Fri Debatts redaktion publicerar en intressant diskussion som B. Stymer haft med Sveriges regering. Att försöka få något vettigt ur dem som av medborgarna är satta att administrera landet är ingen enkel sak!
8.4.2022
Till
Sveriges regering
m.registrator@regeringskansliet.se
forvaltningsavdelningen.registrator@regeringskansliet.se
statsradsberedningen.registrator@regeringskansliet.se
Hej
Härmed konstaterar jag att Sveriges regering vägrar lämna adekvat information begärd i skrivelse till regeringen 29.3.2022.
Det svar som J. Hjalmarsson lämnar 7.4.2022 är inga klargörande ställd i skrivelsen till regeringen. Tyvärr är svaret åter bara en upprepning av att aldrig ge adekvat information till medborgare i frågor som rör svenska statens vägran att uppfylla de krav på allmänhetens medbestämmande över beslut som rör deras miljö vilket är ett villkor för en modern demokrati och som staten Sverige säger sig ha uppfyllt trots att så inte är fallet. Regeringens s.k. svar på min skrivelse är ett typiskt bevis för svammel i syfte att dölja sanning.
Exempel på sådant svammel i lämnat svar är att Kommissionens totala sågning av Sveriges underlåtenhet att tillämpa MKB-direktivet kommenteras här med ” Kritiken från kommissionen visar att det inte i alla delar har varit helt transparent hur MKB-direktivet genomförs i svensk rätt.” när faktum är att svensk regering fullständigt struntat i direktivet som gällt sedan 2011, inte en enda bokstav har genomförts.
Sveriges regering har besvärats av mina skrivelser om information angående maskindirektivet sedan 2009. Därför är detta svar att hänvisa till ASF, som är en förfalskning av gällande direktivtext, rena oförskämdheten. Det är skamligt att svensk regering nedlåter sig till att bemöta medborgares oro för liv och hälsa med oförskämdhet.
Härmed begär jag åter information, denna gång sakliga klargöranden och inte vilseledande svammel.
Här vill jag lägga till en viktig fråga.
När har gällande säkerhetsbestämmelserna i Maskindirektivet tillämpats vid igångsättningen av över 5000 maskiner vindkraftverk?
(Svaret från Finansdepartementet)
Hej,
Tack för ditt e-brev daterat den 29 mars (dnr Fi2022/01196). Eftersom dina frågor bl.a. handlar om hur MKB-direktivet har införlivats i plan- och bygglagen har din fråga överlämnats till oss på Finansdepartementet som har hand om tillämpningen av den lagen. Inom Finansdepartementet har vi även berett den proposition som ligger till grund för riksdagens beslut som behandlas i civilutskottets betänkande 2020/21:CU24.
Sverige har genomfört MKB-direktivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. De synpunkter som Europeiska kommissionen har framfört i sin underrättelse i oktober 2019 handlar om att det enligt kommissionen finns enskildheter i direktivet som inte har införlivats på ett korrekt sätt i svensk rätt. Sverige har den 5 februari 2020 besvarat den formella underrättelsen om hur MKB-direktivet efterlevs (dnr M2019/01829).
Sammanfattningsvis anför regeringen i skrivelsen att Sverige i huvudsak har genomfört direktivet på ett korrekt sätt när det gäller de krav som tas upp i den formella underrättelsen. Av svaret framgår vidare att regeringen, vid den genomgång av det svenska införlivandet av direktivets bestämmelser som föranletts av kommissionens frågor, uppmärksammat ett antal bestämmelser i direktivet som inte tydligt kommit till uttryck vid införlivandet. I ljuset av detta har regeringen anfört att det finns ett behov av att se över införlivandet för att förtydliga och förbättra det på ett antal punkter.
Kritiken från kommissionen visar att det inte i alla delar har varit helt transparent hur MKB-direktivet genomförs i svensk rätt. Mot den bakgrunden har en översyn av genomförandet inletts inom Regeringskansliet, bl.a. när det gäller plan- och bygglagen. Som en följd av denna översyn lämnade regeringen i propositionen Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen (prop. 2020/21:174) förslag på ändringar i den lagen för att förtydliga genomförandet. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag.
Din fråga om Sverige har fått dispens från att inte tillämpa MKB-direktivet saknar således grund eftersom direktivet har införlivats i svensk rätt. Därmed faller även frågan om gottgörelse, eftersom frågan bygger på den felaktiga premissen att direktivet inte skulle ha genomförts.
MKB-direktivet genomförs i svensk rätt genom bestämmelser i flera olika lagar. Ändringarna i plan- och bygglagen avser endast vissa av de projekt som avses i bilaga II till direktivet, jfr uppräkningen i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen. Den tillståndsprövning av sådana projekt för vindkraft som avses i direktivet genomförs i svensk rätt huvudsakligen genom bestämmelserna i miljöbalken. Att det inte krävs detaljplan för sådana vindkraftverk som kräver tillstånd enligt miljöbalken 9 eller 11 kap. miljöbalken framgår av 4 kap. 3 § plan- och bygglagen jämförd med 6 kap. 2 § första stycket 2 plan- och byggförordningen (2011:338). Det är således en missuppfattning att de lagändringar som trädde i kraft den 2 augusti 2021 borde ha tillämpats av Östersunds tingsrätt (mark- och miljödomstolen) vid prövningen om ansökan om tillstånd till uppförande och drift av en gruppstation med vindkraftverk i Sundsvalls kommun i mål M 2127-19.
I sammanhanget kan noteras att Sverige ingalunda är ensamt om att inte fullt ut ha tillämpat MKB-direktivet på ett korrekt sätt. Kommissionen har därför inlett överträdelseärenden mot ett flertal av unionens medlemsstater.
