”‘Jag skall sända er vad min fader har lovat. Men ni skall stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden.’ Han tog dem med sig ut ur staden bort mot Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem. Medan han välsignade dem lämnade han dem och fördes upp till himlen. De föll ner och hyllade honom och återvände sedan till Jerusalem under stor glädje. Och de var ständigt i templet och prisade Gud.”
Det är som bekant Kristi himmelsfärdsdag och ovanstående text är citerad från Lukasevangeliet. Man får anta att han, Jesus, inte behövde behövde något vaccinationsintyg för att beträda de paradisiska höjderna.
Dagen infaller på den 40 dagen efter påskdagen. I kristen tradition firar man då Jesus uppståndelse efter att han korsfästs.
Själv är jag snarare antitesist mer än något annat, till viss förskräckelse för folk i min omgivning som har till livsuppgift att oroa sig för andras väl och ve i detta och eventuellt kommande liv. Vis av erfarenhet, vissa tar det nämligen detta med religion på ytterligt och kanske för stort allvar, är jag idag mer försiktig med att vräka ur mig att visa av oss lär få stå för uppvärmningen och skyffla kol.
Mest för att slippa dessa oroliga människors påstridiga försök att rädda min påstått odödliga själ.
Religioner hittar på alla möjliga skäl till varför man ska heja just på dem och inte andra som av den egna betraktas som oriktiga. Eftersom sex aldrig är fel, tydligen, lockar vissa varianter med att särdeles omdömeslösa och brutala typer får sig tilldelat 72 jungfrur i paradiset. För mig verkar det vara en grannlaga sak att hantera och avstår gärna sådana äventyr, som så kallad unique sales proposition finner jag den kraftigt överskattad.
En sak med religioner är lika säker som amen i kyrkan. Det finns en uppsjö av olika tolkningar av dem. Den som vårt samhälle bygger på, kristendom, är inget undantag.
I Sverige har man dragit det åt ett så extremt håll att det väl är tveksamt om den står för något alls. Förutom då att alla ska med och vi ska gilla olika. Särskilt principfasta tycks man inte vara i sina förberedelser för det kommande himmelriket.
I andra änden av spektret bebos vårt land av de där sexualfixerade typerna som när övertygelser om jungfrur i paradiset och annat trams.
En sådan blandning blir lätt svårhanterlig och explosiv. Hur ska man förhålla sig till religionsfrihet då?
En tolkning av religionsfrihet är rimligtvis frihet från religion. Den tolkningen ger oss friheten att fritt diskriminera vilka religiösa uttryck vi vill tillåta i samhället, alla eller kanske bara vissa.
I Sverige är det så att vi sedan långliga tider byggt vårt samhälle på kristen tro och trivts med det. Att vissa människor på senare tid missförstått det kristna kärleksbudskapet och omtolkat det till att vi ska acceptera precis alla former av religiösa vansinnigheter är farligt.
Det går att leva sida vid sida med människor av olika, eller ingen, religiös tro. Men då måste alla inblandade parter vara överens om vissa grundläggande förutsättningar.
Som att religiös tro är en privatsak och inget politiskt samhällsomdanande projekt. Samt, inte minst, att man i stor mån får ta seden dit man kommer.
När det gäller det sistnämnda är muslimskt lagda länder ofta påstridiga om den saken när det gäller västerländska kvinnors klädsel. I västerländska länder går vi helt åt det andra hållet.
Trivs man inte med sakernas tillstånd på ett ställe är det givetvis bäst att förflytta till en plats där man kommer trivas bättre. Det finns inga hållbara argument av något slag mot den hållningen. Om det nu inte är förhärdade vänsterister man argumenterar mot. De hatar nämligen per definition alla former av stringent hållning i kulturella frågor. I deras idealvärld simmar vi alla omkring i en förkvävande soppa av likhetscertifierat trams. Det ska vara omöjligt att skilja Grums från Bagdad.
Gilla Olika, utropar de euforiskt på väg till föreläsningarna om genitalvetenskap (eller om det är genusvetenskap)!
Själv firar jag himmelfärdsdagen med en promenad längs Nissan. Oavsett om det är en gud eller naturkrafter som skapat denna den skönaste av Hallands floder är just den sträckningen en lisa för själen. Och ro i själen behöver både troende och förhärdade gudsförnekare!
Frihetlig sinnad men ofri i praktiken. Mitt motto är: ”Gör din plikt, kräv din frihet”. Till vardags sysselsätter jag mig inom den privata delen av Sveriges hälso och sjukvård, på så sätt undviker samhället ytterligare en som springer omkring på gator och torg och ställer till ofog!
