Libertariansk politik under stöld


Libertarianer är ofta enade om de politiska målen. Stoppa all stöld och försvara rätten till ens egen kropp och egendom. De oenigheter som finns libertarianer emellan handlar om vad som är en korrekt libetariansk strategi idag. Oenigheterna i sig har ofta sin rot i att vi lever under stöld, som gör det svårt att enas om vad som är etiskt rätt eller fel.

labyrinth, target, planning

Ett exempel på en sådan oenighet är om libertarianer ska stödja lagar som begränsar individens frihet i offentligt ägd mark. I det ideala anarko-kapitalistiska samhället är det markägaren som bestämmer vad som får sägas och vem som får beträda marken. Men eftersom vi inte lever under anarko-kapitalism blir frågan komplicerad.

Intuitivt verkar många libertarianer finna idéen om total frihet på offentlig mark som det mest optimala. Vem som helst ska kunna använda marken, vare sig det är för att passera, injicera droger, hålla böneutrop, spela in en porrfilm, tigga eller skrika alla möjliga ord som förnuvarande betraktas som hets för folkgrupp.

Jag vet att inget av ovanstående hade irriterat mig, just för att jag är jag. Men jag kan inte förutsätta att alla tolererar total kaos. Jag kan inte, som kommunistska trollkarlar påstår sig kunna göra, bestämma vad andra människors subjektiva upplevelser ska vara.

Libertarianer har en fallenhet till att förutsätta att maximal yttrandefrihet och rörelsefrihet är värden som är goda i sig. Jag gillar dem också, men det gör kanske inte en muslim när hon ser en Mohammed-karikatyr, en svensk som blir tilltalad med svenne/suedi eller någon som irriteras av tiggare.

I vår fallenhet för just yttrandefriheten och rörelsefriheten så verkar vi glömma den oändligt mycke t viktigare äganderätten som är en rättighet, till skillnad från yttrandefriheten och rörelsefriheten. Därför bör äganderätten vara vägledande vid formulerande av en libertariansk politik för det offentliga.

En kommun kan betraktas som ett företag. Så länge inget annat har överenskommits, är majoritetsstyre ett relativt icke-aggressivt sätt att förvalta företagets tillgångar. Det vore väldigt märkligt att förespråka att vem som helst skulle kunna utnyttja företagets egendomar som de så önskade. Det vore ju inte libertarianism, utan socialism.

Därför är decentralisering det mest önskvärda sättet att lösa problemet med offentligt ägd egendom. Låt kommunerna själva bestämma hur de vill förvalta det offentliga. Vill de förbjuda tiggeri på gatorna eller blasfemi mot Mohammed på gatorna? Låt dem göra så. Om privatisering inte är möjlig, är decentralisering alltid att föredra. Något annat vore stöld.