Ända sedan andra världskrigets slut har folket i västvärlden tuggat förtvivlat på mantrat ”aldrig mer!” Man har anammat en fantasifull och drömlik godhetsmaxim om att aldrig använda våld i något som helst sammanhang. Inte ens för att bemöta våld. Alla konflikter kan lösas med dialog. Går inte det får man ta till droger, alkohol, hasch, LSD, heroin, kokain, extacy, lyckopiller och new age. Vad som helst utom vapen och våld. För att upprätthålla den inre bilden av den eviga freden och inre frid. Inte ens kommunismens sammanbrott i östra Europa och Balkankrigen kunde få västvärldens godhetsknarkande vänsterdogmatiker att tappa ögonbindlarna. Man ville inte se, inte förstå. När hundratusentals muslimer från MENA-området började välla in över Europas gränser förstod man inte att ett paradigmskifte var i antågande. Nu har vissa börjat inse att det redan har anlänt, bland annat i Frankrike. Många av dem som nu vandrar på Europas gator, ockuperar dem, är inte delaktiga i godhetsmaximens ickevåldsprinciper. Tvärtom, de föraktar och förkastar den. Deras kultur och religiösa bakgrund säger dem att det man tar med våld får man behålla och de som inte försvarar sitt, de är inte ens värda att spotta på.
Innan 1945 var det likadant hos oss, i stort sett. Vi har vid konflikter och krig också tagit för oss. Silverbibeln är väl det mest kända enskilda exemplet. Efter kriget hade överlevande judar förlorat så mycket att de fick hela Europa att gå med på att leta upp och återlämna sådant som stulits under kriget. Men det är en helt unik händelse i mänsklighetens historia. Det normala är att erövrare stjäl. Den som vill ha tillbaka sitt måste slåss för det. Godhetsmaximens paradigm befinner sig sedan länge i krig med en våldsideologi som bara rättfärdigar det egna våldet. Men västvärldens sömngångare i godhetens dimmor har inte förstått det, inte noterat vad som pågått i decennier och hänt mitt framför ögonen på dem. Hur skulle de? De går ju i sömnen av ”aldrig mer!” Inte förrän skottsalvorna spräcker rutorna i det egna köket och sovrummen, när granaternas öronbedövande smällar i den egna trappuppgången väcker dem ur dvalan. Då inser de att något hänt. Men ännu är det långt kvar till att inse vad som faktiskt hänt och varför. Att det är våra egna förtroendevalda som försatt oss i denna situation, bett oss ”öppna våra hjärtan”. Än svårare att förstå vad som nu måste ske om väst vill behålla sin fria livsstil. Behålla livhanken.
Mats Jangdal har erfarenhet från en mängd olika arbetsområden och aktiviteter. Från arbetslivet kan nämnas egenföretagande, jordbruk, chaufför, TV, tidningar, bokutgivning. Dessutom sport, idrott, föreningsliv, samhällsdebatt och bloggen Frihetsportalen.se
