Denna vecka har minst två socialister-light låtit höra tala om sig i svensk media. Hjalmar iklädde sig keps och oljerock, avfotograferades i skogliga omgivningar och utropade att rikets gränser skulle stärkas. Jimmie drog till Turkiet och delade ut flygblad med innebörden att Sweden is Fullt!
Till Jimmies, får man förmoda, fullständiga lycka blev han sedermera föremål för den turkiska polismyndighetens intresse. Som oberoende bedömare kan man inte annat än applådera hans förmåga att skapa opinion för sin sak. Den dagen Jimmie beslutar sig för att sluta som partiledare för SD kommer sannolikt välbetalda uppdrag på olika påverkansföretag att stå som spön i backen för honom.
För stackars Hjalmar, eller Ulf som han kallas i dagligt tal, är sakernas tillstånd annorlunda. För det första ser han i bästa fall ut som en bekymrad kommundirektör på bilden som skapat sådant rabalder. För det andra går hans parti kräftgång i opinionen. För det tredje är det sannolikt så att flertalet moderata väljare av det mer skitviktiga slaget skulle sätta frappelatten med vaniljsmak i vrångstrupen om deras partiledare blev haffad av turkisk gränspolis.
Det är liksom lite dåligt med folkligheten och draget under galoscherna i den moderata väljarkåren jämfört med den sverigedemokratiska.
I sak har både Hjalmar och Jimmie dock rätt. Gränserna till riket borde stramas åt. Själva riket i sig är helt tillräckligt fullt med bidragsförsörjda migranter vars närvaro är svårhanterlig som den är.
Det mest intressanta är som vanligt extrem-vänsteristernas reaktioner.
Eftersom dessa, trots ett stort engagemang för miljö och klimat, sällan tycks befinna sig i vår moder natur misstog de budskapet på Hjalmars affisch som onödigt aggressivt. Jag kan på heder och samvete intyga att den samhällsklass som Hjalmar tillhör inte nödvändigtvis klär sig i oljerock och keps för att jaga varken djur eller människor. Kommundirektörer är en sorts uppkomlingar som gärna imiterar adelns sätt att vara. Fritid i naturen tillbringas gärna i oömma klädesplagg av något utdaterad modell även om det är fråga om familjeutflykter med bärplockning på schemat. Man behöver alltså inte nödvändigtvis associera skog med jakt.
När det gäller Jimmies utflykt till gränsen mellan Turkiet och Grekland kan man bara konstatera att det som vanligt inte kan bli fel. Nyhetsredaktioner, ledarredaktioner och förståsigpåare över hela det politiska spektret måste ha vridit sig som maskar inför detta spektakel. Väl medvetna om att hur de än reagerar vinner SD opinionspoäng på manövern. Jimmie, som vittrar blod och ära i nästkommande val, spann som en klockar-katt när han blev föremål för de turkiska myndigheternas intresse.
Levde vi ett land som under en generation vore styrt av klassiskt liberala tankar, där ordentliga gränser och frånvaro av bidragsmigration tillhör grundpelarna, skulle Hjalmar slippa löpa gatlopp och Jimmie undvika utrikisk polis. Moderaternas partiledare kunde komma till sin rätt på den administrativa nivå där han hör hemma, nämligen den kommunala. Jimmie skulle sannolikt kunna ägna sig åt lukrativa PR-stunt inom den betydligt mer välbetalda privata sektorn. Folket skulle utan inblandning från socialistiska politiker på riksnivå ägna sig åt att vara fria och glada.
De enda egentliga förlorarna skulle vara extrem-vänsteristerna som inte längre skulle kunna ägna sig åt att vara så hemskt upprörda över att politiska meningsmotståndare skapar opinion för sin sak. Alltså både i Hjalmar och Jimmies fall att skapa ett något annorlunda socialistiskt land än övriga partier som sitter i riksdagen.
Tyvärr har extrem-vänsteristerna målat in sig i ett besvärligt politiskt hörn som är hart när omöjligt att komma ut ur. Och målar fortsätter de med av hela sitt hjärta. Sverige skall vara en humanitär stormakt! Sverige skall föra en feministisk utrikespolitik! Kärnvapen skall förbjudas! Turkiet, Ungern och USA ÄR ondskans axelmakter! På våra universitet ska genus och triggervarningar premieras framför att utbilda eliten inom respektive fält!
Framför allt annat gäller BSS, Bevara Sverige Socialistiskt! Till varje pris och utan en tanke på konsekvenserna….
Frihetlig sinnad men ofri i praktiken. Mitt motto är: ”Gör din plikt, kräv din frihet”. Till vardags sysselsätter jag mig inom den privata delen av Sveriges hälso och sjukvård, på så sätt undviker samhället ytterligare en som springer omkring på gator och torg och ställer till ofog!
