Sju skäl att dumpa bolaget!

Sju skäl att dumpa bolaget! 1

Dagens alkoholmonopol och systembolag infördes 1955 efter att flera lokala monopol slogs samman och även motboken avskaffades.

Alkoholmonopolet stöds av alla åtta riksdagspartier och man kan ju undra varför?

Moderaterna, liberalerna och centerpartiet borde vara de som är emot det då de ofta utger sig för att värna individens frihet, men dom gör inte det i praktiken.

Kanske är det för att dessa partier representerar statens intressen och därför ser systembolaget som en vinstaffär för staten och därför inte vill ge det konkurrens?
Eller beror det bara på dumhet och feghet?

Det finns många skäl att vara emot ett statligt alkoholmonopol och de jag tar upp skulle även kunna brytas ned till flera argument, men här är sju som jag tycker är viktiga.

1. Systembolaget begränsar konsumentens valfrihet

Det sägs att på den fria marknaden så är det konsumenten som styr, konsumenten styr genom att rösta med plånboken på det som konsumenten vill ha och inte vill ha, där producenterna styrs av för att på bästa sätt tillgodose konsumenterna med bästa varor och tjänster till bästa möjliga pris.

Detta gör konsumenterna till herrarna på den fria marknaden och producenterna till deras betjänter som en slags undersåtar som tvingas sträva efter att uppnå bästa kundnöjdhet.
Konsumenternas valfrihet är därför en central del för den individuella friheten.

Alkoholmonopolet brukar oftast försvaras med att det har ett ”så bra sortiment”, men sanningen är att det är kraftigt begränsat.
Om alkoholmonopolet slopades så skulle det t.ex. kunna bildas fria alternativ till systembolaget som har och kan leverera det som konsumenten efterfrågar.

Med lite fantasi skulle det kunna bildas specialiserade butiker efter nationalitet eller varumärke, som t.ex. en butik med thailändsk öl eller franskt vin, tänk om det fanns butiker som säljer specifikt whisky, eller varför inte vinbutiker?

Systembolagets breda sortiment begränsar också sortimentet när det är så att det finns ett krav på vad de ska sälja och att det ska vara blandning av allt. En ölbutik kommer t.ex. alltid att ha ett bättre ölsortiment än vad systembolaget med sitt breda sortiment kommer att ha när det samtidigt ska ha plats för vin och cider.

Min huvudsakliga poäng här är att i en riktig fri marknad så är det konsumenten som styr som herrar och marknaden anpassar sig för att ge det kunden vill ha i ett fritt utbyte av varor och tjänster.

Systembolaget begränsar denna valfrihet att få konsumera varumärkena från den butik som är den bästa leverantören med bästa priset. Systembolaget styr var butikerna ska vara placerade och vad de ska ha för sortiment samt priser och öppettider.

2. Systembolaget främjar vissa varumärken

En sanning är att om staten reglerar vilka varumärken som får säljas och inte så stängs mindre varumärken ute från marknaden och kan aldrig nå konsumenterna och tillåtas växa.

Utländska varumärken kan inte fritt säljas i butik och konsumenten tappar makten på marknaden när staten styr vilka varumärken som ska konsumeras.
Detta gör också att de större redan etablerade varumärkena stärker sin maktposition när de inte behöver utsättas för fri konkurrens, utan kan istället tillsammans med staten tränga ut mindre aktörer och stoppa dem från att överhuvudtaget kunna etablera sig genom systembolagets kraftigt begränsade sortiment.

För en myt som finns är just att systembolaget har ett ”fantastiskt sortiment”, men detta är just bara en myt som inte stämmer överens med verkligheten.
Efter lite research hittade jag lite fakta om hur många varumärken det finns i världen, det är svårt att veta exakt hur många det är, men detta är vad jag kunde hitta.

Det finns säkert över 1 miljon individuella varumärken för öl i världen.
Det finns säkert drygt 2 miljoner individuella varumärken för vin i världen.
Det finns ungefär 500 individuella varumärken för whisky i världen.
Det finns ungefär 1 miljon varumärken för vodka i världen.

