Den 25 oktober 2021 publicerade Fri Debatt den första av Dan Ahlmarks texter i artikelserien om bakgrunden till libertarianismen och huvuddragen för ett modernt frihetligt synsätt.
Vi publicerar nu en fördjupningsserie om ytterligare 5 artiklar.
SAMMANFATTNING, SAMT DET EGNA MEDVETANDET
Kärnan i seriens fem första delar är följande. Individen är unik, är sitt eget ändamål och äger sig själv. Det innebär samtidigt en insikt om, att hon äger den fulla Rätten till det Egna Livet (REL) och därmed har ett grundläggande behov av självständighet. Hon behöver bestämma själv och över sig själv.
Verklig självständighet kräver då dels (I) individuella rättigheter och dels (II) kunskap, som möjliggör för människan att formulera en LivsSyn (LS) omfattande världen, människan och samhället samt dessutom riktlinjer för det egna livet. Utan en sådan bakgrund har individen svårigheter att korrekt och aktivt utöva sin självständighet grundad på sina rättigheter.
Kunskapen omfattar alltså material nödvändig för livssynen, vilken borde omfatta en Världssyn, Människosyn resp. Samhällsyn. Dessutom formuleras en Egensyn, som allmänt strukturerar upp en individs livsfilosofi i ett antal områden, som tillåter en människa att systematiskt och successivt analysera de flesta viktiga livsfrågor på ett rationellt sätt, fatta beslut om dem samt att sedan agera avseende dessa. En första uppgift avseende egensynen är att formulera de delar av denna, som individen direkt kan utforma genom egna beslut. De gäller formulering av hennes Värderingar, Mål samt val av goda Vanor. De övriga faktorerna (Jaget, Självuppfattningen och Motivationen) är det indirekta resultatet av många krafter. Motivationen avgör kraften i ansträngningen, vilken dock i vissa fall dessutom också direkt bestäms av individen. Därefter gäller det att konsekvent under livet tillämpa beslutade regler.
På basis då av rättigheterna och denna kunskap ställs sedan sex krav på individens beteende. Dessa villkor är: Hon ska inledningsvis 1.klart förstå och inse sin natur bland annat sin fria vilja och dess konsekvenser; 2. uppnå andlig självständighet inkl 3. kunna hantera sina känslor; 4. nå materiell självständighet och också fatta beslut om sitt självpåtagna 5.ansvar för andra individer utanför familjen. Dessutom krävs beslut om vilket 6.ansvar hon vill ta för att förbättra eller skydda det egna samhället.
En människa är naturligtvis fri – och särskilt i ett libertarianskt samhälle – att bete sig som hon vill inom lagens ramar. Men hennes natur och samhällets egenskaper gör, att rationellt tänkande och beteende är lämpligt och det optimala för en frihetlig människa. Systemet ovan är då ett alternativ. Innehållet i formulerade principer, mål och krav är viktigt, men det väsentliga är sedan naturligtvis att kraftfullt och konsekvent genomföra dem. Framgång i tillämpningen bestämmer sedan, ifall människan från denna helt primära utgångspunkt kan betecknas som ”god” eller ej.
SYSTEMATIK
Med socialliberalismens sammanbrott som vägledning för och i ett modernt samhälle, ökar snabbt behovet en frihetlig ideologi. De fem avsnitt, som publicerats i Nya Dagbladet och Fri Debatt, behandlade en rad huvudfrågor i libertarianismen. Syftet med serien är att lyfta fram ett antal viktiga moment i denna ideologi. Bland annat understryks därvid sådana krav på beteendet, vilka ställs i ett fritt samhälle, där människor tar ett stort ansvar för sig själva.
Men detaljeringsgraden kunde inte vara särskilt hög gällande vissa områden. Delarna 6 – 9B i artikelserien gäller därför utvidgningar och kompletteringar av vissa frågor av större intresse. Denna sjätte del av serien avser att öka förståelsen av det första kravet på en människa enligt ovan. Del 7-8 behandlar ytterligare krav, Del 9A-B vidgar förståelsen av Egensynen, och Del 10 utvecklar kraven för att betecknas som en god människa.
DEN FRIA VILJAN
Den fria viljan är fundamentet för individen. Begreppet beskrevs i (1) och beror i grunden på valet att tänka fokuserat eller inte. Valet är basen för individualism och den libertarianska principen om Rätten till det Egna Livet (REL). Utan en fri vilja blir exempelvis frågan om människovärde omedelbart mera komplex. Den fria viljan och REL leder till krav på ett fritt samhälle, eftersom ett annat bygger upp hinder för människans agerande genom ibland orättmätiga regler samt troligen också exploaterar henne ekonomiskt. De bildar även grunden för att ha demokrati.
