara indirekt och efter en tid av tre förstnämnda. Gällande vissa områden bestämmer dock individen själv spontant kraften i agerandet. Nedan behandlas 1.Jaget och 3.Självuppfattningen, medan 2.Värderingar utförligt främst diskuterades i Artikel 3. Frågan om människans 4. Mål, 5.Vanor och 6.Motivation behandlas i Del 9B.
JAGET
Vårt jag bestäms dels av vissa beständiga/statiska delar i personligheten och dels den livsväg, som man valt. Det senare gäller då främst det arbete, som man utför och kanske ser som det viktigaste i livet. Den första delen gäller åsikter, attityder eller egenskaper, som personen ständigt återkommer till och vilka man ofta haft ända sedan barndomen. Dessa har sedan kompletterats av ett betydande antal värderingar och vanor, som tillkommit under åren p.g.a. tänkande, arbete och erfarenheter. Ett mindre antal av dessa har sedan hårdnat till delar av individualiteten till synes lika väsentliga och beständiga som de tidiga varaktiga delarna av jaget. Dessa till synes permanenta komponenter i personligheten bildar då tillsammans ett antal grundläggande föreställningar om verkligheten och särdrag i vem du är som individ.
Några inslag kan också gälla de sysselsättningar vi vanligen inriktar oss på, när arbetet inte kräver vår tid. Vad vi söker oss till under fritiden kan säga mycket om oss. Alla ärvda egenskaper i övrigt, som formar viktiga delar av individens kompetens och kapacitet, beteende, livskänsla, humör och andra fundamentala egenskaper och utgör delar av personens individualitet, kommenteras inte här.
Den andra delen avser det arbete, som vore eller är den livsväg du känner kan realisera dig själv på bästa sätt. Det är kanske inte den karriär, som du tidigt valde eventuellt av ekonomiska skäl. Det är istället den sysselsättning, som kan skapa en verklig enhet mellan den du i grunden är och ditt arbete. Det är också det arbete, som verkligen kan kontinuerligt frigöra all den energi, som Du är mäktig. Skillnaden jämfört med annat arbete kan vara dramatisk. Många personer har nog aldrig tänkt på det viset och inte heller upplevt detta.
Det kan också ta tid att nå denna insikt, och de personer är lyckliga, som tidigt i livet förstår, vilken deras bästa livsväg är och också finner en kommersiell möjlighet att realisera den. I andra fall anar man vid den tidpunkten kanske vad den gäller, men hänsyn till familjen gör, att man istället ägnar sig åt ett välbetalt arbete, som inte är i samklang med ens verkliga jag. Alternativt kommer insikten först senare i livet, när ens dagar börjar bli allt värdefullare för en själv. Då blir det – sent – högst väsentligt att göra det vi i grunden vill och vill uppnå, och vad som främst realiserar vårt verkliga jag. Det påminner om ett vanligt beteendefel hos individer och samhällen vid större problem. Man gör och prövar alla sätt, innan man som sista utväg väljer det, som är rätt.
SJÄLVUPPFATTNINGEN
Självuppfattningen avser din egen åsikt om, vilken människa du är, och vad du kan – eller inte kan – göra. Den visar dels (a) synen på och värderingen av dig själv men också (b) vissa viktiga moraliska beteenderegler gällande ditt agerande. Regler baserade på individens personliga etik inom ramen för hennes värderingar aktiverar vid överträdelser både samvetet och i vissa fall självuppfattningen. De beteendereglerna är ofta negativa genom att de hindrar ett visst agerande, som inte lämpar sig för individen.
Men e n effekt av självuppfattningen är, att individen inte vågar försöka utföra många positiva handlingar pga uppfattningen om sin kapacitet och egna kompetenser. Naturligtvis kan någon del av sådan tvekan bero på erfarenheter, men alltför många betänkligheter är tyvärr skapade av rädsla, missuppfattningar eller bero på andras åsikter. Man måste undvika andras uppfattningar, ifall dessa främst avspeglar deras fördomar och egentligen förs fram utan hänsyn till din personlighet. En sådan eventuellt falsk syn på vem man är och felaktiga hinder för vad man kan göra, är tyvärr ofta avgörande. Den medför, att du ser dig som en individ med en rad svagheter, vilka klart begränsar dig.
Så källorna för den samlade självuppfattningen omfattar förutom dina egna självpåtagna åsikter och gränser även andras syn. De senares är kraftfulla, då de liksom annat material, särskilt ifall det är negativt, lätt fastnar i ditt självmedvetande. Värderingen av det materialet påverkar sedan självuppfattningen. Inget annat djur har kapaciteten att fundera på sin egen mentala förmåga och medvetande samt på de regler och begränsningar, som av olika krafter förs in i det egna tänkandet om sig själv. Men vårt konceptuella medvetande tillåter alltså detta, vilket i värsta fall kan medföra att ”själv”medvetandet egentligen är i mycket format av utomstående och kanske inte har mycket med ”själv” att göra. Andra personers påverkan orsakar måhända kraftiga mentala gränser för dina initiativ och rörelsefrihet. Ifall dessa adderas till de självpåtagna gränserna, kan självuppfattningen verkligen bli destruktiv och mycket begränsande i sin inverkan på vilka planer vi vågar fullfölja och handlingar vi tillåter oss utföra. Men den påverkas också av andra faktorer t ex personens ansträngningar och resultatet av dennes arbete. Det är det samlade resultatet av ett flertal komponenter, som bildar vår uppfattning om oss själva.
Det är alltså inte märkligt, att självuppfattningen inte främst är en självuppskattning utan något, som dels nedvärderar individen och dels begränsar och hindrar henne från att handla på många sätt. Uppfattningen om den egna personen och hennes kompetens kan bli destruktivt låg. Så man bör pröva alla hinders ”Varför” och undersöka, om de inte lika gärna kan betyda ”Varför inte?”. Det är därför viktigt att börja med att identifiera och utmana vissa av de självpåtagna gränserna. Det gäller då att konsekvent överträda – korsa – dessa med syftet att så småningom få dem eliminerade ur sinnet. Du bör successivt pröva och kanske utmana alla de mentala handlingsregler, som du känner håller dig tillbaka. De är sannolikt artificiella och saknar reell grund.
Det klassiska sättet i orientalisk filosofi såsom zen är att påbjuda ett beteende hos individen, som under den kritiska processen=agerandet (gällande något) bortser från alla tankar på och om sig själv. Istället tänker man bara på de egna konkreta handlingarna och förutsättningarna för dessa. Man bortser helt enkelt från självuppfattningen (och därmed dess eventuella begränsande påverkan) och ignorerar dessutom konsekvent under arbetet alla möjliga negativa tankar. Medvetandet och uppfattningen om jaget får helt enkelt inte inverka. Alla negativa tankar om handlingens olika konsekvenser, och hur dessa kan påverka individens eller andras situation, är också bannlysta. I grunden ska man istället ha en positiv förväntan, men man får inte heller låta sådana tankar bryta sin koncentration på uppgiften. Arbete och handlingar utförda på detta sätt är de mest produktiva. Man skapar grunden för en positiv självuppfattning genom att – omedveten om sig själv – under koncentration utföra stora ansträngningar, som uppfyller ställda mål.
Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav 2017 ut boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.
