Greta kanoniserad

Har läst boken Gretas historia – ingen är för liten för att göra något stort. Den icke auktoriserade biografin, skriven av italienska barnboksförfattaren Valentina Camerini. Nej, jag har inte köpt den, jag har lånat den på biblioteket, vill inte gynna alarmismen. Där avslöjar sig direkt en egenhet. Biblioteket har sorterat in den under Thunberg! Det kan man se på märkningen på bokryggen. Enligt Svensk bokhandel är ett tiotal böcker om Greta på gång internationellt.

Insorteringen på Thunberg reser dock frågan hur ”icke auktoriserad” den egentligen är. För den tar ut svängarna med både ovidkommande och direkt falska påståenden om såväl klimatet som klimathotet och dess fysik. Det gäller både i själva berättelsen och de avslutande kapitlen med fakta och råd. Inte minst beskrivningarna om de svenska skogsbränderna 2018 är skrivna utifrån mycket vanliga fördomar om klimatet i Sverige och i synnerhet om förhållandena i norra Sverige. Där beskrivs bland annat att det brann i det vanligtvis kyliga och snöiga Lappland, där det är unikt med en sommartemperatur på 30°C. Något som skulle vara bevis på den globala uppvärmningen. Visst, 30°C är inte det vanliga, men det är långt ifrån unikt.

Det finns många andra faktafel, som att den medeltida värmeperioden (MWP) var begränsad till Europa. Det var den inte, det är länge sedan man kunde visa att den var global. Jag har inte följt Greta så noga, eftersom det enda jag hört henne påstå är dumheter, men exemplen kanske är sådan desinformation som Greta själv sprider, eller så är det tillagt för krydda.

Oriktigheterna gäller också hur Greta blev uppmärksammad och lanserad. Med detta upplägg, en bok som sägs vara icke auktoriserad, kan man propagandamässigt påstå saker som inte är sanna och som skulle kunna skada Gretas profil, men som Gretas läger alltså enkelt kan svära sig fri ifrån genom att hävda att den ”icke auktoriserade” författaren fått saken om bakfoten. I den första svenska upplagan fanns texten om ”icke auktoriserad” inte med. På senare upplaga är den med.

Det är väl symptomatiskt att Camerini tidigt i boken kopplar samman ungdomars demonstrationer mot ”klimathotet” med amerikanska ungdomars demonstration mot skjutvapen efter en skolskjutning. Här gäller det att tidigt sätta fulstämpel på alla som till äventyrs inte instämmer med myten om klimathotet. Bland de röda-gröna är skjutvapen närapå lika förhatligt och dödligt som koldioxid.

Camerini har använt mycket av Ernmans bok om den trasiga familjen för att ge bakgrund. Hon återkommer ständigt till Gretas aspergerdiagnos för att poängtera hur unikt lämpad denna gör henne för att framföra klimathotsbudskapet. Tonen är barnbokens, med alla förenklingar som präglar en sådan. Att Camerini gör gällande att Greta via studier av tidningsartiklar och annat blivit en expert, utan citattecken, på klimatet, får väl tillskrivas en kombination barnboksformatet och en italiensk författares önskan om en jungfrulig förkämpe för det goda att göra helgon av.

Därtill är boken fylld av beundrande språk och en ständig ström av name-dropping. Det är exempel på både press och personer som uttryckt sin beundran för Greta. När hon mot slutet skriver om Gretas pappa att; ”Med sitt öppna leende och sitt långa kastanjefärgade hår samlat i en hästsvans var Svante det perfekta stödet.” då blir det rent pekoral av det hela. Jag är knappast ensam om att tycka att vuxna karlar med hästsvans, de är inte att lita på. Exemplen är många, men det räcker väl att säga Anders Borg!

Bland de viktigare namn som name-droppingen ska förknippas med finns Extinction Rebellion, XR, men som av något slags försiktighetsskäl i boken bara omnämns som ”De Upproriska”. Fegt! Fridays For Future får mera plats och då är hyllningskören för Greta på plats igen. På slutet förbereds läsaren för att Greta kan komma att få Nobels Fredspris och jämförelse görs naturligtvis med Malala Yousafzai.

Detta är med andra ord en riktig skitbok. Vad ni gör, köp den inte! Det finns ingen anledning att göda desinformationen.