Dagens gästskribent är Bernd Stymer.
Media älskar att rapportera om katastrofer. Ju mera elände desto utförligare och enklare strunt och pladder. Strunt och pladder skadar egentligen inte, men när de ersätter saklig och nödvändig information blir de farliga.
Tidningar anger ofta med stolthet politiken som driver dem, liberal, socialdemokratisk o.s.v. och som läsaren kan förhålla sig till, men de medier SVT och SR, som medborgarna tvingas betala med miljarder, säger sig vara ”oberoende” av politik eller annat inflytande.
Detta oberoende har på senare tid ifrågasatts allt mer dels därför att medborgare inte godtar att betala för strunt och pladder och därför att deras information är politiskt vinklat då själva det journalistiska arbetet utförs av inkompetent personal som inte ser sin yrkesroll vara att informera sakligt. Den yrkeskåren ersätter bildning med propaganda för politiska avarter från MP eller V. En ändring måste till genom en minskning till en enda statlig kanal som räcker väl för att lämna saklig information till befolkningen precis så som det sker i andra stater.
Ett tydligt bevis för nödvändig förändring är politiska förbudet att offentligt debattera till vilken nytta befolkningen tvingats betala miljarder för att deras hälsa skadas och naturen skövlas av onödiga vindkraftverk.
Just nu fångar ett luftburet virus, Corona 19, alla mediers intressen med hjälp av de drabbades antal döda. Nu får politiker som genom sin inkompetens vägrat att skydda befolkningen, särskilt de gamla, stå och oemotsagt pladdra och låta ”experter” försvara underlåtandena att förbereda befolkningen för pandemier som alltid återkommer lika säkert som amen i kyrkan. Det visste inte politikerna och inte heller experterna. Att sådan dumhet är livsfarlig får nu många medborgare erfara.
Det som upprör mest är det djävulska sätt på vilket politiker låtit bli att skydda de gamla på äldreboenden genom att inte se till att den vårdande personalen har rätt skyddsutrustning istället för att låta en ”expert” flumma om saken. Samma expert som får hållas och bestämma att medborgarna inte måste bära ansiktsmask och inte kan testa sig precis som de vill. Om en ansiktsmask eller en test haft som följd att ett liv har räddats, är det fog nog för sådana åtgärder. Det skrämmande stora antalet döda äldre har väckt internationellt uppseende och lett till att omvärlden nu ser svenskar som farliga stollar som det gäller att skydda sig emot.
Pengar både för att förse vårdpersonalen med skyddsutrustning och t.o.m. ge dem hederliga löner tycks nu finnas i massor; miljarder till banker, miljarder till näringslivet, miljarder till mindre företag och till och med 8 miljarder till ingen som helst nytta till IPCC:s CO2-bluff om klimatet.
Det finns också tecken på att ett allvarligt konstruktionsfel i offentliga byggnader, bl.a. sjukhus och äldreboenden, har bidragit till spridning och död av det luftburna viruset genom av Boverket beordrat ventilationssystem där frånluft från sjuka inklusive virus återanvänds i syfte att spara energi. Byggnaderna saknar frånluftsskorstenar på taken.
Hädanefter kommer medborgarna att ständigt matas med pladder om pandemin ända till nästa val när de med det politiska ansvaret kommer att stå och brösta sig med att ha räddat svenska folket och därför som tack bör återväljas.
Förödande är det faktum att alla politiska partier, utom kanske ett som inte varit med så länge, bär skulden till massdöden genom åratal av misslyckad politik. Den politik som bedrivs av en ny överklass av illa utbildade, inkompetenta personer som valt en snabbväg genom ungdomsförbund till makt utan varje medkänsla, skolning och insikt för att berika sig utan att kunna ställas till ansvar.
Naturligtvis finns andra politiska system där medborgare genom val kan kräva ansvar av varje politiker. Men vägen dit är lång och blockeras av alla politiker som nu skor sig. Pandemin visar att det också är nödvändigt att återinföra tjänstemannaansvar för de tjänstemän i förvaltningen och rättsväsendet som genom politikers missbruk av utnämningsmakten bara har blivit politikers ”nyttiga idioter”.
Den förra katastrofen, klimatkatastrofen, har media nu helt tappat intresse för. Inte ens vårt svenska klimatorakel har lyckats väcka uppmärksamhet med sin information om att hon ”nog” hade fått corona. Medias stopp av tjatet om klimatkatastrof kan ha något gott med sig genom att folk nu inser att IPCC bluffar om att CO2 hotar klimatet och inser det självklara i att livets gas, som finns i en så oerhört liten mängd, aldrig kan skapa en klimatkatastrof, inser också att politikernas tjat om CO2 har förlett dem att negligera verkliga hot som t.ex. pandemier, plast i haven, rovfisket, skogsskövlingen, o.s.v.