EN LIBERTARIANSK INVANDRINGSPOLITIK


EN LIBERTARIANSK INVANDRINGSPOLITIK 1

Dan Ahlmark hörsammade uppmaningen att libertarianer var svaret skyldiga om hur de vill organisera invandringen i landet!
(Se Fri Debatt 30/5)

Många libertarianer har på grund av sin ideologis allmänna frihetsprincip förordat i stort sett fri invandring. Man har då märkligt nog förbisett, att en sådan politik gravt kolliderar med medborgarnas individuella rättigheter. Vid sådana konflikter måste man alltid väga principerna mot varandra.

Medborgarna äger Sverige, deras rättigheter är mera grundläggande, och de har rätten och ansvaret för att bestämma villkoren för exempelvis invandring. Den svenska politiken tvingar oss nu att exempelvis betala för invandrares livsuppehälle inklusive många andra utgifter. Det strider dock mot våra individuella rättigheter att vi tvingas betala andras levnadskostnader (gällande svenska medborgare råder vissa undantag). Bland annat svenskens rätt att inte behöva betala sådana utgifter är klart större än utlänningars rätt att flytta just till Sverige – ett val som i många fall dessutom gjorts just för bidragens riklighet (1).

Man bör i sammanhanget komma ihåg, att även om landet återgår till den nivå Göran Perssons nya invandringspolitik 2005 möjliggjorde, vilket ledde till 100 000 invandrare/år, är den volymen alldeles för hög. Innan den helt extrema massinvandringen började under Reinfelds andra period, skedde starka protester mot politiken, och SD hade trätt in i riksdagen. Den nya invandringspolitiken var heller inte på något sätt anständigt grundad. Den var från ledarnas sida avsedd att genom massimport av utländska proletärer stärka socialdemokratins försvagade politiska ställning (2) . Den senare extrema massinvandringen var bara grädde på moset möjliggjord genom en inkompetent borgerlig regering. Idag är fortsatt makthunger, vänsterns kulturmarxism och muslimernas kommande grepp om socialdemokratin kritiska hinder för att ändra politiken.

GRUNDLAGAR
Man får dock i Sverige aldrig mera tillåta regeringen och riksdagen, det vill säga politiker, att bestämma antalet invandrare. Politiker ska inte få importera väljare i syfte att cementera sitt partis politiska ställning på skattebetalarnas och landets bekostnad. En bestämmelse i grundlagen bör vara, att volymen invandrare bestäms genom folkomröstning, vilket är en självklar libertariansk princip i en oreformerad ”välfärds”stat (3). Invandringen bör nu helt stoppas, tills frågan om maximal volym bestämts genom en folkomröstning. Ökningar utöver den volymen kan inte ske utan ny omröstning, däremot nedskärningar om riksdagen godtar dem. Alla kommuner bör därtill på kort sikt ha rätt att genom en kommunal folkomröstning neka underhållskrävande nya icke-medborgare att bo i kommunen. Ett annat skäl för detta är att öka möjligheterna för en meningsfull integration. Ifall det hindrar invandring, sker så (4).

ALLMÄNNA LAGREGLER
På medellång och lång sikt bör man stoppa allt ekonomiskt stöd åt nya invandrare, tills de blir medborgare. Ifall de betalar skatt på en arbetsinkomst, som de inklusive familjen kan leva på, deltar de i olika sociala system (4). Särskilda regler får utformas för tidigare anlända invandrare. Boende och medborgarskap i Sverige kan med rätt politik åter bli betraktat som mycket attraktivt och lockande för ambitiösa utlänningar, som själva bekostar sin invandring. Ett meritbaserat system i kombination med krav på erbjudet arbete för att få invandra kan mycket väl fungera (1).

Tiden för att få medborgarskap bör även förlängas, eftersom fem år kan vara en för kort tid att visa uthållig ekonomisk självständighet och respekt för landets lagar och grundvärderingar. Den tid, under vilken invandrare utnyttjar sociala system som sin huvudsakliga inkomst, ska inte räknas in som grund för rätt till medborgarskap. Invandrare utan medborgarskap ska inte få några förturer i olika avseenden. Det innebär, att boende i bostäder av lägre och mera kollektiv kvalitet blir vanligt för invandrare, i alla fall om de bor i storstadsområden. Svenska medborgare får generellt inte på något vis diskrimineras, utan man ska naturligtvis i alla avseenden följa tidigare gällande avtal och regler. Och alla typer av bidrag kan differentieras för invandrare, medan på längre sikt inga bidrag ska utgå.

VÄRDERINGAR OCH ÅSIKTER
Redan på kort sikt ska krav ställas, att inget underlag får finnas att tro att en invandrare inklusive familjemedlemmar har värderingar och åsikter, som kan innebära hot mot mänskliga rättigheter i Sverige och vårt demokratiska system. En betydligt utökad granskning av varje invandrares lämplighet måste därför ske.

