En lite mer ”extrem” och avsiktligt utmanande reflektion om det Mises och Åke redovisade häromdagen. Jag har alltid hatat monopol. Jag brukar vinnlägga mig om att aldrig någonsin hata, inte ens det som är motbjudande och förfärligt. Men när det gäller monopol kan det vara berättigat, eftersom monopol står i motsats till all frihet.
Monopolens verkan
Utmärkande för monopoltänkande är att ta mesta möjliga betalt och samtidigt leverera minsta möjliga service eller produktvärde, för en inbillat maximal vinst.
Det är därför monopol ger:
-I sjukvården höga kostnader och dålig vård.
-Höga kostnader för skolan och dålig utbildning.
-Polisen jagar fortkörare och andra som begår brott mot regelverk än sådana som begår brott mot personer.
-Rättsväsendet dömer skötsamma personer till höga böter och grova brottslingar till kortast möjliga fängelsestraff.
-MonopolTV ger likriktning och propaganda.
När staten har monopol på pengar och våld, vad har då vi övriga, medborgarna? Rätt svar, ingenting! Det är därför makten över staten är viktigare än allt annat för vissa, exempelvis socialisterna.
Monopolpengar
Som Åke och Mises visade nyligen så förstör staten avsiktligt den fria ekonomin genom att trycka valfritt belopp av den svenska valutan. Det ger Riksbanken möjlighet att göra allt innehav av pengar värdelöst, genom att tvinga fram en negativ ränta. Det gör all avkastning på investeringar värdelös, eller obefintlig, hur man nu väljer att se på saken. Allt framåtskridande upphör.
På detta vis piskar man, bokstavligen med en fram och återgående rörelse, allt värde ur fast egendom och alla investeringar. Mat för dagen kostar vad staten bestämt att den för dagen ska kosta. Maten betalas med pengar som staten bestämt vad den för dagen kan köpa.
Imperier
Vad folk inte förstår är att socialisterna på detta vis bygger ett imperium där de tillsätter sina egna arvingar till de poster som ger ett bekvämt liv. Mer än så är det ingen som får, för destruktionen av demokratin, marknaden och samhället gör att det inte finns mer att fördela.
De som inte tillhör nomenklaturan får nöja sig med en ständig oro och mindre än det som ger ett bekvämt liv. När förfallet gått tillräckligt långt kan man inte vända trenden utan att det först blir sämre. Därmed kan man inte åtgärda problemet inom demokratin, för man får inte röster, inte mandat att göra det.
Så ser politiken och innevarande samhällsbygge ut till dess att det kollapsar och folket tar sig för att försöka bygga upp ett nytt och bättre system. Kanske en dag att mänskligheten skapar ett system som inte kan korrumperas. Men jag har mina tvivel.
Mats Jangdal har erfarenhet från en mängd olika arbetsområden och aktiviteter. Från arbetslivet kan nämnas egenföretagande, jordbruk, chaufför, TV, tidningar, bokutgivning. Dessutom sport, idrott, föreningsliv, samhällsdebatt och bloggen Frihetsportalen.se
