Slagfält Europa


Slagfält Europa 1I Frankrike lönas demokratin dåligt när landet öppnar sina gränser och tar emot människor som definierar sig som flyktingar. Yrkesverksamma lärare som undervisar om press- och yttrandefrihet mördas, besökare till kristna helgedomar mördas, kristna präster mördas.
När ska Europa sätta ner foten och mota militant islamism i grind?

För att vara grav antiteist är mitt religiösa intresse lågt. Annars skulle man kanske tänka sig att jag om söndagarna ägnade mig åt att stå utanför gudstjänstlokaler och protestera mot förvillelserna som förekommer där.
Många bekanta håller det för sant att jag närhelst skådar ett så kallat vittne, med sina flygblad och rosiga kinder som står och fryser på gator och torg, springer fram och inleder en häftig diskussion om religionens yttersta fördärvlighet.

Så är dock inte fallet. Jag är nämligen medveten om att mitt speciella sätt att se på sakernas tillstånd är extremt apart.
Fördelarna är dock uppenbara.
Inte behöver jag oroa mig för att komma till varken himmel eller helvete. Någon helig skrift behöver jag inte heller förhålla mig till med alla deras vanligt förekommande tvetydigheter, uppenbara motsatsförhållanden och rena galenskaper. Högtider kan jag fira lite som jag vill och när jag vill. Sist men inte minst, jag är fri att forma min egen uppfattning. Och det är det bästa av allt, friheten alltså.

Samtidigt måste jag förhålla till det enkla faktum att andra människor faktiskt har möjligheten att komma till andra slutsatser.
Vittnen som står och fryser på gator och torg är ett exempel på detta. Eller min relativt nära släktning som är präst i svenska kyrkan. Eller mannen med den sorgsna blicken som visade sig vara av judisk tro, en inte helt lätt sak när mullorna tog över i Irak och han var tvungen att fly hals över huvud.
Dessutom, lite som lök på laxen, den västerländska kulturen såsom vi känner den får nog till en väsentlig del sägas bygga på kristna värderingar.

Men med sakernas tillstånd är det som det är. Att vara förbannad på att värderingar kan kallas kristna gör ingenting bättre, dessutom är en majoritet av värderingarna, rätt tillämpade, bra.
Kristna värderingar är för övrigt aldrig bättre än vad man gör dem till. Dessutom konstaterar jag att tillämpningen förändras över tid.
Idag anses det allmänt vara okristligt att hålla folk som slavar, det är en bra värdering.
Andelen kristna, i Europa, som far runt med kniv för att mörda och dekapitera lärare, präster och besökare av muslimska helgedomar är obefintlig. Förr i tiden, när korstågen genomfördes, slog kristna ihjäl muselmaner av hjärtans lust.

Nu är tiderna annorlunda och en del utövare av muselmansk tro slår ihjäl kristna av hjärtans lust.
Frankrike befinner sig farligt nära ett totalt undantagstillstånd efter tre synnerligen brutala och meningslösa dåd exekverade av synnerligen fanatiska islamister.

Om man studerar saken ur ett rent strategiskt, islamistiskt, perspektiv är metodiken givetvis lysande. De förflyttar helt enkelt eländet från sina hemländer till europeisk mark. Låt den stora satan, i detta fallet kristendomen och västerländerna, smaka på död och pina på hemmaplan.
Det passar också bra in i den allmänt förekommande religiösa föreställningen om att religionen man anser som den högsta och renaste ska spridas till de oupplysta.
Att använda sig av ensamma galningar minimerar också kostnaderna för dyr utbildning och komplicerad logistik. De befinner sig på plats och behöver varken transporteras in eller ut. Det får väl antas att den av religiös förvirring uppeldade gärningsmannen förväntar sig någon form av belöning, tron på någon form av himmelrike med därstädes varandes förlustelser är här central.