Detta är givetvis bara exempel, och det är svårt att säga exakt hur många varumärken av alkoholdrycker som finns i världen, många har säkert samma ägare också.
Men det bevisar hur dåligt och torftigt sortiment systembolaget egentligen har och hur många varumärken som säkert aldrig heller når den svenske konsumenten.

3. Systembolaget stärker staten och försvagar den privata marknaden

När staten får monopol på en marknad så försvagas givetvis den fria privata marknaden då dessa inte tillåts att sälja det som det är monopol på.

Staten stärks och får in mer pengar till statskassan genom att ensam få sälja något som det finns en efterfrågan på hos konsumenten, vilket är säkert en av anledningarna, eller kanske till och med huvudanledningen, till varför politiker så troget försvarar systembolaget då staten hela tiden behöver mer pengar in i kassan så kan den få njuta av sitt monopol.

De stora förlorarna blir småbutikerna som inte tillåts att få konkurrera fritt med staten och därför förlorar potentiella intäkter och kunder.
Det statliga monopolet missgynnar också uppkomsten av nya små lokala bryggerier när de inte kan få sälja sina drycker fritt.

4. Systembolaget är förmynderi och kollektiv bestraffning

Systembolaget är nästan en symbol för ett förmynderisamhälle och ger ett uttryck för primitiva värderingar och en unken mentalitet med ett utövande av kollektiv bestraffning.
Med hänsyn till naturrätten så äger varje individ rätten till sin egen kropp och sitt eget liv och individualistiska principer säger att endast individer bör dömas eller straffas.När staten ges rätten att få utöva förmynderi och styra över vad människor ska få dricka så kränker den varje individs rätt till sitt eget liv samt det fria handelsutbytet mellan vuxna samtyckande individer.

En argumentation för ”samhällets bästa” motiverar inte en kränkning av individens fri- och rättigheter, i ett sunt samhälle så bör individen ha friheten att själva styra sin konsumtion, och ett ”samhällets bästa” kan inte bestämma vad som är individens bästa då det är något som individen vet bäst själv.

Ett statligt monopol är i praktiken också en form av kollektiv bestraffning då oskyldiga och skötsamma konsumenter tvingas lida och står som offren när staten gör ingrepp för försöka hjälpa ett fåtal och som dessutom inte har någon effekt.

5. Systembolaget stoppar inte alkoholmissbruket

Det är bevisat att det statliga alkoholmonopolet inte stoppar alkoholmissbruk och därför saknar existensberättigande.

Individen kan ju om denne vill ha stark alkohol ändå ta sig till systembolaget för att köpa och dricka hemma, eller så kan ju individen enkelt ta sig till närliggande krog eller restaurang och köpa en stark alkoholdryck.

Det finns en föreställning eller ”rapport” om att alkoholkonsumtionen skulle öka med 30–40% om alkoholmonopolet slopades.
Felet med den argumentationen är att den inte tar hänsyn till individens beteende, det finns inget som tyder på att människor kommer att dricka mer bara för att individen kan köpa sina drycker från en fristående privat aktör.

6. Systembolaget kämpar bara för sin egen existens

Det som är typiskt för de statliga institutionerna är att de överdriver sin egna betydelse.
Upprättar man en statlig organisation i någon form som sedan finansieras med skattemedel blir det naturligt att de som jobbar där kommer göra allt i sin makt för att försvara sina positioner och höga löner och inte öppna upp för en nedläggning.

De kommer också att göra allt i sin makt för att indoktrinera samhällets medborgare för att övertyga dem om sin egen förträfflighet och alltid överdriva sin egen betydelse.
Det bör tilläggas att denna indoktrinering sker med hjälp av skattemedel vilket ytterligare gör systembolaget till ett skurkgäng.

7. Det finns fler alternativ till alkoholdrycker idag

Det var i en annan tid som monopolet infördes och idag har marknaden för drycker generellt utvecklats och blivit bredare med fler läskedrycker, fler juciesorter och fler energidrycker som exempel. Detta gör att individerna troligen inte kommer att dricka mer alkoholdrycker om monopolet slopas och detta öppnar upp för monopolet kan tas bort.

 

Detta inlägg är skrivet av vår gästskribent: Mats Brodin.