IDEOLOGIERS BETYDELSE
En ideologi är det kraftfullaste som finns, eftersom människor i ett längre perspektiv i huvudsak vägleds främst av ideer. Därför bör vi självfallet fortsätta att ha en konsekvent ram av ideer dvs en ideologi, som styr den politiska riktningen. Klassisk Liberalism är en fin grund gällande innehållet, men förpackningen är tyvärr gammalmodig och föga appelerande. Praktisk politik för ett parti måste sedan visa en form av enhetlighet gällande teman, vilket självfallet inte betyder att de praktiska förslagen i detalj alltid överensstämmer med våra grundprinciper. Politik är en ”contact-sport” och man måste ta saker i rätt ordning och inse att olika delar av ämnen blir aktuella i olika faser av den politiska utvecklingen. Det är de politiska förslagen vi i huvudsak framför till allmänheten, inte ideologin i sig. Däremot präglas argumenteringen självfallet av våra grundvärderingar. Varje politiskt förslag bör vara e t t s t e g i riktningen mot det samhälle vi i grunden vill ha. Den attityden tillåter oss att positionera oss i debatten utan att (som situationen nu är i Sverige) synas galna, samtidigt som vi markerar, att vi vill inleda en utveckling, som skiljer sig från dagens. Dessutom står ideologi inte alls i någon motsättning till praktiska resultat. För att uppleva praktiska resultat ur ett brett och enhetligt perspektiv och se en fortlöpande utveckling av frihetliga förslag i samhället, är en ideologi helt enkelt nödvändig.
En modern ideologi bör innehålla alla nödvändiga komponenter. Dessa gäller då en världssyn, en människosyn, en kunskapssyn, ett klart ställningstagande beträffande grundfilosofierna individualism versus kollektivism, en klar logisk grund för de Individuella Rättigheterna och en klar principiell samhällssyn, däribland avgränsningen mellan individuella och demokratiska beslut. Dessutom gärna en etik. Dessa ideologiska komponenter har libertarianismen. Vi har – som betonades i Del 1 – möjlighet att som parti bestämma den exakta definitionen av libertarianismen i Sverige, som då baseras på klassisk liberalism och senare bidrag till frihetligt tänkande. Det behöver verkligen inte vara något av flum i ett libertarianskt partiprogram, ifall man observerar innebörden av Individuella Rättigheter och gör en korrekt prioritering mellan dessa rättigheter (ifall de i vissa situationer strider mot varandra).
Och låt diskussionen begränsas till vad som politiskt kan hända inom – säg – femtio år (motsvarar perioden från andra världskrigets slut till 1995). Under en sådan tidslängd gäller inte nattväktarstaten, vilken dessutom troligen aldrig kommer att inträffa, eftersom flera demokratiska beslut än nattväktarstatens kommer att behövas i framtiden. Och processen att övergå till den Civila VälfärdsStaten (se nedan) ä r lång. Tänk bara på pensionssystemet. Därefter kommer utvecklingen säkerligen tvinga fram nya gemensamma ställningstaganden av en art vi inte känner till. Men jag ser inte det som ett problem: det viktiga är bara att vi konsekvent maximerar den individuella friheten i ett väl fungerande samhälle byggt på för människan korrekta principer.
LIBERTARIANISMENS HUVUDINNEHÅLL
Libertarianismen kan beskrivas med nio ord: RÄTTEN TILL DET EGNA LIVET I ETT FRIHETSBASERAT SAMHÄLLE. Den ideologiska basen är Rätten till det Egna Livet (REL), som bygger på att varje individ är unik, äger sig själv, är sitt eget ändamål, och har ett okränkbart värde. Hon/han bör därför bestämma själv och över sig själv, vilket kräver självständighet (eller oberoende). Detta ställer då krav på Individuella Rättigheter (IR). Dessa avgränsar området för individuella beslut, ett område enormt mycket större än i dagens Sverige. Därvid bestäms också området för demokratiska beslut dvs samhällets ansvar. Den gränsdragningen är grunden för den Civila VälfärdsStaten (se nedan).
Termen välfärdsstat är ytterst kraftfull och får inte monopoliseras av våra motståndare. Man bör neutralisera den bl a för att inte börja varje debatt i underläge. Motståndarna ska inte automatiskt vinna poäng på att säga: “Libertarianer är helt emot välfärdsstaten”. Vi svarar då istället: ”Vår syn på välfärd och på statens roll medför en Civil VälfärdsStat (CVS), som är helt överlägsen StatsVälfärdsStaten (SVS)”. Det senare är beteckningen på en stat såsom Sverige. Då har vi strategiskt ändrat området, som diskussionen gäller. Innehållet i CVS och hur man kan övergå till den statsformen framgår exempelvis av en bok från 2017 (1). Huvudpunkterna i ideologin kan alltså sammanfattas enkelt, trots att resonemangen bakom är mera komplicerade: REL + IR drar upp gränserna för individer och stat och skapar CVS . Kortfattat är detta huvudpunkterna av vad vi vill.
Populära områden att snabbt engagera oss i gäller ämnen aktuella i det svenska kulturkriget. Där är de andra borgerliga partierna inte särskilt aktiva, för de är ibland eller ofta påverkade av postmodernismens samhälleliga ideologier t ex genus och ras. Och det kriget vinner vi, för vi har argumenten. Jag har skrivit ett stort antal artiklar om kulturmarxismen (2), och det intellektuella motstånd motsidan erbjuder är svagt. Kulturkriget kan vi argumentationsmässigt vinna, och det hjälper oss och gör oss också kända.
VAD GÖRA?
Socialisterna har steg för steg tagit över Sverige i bästa Gramsci-stil (3), och de borgerliga har alltså inte kunnat stoppa detta. Bara detta att vi under 2014 – 22 fritt överlät utnämningsmakten till socialdemokratin var förödande. De utser inte de kompetentaste cheferna utan de, som är trogna partiet. Men det är bara en förlust av många under dessa år. Och nu kommer troligen de borgerliga att även tillåta att svensk självständighet försvinner och därmed meningsfull demokrati. De står idag för praktiskt sett meningslösa ideologier. Det gäller att nu att återta den förlorade marken i Sverige och dessutom att motstå EU+PG.
Libertarianismen är en ideologi, vars tid har kommit, och den blir ständigt aktuellare. Bl a EU och New World Order (NWO) medverkar till det. En internationell frihetlig – till någon del libertariansk – rörelse kommer att tvingas fram av NWO, och en nämnvärd del av de förslag som den frihetliga rörelsen för fram, kommer nog att vara libertarianska. Skälet är att rationell, systematisk, ideologiskt kraftfull och frihetlig ideologi logiskt sett ofta är libertariansk (och därmed också Klassiskt Liberal). Varför då använda andra namn, som inte ger någon styrka ? Det gäller naturligtvis, även om vi ser på frågan ur enbart ett svenskt perspektiv. Det kräver ett namnbyte, för Klassiskt Liberala Partiet äger ingen kraft i namnet, och detta skapar ingen positiv framtid. Låt oss välja rätt gällande framtiden och inleda med ett namnbyte.
- Ahlmark, Dan (2017). VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten. Tidigare Realia Förlag, Stockholm; numera Kindle.
- http://vaknaupp.dinstudio.se/17/9/artiklar-och-lankar/ Se Avsnitt 1. A-D
- https://nyadagbladet.se/kronikor/kampen-om-det-kulturella-herravaldet/
Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav tidigare ut boken ”VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Han arbetar nu som medborgarjournalist.
