Rörelser i genpoolen


Rörelser i genpoolen 1

Genetisk forskning har sedan millennieskiftet tagit stora steg framåt. Det gäller inte minst ökad kunskap om människans genom. Detta ger nya insikter om hur människoarten spritt sig över planeten i vågor och epoker.

Vi kan endast följa kvinnolinjer eller manslinjer, X eller Y, inte de släktled som blandat ligger däremellan. Kvinnornas fås fram via mitokondrie-DNA, dess DNA ärvs endast från modern. Själva mitokondrien är inte en del av cellkärnan, därför finns inte DNA från två X,X mor och farmor, utan endast från mor. Mitokondrier finns i alla celler och är viktiga för cellens energiförsörjning, nödvändigt för ägget, men saknas i spermien. Spermien innehåller primärt en sak väsentlig för dess funktion, DNA. Alltså den kod som tillsammans med motsvarande kod i ägget ger genotypen för en ny individ. Det finns mycket mer att skriva om detta, men det ligger utanför ämnet denna gång.

Vad analyser av mitokondrie-DNA visar, är att kvinnor genom historien varit mycket stationära. Efter att manliga upptäckare funnit obebott land verkar det som om de första kvinnor som kommit dit vid koloniseringen lämnat gener som ärvts in i vår tid. Männen har dock ofta ersatts av män från nya invandrare. De har i olika grad slagits ihjäl, utkonkurrerats, förslavats eller jagats undan. Säkert alla varianter i olika grad vid olika tider och på olika platser.

En liten personlig brasklapp om detta. Ovanstående, vanliga tolkning, kan vara en artefakt av att Y-kromosomer i släktleden med kvinnorna inte finns med, inte kan finnas med, när vi tar prov på dagens människor. Det ser därför ut som om männen snabbt trängdes undan. Om det faktiskt var så kan endast arkeologiskt material, i den händelse sådant finns tillgängligt i tillräcklig omfattning, ge svar på.

I Norden, särskilt de norra delarna finns ovanligt mycket gener från yamnaya-kulturen, som ursprungligen verkar ha uppstått på slätterna i vad som idag är östra Ukraina, Ryssland och bort mot Azerbadjan. I det området var också Thor Heyerdahl och letade bevis för nordiska förfäder, asatro och Odindyrkan. Han kom inte i mål med det innan han dog, men han fick en mängd kritik för sina påståenden.

Nu är inte det hela världen. Det väsentliga är förmodligen två insikter om dessa folkvandringar och befolkningsförändringar. Den ena är att de män som kommit inflyttande har tidigare i historien kommit med bättre teknologi, vad gäller bostäder, jordbruk, militär- eller samhällsorganisation eller annat. Kvinnorna har valt eller tvingats att acceptera de nya männen. Deras förmåga att skapa trygghet i försörjningen har definitivt premierats av kvinnorna.

Man kan beskriva det som en grundläggande skillnad mellan könen. Kvinnor värnar livet, män vågar livet. En skillnad som gäller inte bara könen hos människan utan åtminstone de flesta däggdjur. Hondjur värnar liv (sitt eget och avkommans), handjur vågar livet för revir och avkomma.

Men nu kommer en mängd män från länder i mellanöstern och Afrika till Europa. Den här gången har de inget nytt eller bättre att erbjuda kvinnorna eller samhällena här. Ändå välkomnas de främst av kvinnor på vänsterkanten. Hur kan det komma sig? Finns det en inbygd genklocka i kvinnorna som säger att nu behöver de fylla på med nytt genetiskt material till kommande avkomma? Är det en del av förklaringen till folkvandringar och att invaderande stammar lyckas ta över samhällen, att tillräckligt många kvinnors genklocka säger att det är dags nu? Vilda spekulationer, visst, men inte märkligare än att havslevande sköldpaddors äggläggning på land styrs av månens faser och tidvattnet.

Men de invaderande välkomnas också av de politiska ledarskikten i samhället, ledarskikt som till mer än hälften består av män. Hur kan det komma sig att de välkomnar vad som måste uppfattas som inkräktare? Fler män att konkurrera med om kvinnorna i ett samhälle där kvinnorna redan är dominerande på partnermarknaden. Med risk att det skapas än fler incels som Säpo bedömer som en av de största säkerhetsriskerna. Eller har feminismen alienerat ett antal kvinnor till att bli incels på den sidan, de så kallade batikhäxorna? Hur farliga är de? Har Säpo koll på dem?

Har västvärldens välfärdsstater degenererats så till den grad att de inte känner igen sin egen undergång när den väller över gränsen? Har det naturliga urvalet varit avskaffat här ungefär lika länge som det varit vetenskapligt beskrivet, utan att man förstått konsekvenserna? Japans minskande militära verksamhet nämns som en möjlig bidragande orsak till avtagande maskulinitet i samhället. Har det drabbat även Sverige efter avvecklingen av allmän värnplikt? Om man inte tvingas umgås med stridisar så blir man mindre stridig själv? Om det är så, då kommer den industrialiserade västvärlden att drabbas av en kulturskymning och social nedgång som saknar motstycke där det inte varit naturkatastrofer som orsakat undergången. Men det kanske bara är det feministiska värdegrundsarbetet som skördar nya strålande pyrrhus-segrar.