Det var bättre förr! Vem minns inte den 27 oktober 2019 när min kvicka betraktelse över Sommartid, Vintertid och Socialism publicerades? Då visste knappt en kotte något om vikten av god handhygien och affärernas hyllor av dasspapper var ständigt välfyllda. Konspirationsteoretikerna skulle ännu ett tag ägna sig åt annat än att kombinera chemtrails och 5G för att förklara sakernas tillstånd. Bäst av allt var nog att de av kyrkans män som spottar eld och svavel över samhällets förfall ännu inte hade tillgång till en ny mirakulös pandemi att skylla på.
Som den goda läsaren förstår är det nu dags att ställa fram klockan till årets sommartid. Kanske kan det erbjuda ett visst mått av kontroll över tillvarons absurditeter, även om det är en ringa sorts kontroll. Själv blev jag faktiskt lätt svettig när jag såg presskonferensen under min lunchtimme igår. Dagen till ära åt jag på en restaurang som, kanske beroende på språkförbistring eller något annat, fortfarande erbjöd buffé och sålunda inte enligt lagen ägnade sig åt strikt bordsservering.
Vad jag har förstått är det dock så att mina dagliga resor från orten där jag tillbringar största delen av min dygnsvila till orten där själva arbetet utförs inte påverkas av mötesförbudet. En putslustig kommentar i sammanhanget är väl att mitt eget parti, Klassiskt liberala partiet, endast med nöd och näppe skulle kunna dra ihop 49 personer i en allmän sammankomst. I Sverige är det nämligen så att en majoritet av människorna är gravt socialistiska!
För den känslomässigt störda men ekonomiskt starka, och får man förmoda tillfälligtvis isolerade medelklassen, erbjuder den extra timmen av soltid ett utmärkt tillfälle att dra sitt strå till stacken för att låta hjulen rullen på. I dagens SvD Magasinet ges goda tips för att bättre kunna jobba hemifrån. Du kan exempelvis lätta upp stämningen i ditt arkitektritade helvete där hemarbetet utförs med ett doftljus för 549 spänn. Varför inte en fåtölj skapad av Alvar Aalto för 41 400 tungt beskattade pengar?
Eftersom jag av principiella skäl är motståndare till statliga påbud av alla det slag och sorter är det under protest och enbart av praktiska skäl som jag begår våld mot mina egen övertygelse och ställer fram klockan. I god optimistisk anda ska jag dessutom plocka fram min praktiskt hopfällbara stol och avnjuta en kopp varmt kaffe på egen hyrandes balkong. Men det får vänta tills sommartiden har trätt i kraft i morgon söndag.
Vi som inte ägnar oss åt att konsumera oss igenom krisen med dyra doftljus, fåtöljer och annan eskapism kan fundera över den kompetenta staten.
Ty så är det, en klassisk liberal behöver på intet sätt förfalla åt libertarianism och förespråka nattväktarstaten. Eller är det så att den kompetenta staten i själva verket är en form av nattväktarstat? I dessa tider av tal om världsregeringar för den ena eller andra förment goda saken. Plastpåsar i havet, föroreningar i atmosfären eller pandemier som plågar kontinenterna, är det på allvar värt att anlägga moteld mot allsköns socialistiska dumheter i ämnet.
Jag tycker att folk som yrar om fördelarna med helt förstatligad sjukvård är illa nog. När människor på fullt allvar menar att alla problem kan lösas med total ofrihet på global nivå har alla anständighetens gränser passerats. Vi bör ta tillfället i akt och anlägga moteld per omgående.
Även inom den vildvuxna frihetliga rörelsen föreligger det ju motsättningar. Men en minsta gemensamma nämnare finns det, mindre stat och mer civilsamhälle, det är en lämplig startpunkt att utgå ifrån.
Om inte annat har vi ett utmärkt tillfälle att påverka just nu när en stor del av de människor som kan vara av intresse att omvända sitter och häckar framför datorn i mer eller mindre frivillig karantän. Vi ska nog inte ge upp hoppet om dessa.
Med andra ord, rädda dessa vilsna själar från konsumismens eskapism! Den frihetliga rörelsen måste gripa tillfället i flykten innan dessa vilsna själar förförs av politikernas valhänta försök till att visa s.k. handlingskraft som förvandlas till något som ger dem framgång i nästa val!
Frihetlig sinnad men ofri i praktiken. Mitt motto är: ”Gör din plikt, kräv din frihet”. Till vardags sysselsätter jag mig inom den privata delen av Sveriges hälso och sjukvård, på så sätt undviker samhället ytterligare en som springer omkring på gator och torg och ställer till ofog!