Till skillnad från Reinfeldts och Löfvens regeringar ska man alltså inte acceptera invandrare, som kan vara eller bli ett hot mot svenska medborgare. Svenska medborgare tillåts att utan legala konsekvenser sympatisera med organisationer, som i olika avseenden hotar mänskliga rättigheter, men potentiella nya svenska medborgare – det vill säga möjliga invandrare – kan inte ha samma rättigheter. De ska från början ha en positiv inställning till frihet och demokrati, eftersom de annars utgör en fara mot dessa egenskaper hos samhället. Sverige ska alltså inte tillåta, att man släpper in människor med åsikter, som strider eller utgör hot mot mänskliga rättigheter. De ska inte under några som helst förutsebara omständigheter kunna antas bli farliga i framtiden för fred och rättigheter i Sverige.
Det fordrar troligen, att man gör en psykologisk utvärdering av den potentielle invandrarens verkliga åsikter. Ett sådant test – delvis utförda av psykologer – ska genomföras för alla vuxna familjemedlemmar, som invandrar tillsammans. Genom en sådan process genomförd av yrkeskunniga personer undviker Sverige att i stor utsträckning tillåta immigranter, som har mot svenskar klart fientliga åsikter. Det krävs sedan också en lojalitetsförklaring av varje invandrare, som innebär att denne förpliktigar sig till ett antal principer (vilka psykologen också undersökt och fastställt att personen verkligen syns acceptera). De aktuella principerna, som den potentielle immigranten tydligt ska godkänna, är följande (5):

• Han/hon måste klart acceptera att all makt i Sverige – nu och i framtiden – utgår från folket, och att folket bestämmer landets politik och lagarna genom sina representanter utsedda genom fria val. Demokrati ska accepteras som det bästa systemet för kollektivt beslutsfattande i samhället.
• Att övriga fundamentala friheter i Sverige: yttrandefrihet, religionsfrihet, pressfrihet, församlingsfrihet, föreningsfrihet mm accepteras till fullo, och att han/hon aldrig kommer att agera mot dem. Det innebär bland annat att personen accepterar, att full yttrandefrihet även avser förkunnelser av världens olika religioner, och att – utan undantag – våld aldrig under några förhållanden får användas för att i strid med Sveriges grundlagar nå politiska eller religiösa mål.
• Att religionsfrihet också innebär att man klart och otvetydigt accepterar, att människor lämnar sin tidigare religion. Religion måste accepteras vara en privat angelägenhet för individen, som staten inte ska lägga sig i. Följden av detta är, att religiöst motiverade och tvingande regler, som kräver statsmaktens åtgärder, inte får åtlydas, vare sig reglerna inriktas mot anhängare av den egna religionen eller andra.
• Man godtar jämlikhet mellan könen, som innebär, att ingen åtskillnad görs gällande rättigheter för pojkar och flickor, män och kvinnor. Giftermålspartners för flickor kan inte föräldrar bestämma. Barn har full bestämmanderätt efter att ha blivit myndiga.
• Att inga religiösa lagar ska följas istället för lagarna antagna av Sveriges riksdag, och att individer med hänvisning till de förra aldrig får bryta mot de senare eller förorda att så sker. Inga politiska eller religiösa historiska eller levande personer, stater eller organisationer ska heller åtlydas/följas mera än svenska lagar.
• Att familjens/släktens/klanens ära mm inte kan åberopas för några
som helst våldshandlingar mot kvinnor/flickor eller män.
• Att man själv inte på något sätt kommer att arbeta för att införa religiöst grundad lagstiftning i Sverige utan försäkrar att all lagstiftning enbart ska utgå från människan, människans rättigheter (enligt svensk definition) och människans behov.
• Att ingen utövare av någon religion har på grund av religionen ett lägre människovärde, existensrätt eller rätt agera baserat på mänskliga rättigheter än anhängare av den egna eller någon annan religion, och ska heller aldrig ha mindre rättigheter i något avseende i framtiden. Detsamma gäller personer, som avstått från att ansluta sig till någon religion. Och detsamma gäller personer, som inte är heterosexuella.
• Att Sverige ska bevaras som ett självständigt land och aldrig får infogas som en del i en religiöst grundad statsbildning.
• Att mannens/kvinnans barn alltid kommer att uppfostras utifrån principerna i lojalitetsförklaringen.
• Att man flyttar till Sverige bland annat för att man har full respekt för landet, dess system, historia och traditioner och inte avser att nu eller i framtiden arbeta för att ändra dess grundlagar på grund av den egna politiska ideologin eller religionen.
Personerna godkänner även att brott mot lojalitetsförklaringen är ett skäl för utvisning från vårt land.

(1) https://nyadagbladet.se/kronikor/nationalstaten-foder-friheten/
(2) https://nyailconvito.wordpress.com/2018/01/15/dan-ahlmark-huvudskalet-till-den-svenska-massinvandringen/
(3) https://nyadagbladet.se/kronikor/utrikespolitiska-konsekvenser-av-modern-svensk-nationalism/
(4) https://nyadagbladet.se/kronikor/libertarianska-perspektiv/
(5) https://nyadagbladet.se/kronikor/en-komponent-i-en-libertariansk-invandringspolitik/

Dan Ahlmark är ekon. lic. och jur. kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav hösten 2017 ut boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.