Som bekant har vi en del att se fram emot samt mycket att känna ångest och ruelse för!
Tidsomställningen, som jag hoppas att alla läsare nu verkställt, är en anakronism vi kan fundera över. Själv är jag faktiskt ägare till en analog pjäs som måste ställas om för hand, det gör jag alltid innan jag går och lägger mig på kvällen.
Eftersom jag läst på lite om bakgrunden till sommar- och vintertid är jag underkunnig om det faktum att man trodde att produktionen inom exempelvis industrin skulle öka med upp till 5 procent när man införde sommartid. Det visade sig inte stämma, för övrigt slutade inte heller korna producera mjölk.
Att vi fortfarande ställer om klockorna i Sverige beror på att höga vederbörande inte kan få tummen loss och fatta ett beslut om saken. Inte bara måste vår egen sorgliga ursäkt till regering komma till skott, EU-kommissionen är också inblandad i röran av beslutsfattare. Man skyller för tillfället på att förevarande dödsmördarpandemi satt käppar i hjulet för ett beslut.
Om man som jag är småaktigt sur och petimeteraktig kan man då tycka att det är märkligt att G20 under samma förhållanden, dödsmördarpandemier och annat kaos, frankt kan besluta om införandet av en global bolagsskatt. Det synes vara ett betydligt mer avgörande och ingripande beslut än att ställa om klockan, tycker jag.
Den aspirerande S-ledaren Magdalena Andersson (det får ni läsa ut hur ni vill, antingen Socialdemokratiska-, eller Suboptimala-ledaren) applåderar säkert att det internationella samfundet fattar dylika beslut. Även om Sverige ligger högre i sitt skatteuttaget än vad som anges i överenskommelsen.
För Magdalena Andersson tycker nämligen att allt och alla ska beskattas hela tiden och överallt. Att enskilda individer skulle kunna begripa att hantera pengar ingår inte i hennes föreställningsvärld. Det ska staten och/eller överstatliga organisationer göra. Precis som Mona Sahlin tycker hon det är häftigt att betala skatt.
En produkt av det skattefinansierade Sverige är Greta Thunberg. Hon har likt värsta rockstjärnan anlänt till det senaste så kallade klimatmötet i Skottland. När hon steg av tåget eskorterades flickebarnet av en detachement bastanta poliser som slog en mänsklig ring omkring hennes späda uppenbarelse.
Enligt avrapporteringen i media var det enligt Greta själv högst oklart om hon var inbjuden eller inte. Det mesta hängde likt en massa koldioxidutsläpp från kinesisk industri i luften (även om Greta inte formulerade sig exakt så).
Men jag kan inte tänka mig att hon egentligen behöver någon inbjudan. Hon har ju med tiden blivit en helt egen storhet som världsledarna bara har att förhålla sig till vare sig de vill eller inte. Ungefär som koldioxid från kinesisk industri. Världsledarna kan inte göra något åt varken kineserna eller Greta, båda kör sitt eget lopp och visar ett suveränt och avundsvärt förakt mot de som mopsar sig.
På hemmaplan har en så kallad Coronakommission avgett sitt yttrande. Slutsatsen var väl att det mesta blev fel. Ropen hörs nu skalla, pandemiberedskap till alla!
Det som riskerar bli resultatet av hela den soppan är att delar, eller hela, sjukvården totalförstatligas. I alla socialisters världsbild är det nämligen så att central styrning fungerar bäst, vilket givetvis inte är helt sant. Vad Sveriges regioner har missat i sammanhanget är nämligen det som ska vara sjukvårdens primära uppgift.
Kan någon gissa vad sjukvårdens primära uppgift kan vara?
Det är att sysselsätta sig med sjukvård, helt enkelt. Att ha kompetent personal på plats, ändamålsenlig utrustning och lokaler. Samt tillräcklig beredskap för att nöjaktigt parera oförutsedda händelser. Så förbenat enkelt är det, vilket givetvis inte är så enkelt i praktiken. Helt ogenomförbart är det dock bevisligen inte.
I Stockholm har man som lök på laxen problem med att barnmorskor säger upp sig en masse. De har tröttnat på usla arbetsförhållanden och vad de anser är dåligt betalt, samtidigt försöker den övriga sjukvården arbeta ikapp en vårdskuld som dödsmördarpandemin bidragit till.
Eftersom sjukvården går på knäna tog centerledaren Annie Lööf sitt ansvar och avlastade densamma genom att låta operera sig på Ersta sjukhus. Det är en ideell verksamhet, vilket anses extra fint eftersom den sålunda inte drivs av vinningsbegär. Kanske besöktes hon postoperativt av Ersta Diakonis styrelseordförande Kenneth Bengtsson. Han anses nog av Annie vara en rejäl karl eftersom han bland annat skrivit en bok betitlad ”Jobbskaparna : företagande, utanförskap och mångfald”.
I det övriga Sverige går livet vidare som vanligt. Exempelvis att något uppburna artister skjuts ihjäl efter att ha rökt på i cykelförråd.
Förutom den missbrukarmisär som det innebär att röka på i cykelförråd kan vi konstatera att det så kallade ”kultursverige” har svårt att förhålla sig till det inträffade. Vilket jag givetvis kan förstå. I deras universum ska ju allt problematiseras och granskas ur alla möjliga och omöjliga vinklar, även det som för gemene man förefaller väldigt enkelt.
I detta fallet att kulturellt aparta, ouppfostrade, lättkränkta, drogade och med handeldvapen beväpnade snorungar inte ska springa lösa i samhället. Då går det som det går, nämligen dåligt.
Till alla vänsterister som förnärmas av min analys och tycker jag förenklar vill jag ställa en enda fråga. Tycker ni att era lösningar på dessa påstått komplexa problem har fungerat bra hittills?
Vi kan konstatera att SÄPO förmodligen inte önskar att den avgående ”statsministern” bosätter sig i gangsterområdet Hammarby sjöstad. Nu tror jag inte det var aktuellt från början, Löfvet som faller vill enligt uppgift ta det lite lugnt i början. Man kan väl tänka att han ska fila lite på memoarerna innan en eventuell internationell karriär tar sin början.
Vad nu världen gjort för ont för att förtjäna honom på en toppost? Det kan man verkligen undra?
Faktum är att känns synnerligen pinsamt för undertecknad att släppa ut karln på den internationella arenan. Kan inte näringslivet i Sverige ta en smäll för laget och anställa honom i en eller annan påstått viktig funktion, snälla…
Det skulle slå vilken exportframgång som helst, dessutom behöver ni inte muta en enda kotte för att få affären i hamn!
Månadens viktigaste politiska nyhet, ett framtidslöfte för Sverige, har hittills flugit under radarn. Klassiskt liberala partiet, i vilket jag själv har min politiska hemvist, antog ett nytt partiprogram vid sin extrakongress.
Det förra var mer eller mindre en direktöversättning av ett program från ett broderparti i ett annat land. Vissa stycken var bra svårsmälta, andra helt enkelt inte tillämpliga på våra svenska förhållanden. Vi publicerar programmet på partiets hemsida snarast möjligt.
Det finns sålunda hopp för Sverige, trots höstmörker, skjutningar och kommande socialdemokratiska kongresser.
Vi kan se framtiden an med tillförsikt!
Frihetlig sinnad men ofri i praktiken. Mitt motto är: ”Gör din plikt, kräv din frihet”. Till vardags sysselsätter jag mig inom den privata delen av Sveriges hälso och sjukvård, på så sätt undviker samhället ytterligare en som springer omkring på gator och torg och ställer till ofog!
