Om man med en “riktig demokrati” avser en jämlik direktdemokrati där ”alla får vara med och rösta om allt”, så har någon sådan “riktig demokrati” förmodligen aldrig förekommit i några större sammanhang i världshistorien.
Visst har det säkerligen funnits ett och annat kollektivboende där man under en tid har lyckats upprätthålla någon form att direktdemokrati? Med största sannolikhet har man säkerligen också kollektivt både diskuterat och röstat om tingens ordning bland både forntida och sentida ”primitiva” stamfolk. Dock så tror jag att de flesta viktiga beslut även i dessa sammanhang ytterst alltid har fattats av en “hövding” efter det att ett ”rådslag” har hållits för att förankra besluten.
Det antika Greklands Athenska demokrati är väl det närmaste man kan komma något som liknar en direktdemokrati? Här får man dock inte glömma bort att både kvinnor, bofasta utlänningar och slavar inte räknades som medborgare och därmed automatiskt exkluderades ifrån att delta i politiken. Även vissa typer av folkomröstningar inom ramen för representativa demokratier brukar normalt sett betraktas som inslag av direktdemokrati.
Ett av de vanligaste och mer “elitistiska” argumenteten mot just direktdemokrati i någon större skala är väl att direktdemokrati i praktiken inte alltid skulle fungera så väl då medborgarna inte alltid är så koherenta i sina åsikter. Många “vanliga” medborgare vill ofta ha fler och kostsamma “rättigheter” i form av exempelvis fri sjukvård men få “vanliga” medborgare vill ha fler kostsamma “skyldigheter” i form av högre skatter. Politiska och ekonomiska ekvationer riskerar helt enkelt att inte gå ihop när alla får vara med och rösta om allt. Åtminstone om man får tro våra folkvalda politiker. Av denna anledning och pga. av ett flertal andra invändningar mot just direktdemokrati av både ekonomisk och praktisk natur så verkar vi därmed få nöja oss med den “urvattnade” version av “medborgerligt medbestämmande” som vår representativa demokrati kan erbjuda. Åtminstone på nationell nivå.
I en representativ demokrati så erbjuds medborgarna med några års mellanrum möjligheten att rösta fram det politiska parti som bäst företräder just deras åsikter i stort. Vill man så har man även möjligheter att kunna engagera sig politiskt och därmed också kunna delta i och påverka det politiska arbetet mer direkt. Idag hotas dock tyvärr även denna mer urvattnade version av “medborgerligt medbestämmande” av vårat medlemskap i ett alltmer federativt EU. Vårat nationella självbestämmande överlåts just nu i en allt snabbare takt till alltmer “världsförbättrande” politiker och administratörer i Bryssel. Att denna process ytterligare kommer att minska “vanliga” medborgares möjligheter till politiskt inflytande och till medbestämmande är väl här knappast en vågad gissning?
I nuläget känns det nästan som om att vi medborgare måste “skala ner” på våra politikers ambitioner istället för att låta de folkvalda själva “skala upp” dom. Kommunalt självstyre kanske ändå inte är en så dum idé? Tanken på en strävan i riktning mot mer direktdemokrati och mer av medborgerligt medbestämmande känns heller inte som en naiv utopi om det sker inom ramen för ett kommunalt självstyre. Jag känner dock att något snart måste göras. Och det helst innan vi har blivit “degraderade” till ett regionalt utkantsområde inom EU.
Kämpar för åsikts- och yttrandefrihet. Så länge vi får säga vad vi tycker och tänker, så är inte slaget förlorat. Allergisk mot ”värdegrunder”, ”politisk korrekthet” och ”tvingande” kollektivism. Anser även att vi bör lämna EU med omedelbar verkan.