Lika lysande som strategin är för islamisterna är den nedslående för det moderna och delvis hårt sekulariserade Europa.
Många har nämligen svårt att tro på det enkla faktum att människor från andra kulturer och religioner kan vara genuint elaka typer, det är lite som föreställningen om den ädle vilden.
Vi öppnar inte bara våra gränser. Vi erbjuder skydd mot förtryck, bostäder, utbildning, jobb och välfärdssystem! Trots detta belönar dessa människor oss med att utöva våld! I Frankrike till synes politiskt motiverat.

I Sverige skjuter man, spränger, sätter upp vägspärrar och beordrar utegångsförbud av lite mer oklara skäl. Sannolikt mest på pekuniära grunder. Mer sällan men dock förekommande är upplopp som triggas av danska retstickor som bränner koraner.
Att bränna koraner, eller för den delen biblar, är dock något som man får ägna sig åt i västerlandet. Liksom att avbilda profeter som rondelhundar och vara sekulär i största allmänhet.

Människor som betraktar sin tro som en privatsak mellan sig och sin gud kan man inte ha några synpunkter på. Möjligen kan jag i smyg höja på ett ögonbryn i smyg åt eventuella avvikelser i deras sätt att vara.
Inte ens djupt religiösa muslimer går att ha åsikter om när dessa i sin dagliga livsföring anpassar sig till det västerländska samhällets sätt att vara.  Människor som jobbar, betalar skatt, kommer i tid och inte ägnar sig åt samhällsomstörtande verksamhet uppfyller i min bok grundförutsättningarna för hederlighet. Detta oavsett om de knäböjer på fredagarna eller lovsjunger på söndagarna.

Med islamister och kriminaldårar är det en annan sak. Det är nämligen de som förvandlar Europa till ett slagfält.

Islamister har inget i en västerländsk kultur att göra. Detta är en ren självklarhet som faktiskt inte behöver förklaras mycket närmare. Deras uttalade syfte och mål är helt enkelt att förgöra vår civilisation som vi känner den. Det kristna korsfarare fordom sökte att göra med främre orienten vill dessa samhällsfientliga element göra med dagens Europa.

Kriminaldårarna har inget uttalat samhällsomstörtande mål som de arbetar mot. De gör vad de är vana att göra från sina hemländer. Men faktum är att slutresultatet givetvis blir detsamma som islamisternas. Nämligen en förlorad västerländsk civilisation.

Slagfält Europa är ingen ond dröm. Slagfält Europa är en bitter realitet.
Den som inte tror mig måste de senaste tjugo åren befunnit sig under en sten eller vara synnerligen ignorant och faktaresistent.

Som tur är finns det vissa saker som pekar åt rätt håll.
Donald Trumps åsikt om att Amerika kommer först är en sådan. Vi får hoppas att han blir återvald så att det landet under fyra år till kan hålla sig borta från att starta nya krig i mellanöstern.
Frankrikes president kallar åtminstone sakerna vid deras rätta namn och försvarar sitt lands sekulära principer. I Tyskland arbetar polisen proaktivt mot klanbrottsligheten. Ungern håller, som Europas egen gossen Ruda, emot en för generös flyktingpolitik.

Men frågan är vad Sverige gör?
Tyvärr inte mycket. Här är vi i en myckenhet upptagna med att problematisera sakernas tillstånd och bit för bit ge upp vår egen kultur. Det synes oss bättre att låta unga människor växa upp till kriminaldårar och utbilda kommunala tjänstemän i vardagsarabiska än att se samhällets djupgående splittring.
Antisemitiska rektorer ses som förebilder och skolpengar delas okritiskt ut till islamistiska uppfostringsanstalter. Vi skapar medvetet ghetton och förvånas över det faktum att befolkningen där inte frivilligt och enkelt låter sig integreras i samhället.

Våra socialistiska överherrar i riksdag och regering ska vara väldigt glada att Sverige, den lilla randstaten i norra Europa, inte är mer påverkad av islamistisk terror än vad som redan förekommit. Man kan undra vad som händer när militanta islamister får upp ögonen och noterar den i vårt land djupt rotade syltryggsmentaliteten?

Min gissning är, tyvärr, att vårt land då blir en betydligt mer omtalad plats i Slagfält Europa.