Att själv dra sina slutsatser utifrån egna värderingar jämfört med att vara en vindflöjel styrd av vindarna i samhället innebär en oerhörd skillnad för individen. I det förra fallet vandrar du fritt bland alla åsikter (och i början av livet bland möjliga värderingar) och väljer de, som är de rätta för dig. Annars tar du sannolikt över ett mycket brett åsiktspaket från något håll, som kommer att forma eller påverka de flesta viktiga uppfattningar du har. När vissa ämnen pga påverkan eller även egna beslut sedan är avstängda för nya impulser i en persons medvetande är det mycket allvarligt. Om man exempelvis godtar den tillämpade postmodernismens etikbegrepp, där gruppidentiteten avgör vem som är god respektive ond och vilka handlingar, som är goda eller onda, och vägrar att tänka på om det finns en grund för dessa åsikter, förlorar man en del av sin själ. Denna har då inte längre frihet att på viktiga områden göra etiska bedömningar och val, vilket är en huvuduppgift för själen.
I sådana fall har förnuftet kopplats bort, och personen har blivit osjälvständig och ett språkrör för andra. De krav på människan den fria viljan leder till, lägger ett verkligt stort ansvar på individen, men inget hon inte kan hantera. Varje person får utgå från sina egna förutsättningar. Hon bestämmer då över sina åsikter och det mesta, som kommer att hända henne i livet inom de ramar, som den objektiva verkligheten utgör. De största hindren utgörs för de flesta av oss nog av regler i samhället, som utformats för andra syften än att underlätta människans liv. Inriktningen, kraften samt kvalite’n på hennes tänkande och agerande fastställer, vad som kommer att hända henne – positivt och negativt. Alla kan naturligtvis misslyckas pga mer eller mindre hedervärda skäl, men huvudregeln gällande nederlag är enkel: falla sju gånger och resa sig åtta. Envishet är en dygd.
Så vad innebär den fria viljan för Dig ? Ifall du är övertygad om din självständiga bestämmanderätt i allt, försök bedöma hur ditt tänkande och handlande skiljer sig från det, ifall Du inte trodde så utan tanklöst övertog omgivningens värderingar. Är verkligen skillnaden tillräckligt stor ? Accepterar du ändå inte utan reflektion för mycket ? Erkänner du verkligen ansvaret att i allt väsentligt agera utifrån principen om REL? Godtar Du helt och fullt, att du som (vuxen) individ fullt ut bär ansvaret för Dig själv ? Om inte, begrunda och ändra beteendet!
DE TVÅ NIVÅERNA AV MEDVETANDE
Förståelsen att människan har ett frivilligt medvetande (beroende på viljan att fokusera) är betydelsefull. Människans lägre, passiva och ofokuserade medvetande beskrevs i (1). Det jämfördes med det aktiva, konceptuella/ kognitiva medvetande, som bygger på att individen fokuserar på något, ser sambanden med andra fakta och sammanhang, och tillämpar logik och för området relevanta principer. Abstrakt tänkande, som logiskt och kreativt integrerar många aspekter, är just tecken på tillämpning av det högre medvetandet, som är mest förenligt med ett rationellt liv. Att vanligen befinna sig på denna nivå är önskvärt för en individ. Det innebär självfallet inte, att man hela tiden måste syssla med praktiska eller teoretiska problem eller aktiviteter. Det innebär dock som ett minimum, att man alltid ska vara medveten om vad man gör och har en beredskap för att tänka seriöst (2).
Det krävs, att individen aktivt väljer att gå från det lägre medvetandet till det högre. Och det kan innebära, att man engagerar principer, allehanda begrepp, olika kunskaper man besitter för att exempelvis lösa något problem. Det är ett unikt val, som kommer före alla andra, som människan fattar gällande tänkande. Vi har alla vid vissa tidpunkter dragit oss för att fundera eller överväga beroende på svårigheten och ansträngningen. Men att mera konsekvent göra så är allvarligt, och ju mer man undviker det, desto större blir motståndet att senare utnyttja sitt högre medvetande.
SLUTSATSER
Att inse betydelsen av sin fria vilja och den fundamentala vikten av att regelmässigt välja att hantera världen utifrån sitt högre medvetande, är den bästa utgångspunkten för att agera framgångsrikt. Insikten att världen kan beskrivas objektivt på ett sätt förståeligt och giltigt för alla, ger möjligheten att utvecklas, samarbeta och förbättra livet. Individuella och kollektiva framsteg och välfärd grundas på acceptans av modernistisk kunskapsteori.
- https://fridebatt.se/den-fria-viljan/
- Branden, Nathaniel (1969). The Psychology of Self-Esteem, A new Concept of Man’s Psychological Nature; s. 42f. Nash Publishing Corp., Los Angeles, California.
Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav 2017 ut boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten
