Dagens gästskribent är B. Stymer.
Finns allmänhetens möjlighet att med lagens hjälp hejda vindvansinnet?
Nej.
Varför då? Lagen skall väl gälla.
Nej den är skriven och tolkat så att den alltid ger vindskojarna rätt. Dessutom avgör alltid ett par tjänstemän utan tjänstemannaansvar som är anställda av politiken för att lyda deras order.
Såhär är det.
Vilken rufflare som helst får med stöd av miljöbalken ansöka hos Länsstyrelsen att få tillstånd för vindkraftverk var som helst. I princip även på din tomt.
Länsstyrelsen utreder och beslutar i ärendet. Den är ingen domstol enligt överställd lag, Åhuskonventionen m.fl. Men miljöbalken ger miljödomstolen prövningsrätten som ”första instans” trots att den rätten aldrig innebär att domstolen utreder utan att den alltid bara fastställer eller upphäver länsstyrelsens beslut. Tillstånd ges alltid med stöd av miljöbalken vilket för den läskunnige innebär att de livsfarliga maskinerna (vindkraftverken) skyddar hälsa och miljön, natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas och den biologiska mångfalden bevaras. Så står det faktiskt fastän ingen i beslutande ställning behöver bry sig. Ingen bryr sig heller om att miljöbalken klart och tydligt anger att det är Kommunfullmäktige och inte enskilda rufflare i kommunen som skall tillstyrka ansökan om vindkraftverk. Hur gick det till i er kommun?
Nu är det ett faktum att vindkraftverken är livsfarliga maskiner och att de därför skall skydda allmänheten och deras husdjur enligt överställd lag Maskindirektivet från att kunna skadas av dem. Eftersom det är uppenbart att inga vindkraftverk kan sättas upp i Sverige om direktivets bestämmelser tillämpas, så ingrep minister Maud Olofsson, som hade privata intressen i branschen, 2011 i ett regeringsbeslut I 6 genom att ge order till domstolar att inte tillämpa direktivet i tillståndsprocessen. Tjänstemännen utan ansvar i det korrupta svenska rättsväsendet lydde naturligtvis trots förbud enligt grundlagen.
Naturligtvis anmäldes redan 27.2.2011 svenska staten till EU-kommissionen för fördragsbrott att inte tillämpa säkerhetsbestämmelserna i Maskindirektivet vid maskiner vindkraftverk. CHAP(2011)00872. Men anmälan åkte i papperskorgen när EU inte brydde sig om att kontrollera alla bevis och enbart per brev frågade svenska staten som ljög rakt av 22.7.2011, A2011/2588/RS att Arbetsmiljöverket tillämpade direktivet på rätt sätt. Den som frågar verket vilka åtgärder det vidtagit att inte allmänheten och deras husdjur skadas får svaret att varningsskyltar satts upp trots att direktivet klart anger att enbart skyltar inte uppfyller skyddsbestämmelserna. Förmodligen förväntas djuren också rättar sig efter skyltarna.
Media har också förbjudits att upplysa om farliga vindkraftverk och att offentligt debattera grunden till det farliga vindvansinnet, lögnen om klimatkatastrofen.
Vad finns det för möjlighet för den av maskiner hotade allmänheten att rädda sig när lagen inte skyddar och man inte vill bara lägga sig ned och dö?
B. Stymer