Släpp drogerna fria så försvinner gängens försörjning?

Släpp drogerna fria så försvinner gängens försörjning, det är en slogan som ofta nämns i frihetliga kretsar. Man jämför också med förbudstiden i USA, där alkoholen under en period helt förbjuds (1920-1933), vilket ledde till omfattande smuggling och skapandet av diverse maffiaorganisationer.

Liknelsen med USA är intressant, eftersom det fanns massor av etniskt segregerade områden redan innan förbudstiden. Storstädernas gator styrdes i praktiken av olika etniska gäng under 1800-talet, och långt in i modern tid. Spritförbudet var som att hälla bensin på elden, nu kunde gängen plötsligt dra in ännu större summor, än från tidigare sysslor som utpressning, prostitution, beskyddarverksamhet etc.

USA byggdes upp av immigranter mestadels från det kristna Europa, de kom från samma kultursfär. Européer premierades genom att det ursprungligen var vita personer av god karaktär som kunde ansöka om medborgarskap. Invandringen reglerades efter 1875, då fick exempelvis asiater inte tillträde.

Den stora skillnaden gentemot Sverige är emellertid att USA satsade på självförsörjande invandrare. De kunde ges jordegendomar i utbyte mot att de avverkade skog och brukade jorden. Men det fanns inget ymnighetshorn varifrån offentliga bidrag strömmade till invandrarna som i dagens Sverige. Medborgarna tvingades inte via skatten att försörja de nyanlända. På det sättet är dagens flyktinginvandring till Sverige helt unik, dvs både till formen och volymen.

Svenskarna har också en övertro på integration, dvs att invandrarna ska smälta in i samhället, vilket måhända är något naivt. Att lära sig ett nytt språk och anamma enklare seder kan många göra, men kärnan ändras nästan aldrig. De flesta vill bo tillsammans med landsmän, det skapar trygghet och förenklar vardagen. Det ser vi exempelvis i New York där stadsdelarna fortfarande är delade utifrån etnicitet och nationalitet. Den som hoppas på integration bör ha tålamod, det kan nämligen ta flera hundra år i anspråk, särskilt när nya invandrare hela tiden strömmar till, och majoritetsbefolkningens kultur får mindre räckvidd.

Tillbaka till drogvåldet. Ja, den svenska drogpolitiken är inhuman, vi borde avreglera inte bara för att hindra den organiserade brottsligheten utan även för att hjälpa missbrukare, där Sverige har väldigt höga dödstal pga av rädsla för att söka hjälp. Men tro inte att drogliberalisering är en mirakelkur för Sveriges exceptionella problem. Vi har genomfört ett experiment som inte liknar något annat, den svenska migrationen kan inte jämföras med tidigare migrationsvågor. Och som vi lärt oss från USA så kan vi glömma tankar om snabb integrering. Etniskt uppdelade stadsdelar, kulturell, religiös och språklig uppdelning, fattigdom, och även icke-drogrelaterad kriminalitet – det är något vi får lära oss leva med.