Lagar och förordningar kungörs i Svensk författningssamling, jfr 4 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar. Såväl kommuner som länsstyrelser och domstolar bevakar de lagändringar som riksdagen beslutar om. Därutöver har Boverket i sitt nyhetsbrev informerat om författningsändringarna. Boverket informerar även om hur bestämmelserna i plan- och byggregelverket ska tillämpas på sin webbplats PBL kunskapsbanken, vilket även omfattar de ändringar som har genomförts med anledning av förslagen i prop. 2020/21:174.
Maskindirektivet (dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner) gäller för maskiner, och därmed också för vindkraftverk, sedan 2009. Påståendet att maskindirektivet inte skulle gälla i Sverige stämmer alltså inte.
Ett EU-direktiv föreskriver vilket resultat medlemsländerna ska uppnå men lämnar åt dessa att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. EU-direktiv införlivas i svensk rätt genom lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter för att kunna tillämpas i Sverige. Maskindirektivets tekniska krav har genomförts i arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 2008:3).
AFS 2008:3 beslutades den 17 juni 2008 och tillämpas för maskiner som släppts ut på marknaden efter den 29 december 2009.
Tillverkaren ska enligt AFS 2008:3 göra en riskanalys innan maskinen – i det här fallet vindkraftverket – tillverkas. Tillverkaren ska i första hand konstruera sin maskin tekniskt så att riskkällorna i bilaga 1 elimineras. Om det inte är tekniskt möjligt att eliminera de identifierade riskerna ska tillverkaren vidta nödvändiga skyddsåtgärder. Tillverkaren ska sedan informera användaren – i detta fall den som låter uppföra eller avser att driva vindkraftverket (verksamhetsutövaren) – om kvarstående risker. Exempel på sådan information kan vara krav på att varningsskyltar sätts upp på väl synliga platser och på lämpligt avstånd.
Med vänlig hälsning
Johan Hjalmarsson
_________________________________________________________
Johan Hjalmarsson
Ämnesråd
Enheten för samhällsplanering
Finansdepartementet
103 33 Stockholm
Telefon: 08-405 25 87
(Originalförfrågan)
29.3.2022
Till
Sveriges regering
m.registrator@regeringskansliet.se
forvaltningsavdelningen.registrator@regeringskansliet.se
statsradsberedningen.registrator@regeringskansliet.se
10.10.2019 konstaterade EU Kommissionen i en Formell underrättelse – Överträdelse nummer 2019/2222 att Sveriges regering inte hade införlivat
EU- MKB direktivet från 2011 som bl.a. reglerar allmänhetens deltagande i planering av utbyggnaden av vindkraftverk som har stor påverkan på miljön.
3.8.2020 ändrade därför Regeringen PBL (Plan och bygglagen) i (CU24) så att ett MKB-projekt som väntas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplaneläggning.
Härmed begär undertecknad medborgare klargörande av tillämpningen av överställd EU- direktiv som staten Sverige vid inträdet i Unionen förbundit sig att tillämpa, men vägrat att göra det bl.a. enligt konstaterande av EU Kommissionen i en Formell underrättelse – Överträdelse nummer 2019/2222.
Klargörande 1
Har staten Sverige erhållit rätt att inte tillämpa EU-direktiv?
Klargörande 2
Har bestämmelserna i EU-direktiven gällt trots att Sverige inte tillämpat dessa?
Klargörande 3
Med vilka åtgärder avser staten Sverige gottgöra sin vägran att tillämpa
EU-direktiv?
Klargörande 4
Vilken information har utgått från staten Sverige till kommunfullmäktige om ändringen av PBL?
Klargörande 5
Vilken information om ändringen i PBL har länsstyrelserna och domstolarna erhållit?
Klargörande 6
Har regeringen gett ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen rätt att kringgå MKB-EU-direktivet och riksdagsbeslutet CU24 i mål Mål nr M 2127-19?
Klargörande 7
Har regeringen gett SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen rätt att kringgå MKB-EU-direktivet och riksdagsbeslutet CU24 i mål Mål nr M 9738-2?
Eftersom
ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen i dom Mål nr M 2127-19 grundar domen på ”vad som anförts om det så kallade maskindirektivets
tillämplighet omfattas inte av den prövning av verksamheten som ska göras enligt
miljöbalkens regler” uppkommer frågan – när skall skyddsbestämmelserna i
EU-Maskindirektivet tillämpas vid uppföranden och drift av vindkraftverk i Sverige?
Eftersom
SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen beslutar i ärendet ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen att ge laga kraft åt dom Mål nr M 2127-19
uppkommer frågan – när skall skyddsbestämmelserna i EU-Maskindirektivet tillämpas vid uppföranden och drift av vindkraftverk i Sverige i frågan om rättslig prövning av villkoren för att tillåta uppförande och drift?
Klargörande 8
När skall skyddsbestämmelserna i EU- Maskindirektivet med krav att tillverkaren före igångsättandet skall lämna en redogörelse för att allmänhet och deras husdjur inte kan skadas av maskinen och en redogörelse för hur kvarvarande farligheter skall undvikas när enbart skyltning inte uppfyller skyddskraven enligt Bilaga 1 tillämpas vid drift av maskiner vindkraftverk?
Bevisligen har skyddsbestämmelserna för maskiner vindkraftverk i Sverige inte tillämpats vid drift av över 4000 maskiner vindkraftverk fastän EU-Maskindirektivet har gällt som över svensk rätt ställd sedan landets inträde i Unionen 1995.
Klargörande 9
Klargör den rättsliga grunden för att EU-Maskindirektiv aldrig har tillämpats vid igångsättning av maskiner vindkraftverk i Sverige.
Svar emotses inom av lagen angiven tid 14 dagar.
