Idag kostar bensinen ca 16,50 kr/l vid pumpen. Av denna summa är ca 10 kr skatt och moms. Bensinbolagens marginal är 1,50 kr, och själva kostnaden för bensinen är alltså 5 kr.
Det är en lång resa från 5 kr till 16,50.
Jag förstår folks upprördhet, att man organiserar protester och manifestationer runt om i landet. Men våra folkvalda har givetvis fickorna fulla av bortförklaringar.
Bensin anses orsaka miljöförstörelse, en slags externalitet. Och de som använder bensin ska enligt den här logiken betala för de eventuella skadorna, och det ska göras via punktskatter och moms.
För att resonemanget ska bli logiskt så borde man även räkna ut bensinens goda egenskaper. Om vi inte haft fossila bränslen så kanske den industriella revolutionen hade fastnat på 1850-talets nivå och levnadsstandard? Petroleumprodukter ger en rad stora fördelar vad gäller transporter, resor, produktion, energi, odling etc etc.
För att få fram en slags skadeeffekt så bör även de goda sidorna räknas in, men det lär bli en svår ekvation när så många parametrar ska vägas mot varandra, och kanske skulle de goda sidorna övertrumfa de dåliga?
Vi har tillika en del andra parametrar i Sverige. Landet är glesbefolkat med mycket skog, och vi är världsbäst på ren energiframställning, sophantering, återvinning etc etc. Ska svensken ändå bestraffas med 10 kr/ l i bensinskatt? När det egentligen är andra länder som står för de stora globala utsläppen?
Politikerna påpekar också att den höga bensinskatten utgör ett slags styrmedel, så att vi ska ställa bilen så ofta vi kan, och att våra forskare ska lockas att uppfinna miljövänligare alternativ. Fast egentligen fungerar politiska styrmedel dåligt när det inte finns andra vettiga alternativ. De prisvärda elbilarna lyser fortfarande med sin frånvaro.
Dessutom krävs det en viss begåvning för att använda politiska styrmedel, så att färden går åt rätt håll. Men våra politiker är mediokra, dåligt utbildade och knappast mer insatta än medborgarna. Dessa medelmåttor förmår kanske inte ens att välja vettiga rådgivare? Jag bedömer att marknaden har större möjligheter att lösa miljöproblematiken än politikerna.
Våra folkvalda har ingen aning om vilket alternativ som är bäst. Inte ens experterna vet vilken standard som kommer att finnas i framtiden. Ska politikerna styra oss att köpa vätgasbilar som släpper ut vattenånga, som anses vara en ännu kraftfullare växthusgas än koldioxid? Eller ska vi styras att köpa elbilar med miljöfarliga batterier? Kanske är bensin det bästa alternativet även på lite längre sikt? Det är en svår fråga.
Det enda sättet att påverka marknaden är att sätta nivåer på farliga utsläpp. Men uppenbarligen är bensin inte tillräckligt skadligt, blott farligt i den omfattningen att politikerna kan överbeskatta dess användning i det oändliga.
De höga bensinskatterna är tillika inte öronmärkta att gå till miljöändamål eller forskning. Vi har ingen garanti att pengarna vi betalar används till något sånt, de går rakt in i den allmänna skattekistan.
Skattepolitiken har utvecklats till ett bisarrt spel, där staten försöker driva in så mycket pengar som möjligt, utan mening eller mål. Det finns ingen måttfullhet eller respekt för medborgarnas besparingar. Skattmasens girighet är iskall och skrämmande. Samtidigt som man i andra änden försummar viktiga utgiftsposter som vård, omsorg, skola, polis och rättsväsende.
Frågan är om medborgarna är nöjda? Skönjer vi måhända en spricka i fasaden? Protesterna mot den höga bensinskatten är kanske bara toppen på isberget?
Illustratör, klassisk arkeolog, stenvändande strandvandrare.
