Tillståndet i Riket, maj 2020

Tillståndet i Riket, maj 2020 1Vi närmar oss sommaren 2020 och riket skakas i sina grundvalar! Vilken tur, kan man tycka, att vi mitt uppe i kaoset av inställda ”studenter” och överfyllda stockholmskrogar kan lita på pseudoLiberalerna. I dag införs nämligen, på riktigt, den så kallade plastpåseskatten.

Den 1 mars körde man igång med första steget, då handlare kunde registrera sig som lagerhållare. Det innebär att man kan hålla ett lager av påsar som beskattas först när de tas i bruk. Givetvis är det inte helt klart hur många extra arbetstillfällen den delen av lagen skapat. Antagligen bättras statistiken över arbetslösa något på marginalen eftersom någon, eller några, arm(a) stackare i varje kommun måste avdelas för att kontrollera att de lokala krämarna inte far med osanning kring sitt lager.
I dag, 1 maj, kör man fullt ös medvetslös och pungslår konsumenterna för nöjet att kunna bära hem sina inköpta varor i plastpåsar.

I pseudoLiberalernas värld, kära medborgare, är det nämligen så att du betraktas som en miljöbov. Man säger det rakt ut på partiets hemsida där man yrar om ”grön skatteväxling”. Den som smutsar ner ska betala mer är den exakta formuleringen. Skäms på er, dumma svenskar, som tar er till affären, köper mat och packar ner det i plastpåsar som ni efter användning slänger i närmaste öppna hav!
Enligt seriösa beräkningar finns det i världshaven 8 miljoner ton plastpåsar. Fram till 2025 väntas det en tjugofaldig ökning av den mängden. Det finns ingen vettig människa som tror på att en plastpåseskatt i Sverige kommer göra någon väsentlig skillnad på sakernas tillstånd. Det finns å andra sidan inte heller någon som tror att pseudoLiberalerna är vettiga människor.

Annars är det mycket ökande siffror nu, förutom andelen stockholmare som trängs på uteserveringar och konspirationsteorier om covid-19 på nätet. Jag tänker givetvis på socialdemokraternas opinionssiffror och jordens medeltemperatur. Det förstnämnda är givetvis enklare att förklara än det senare.

I kristider är det nästan undantagslöst så att sittande regering premieras av den enkla anledningen att det är den som syns och hörs. Efter år av nedgång har vår egen i ett nafs hämtat upp sig till ungefär 30 procent bland populasen. Sverigedumokraterna, förlåt Sverigedemokraterna ska det givetvis vara, råkar ut för det ovana att stå för en statistiskt säker nedgång.
I SvD intervjuas ett antal företrädare för arbetarpartiet som i tidigare reportage kritiserat vår kära ledare och ljuset på den väg vi vandrar i denna vår europeiska lilla randstat. Nu myser politrukerna och hyllar sin partiledare. Detta kan anses bevisa två saker, nämligen;
1. Att det krävdes en ilsken liten kines för att bekämpa SD i opinionen.
2. Att socialdemokratiska politruker är ungefär lika kortsynta och korkade som sina väljare.

När det gäller jordens medeltemperatur, som tidigare förklarats med ökade utsläpp, blir det lite mer komplicerat. Men medeltemperaturen 2020 ligger för närvarande nästan i nivå med 2016, århundradets hittills varmaste. Men utan år 2016 kraftiga El Niño som spädde på uppvärmningen det året.
Fenomenet skall tydligen, enligt på området upplysta, tillskrivas att den ”globala fördunklingen”, på engelska ”global dimming”, minskar när resandet stoppas och industrier står stilla under pandemin. Mindre andel partiklar i luften resulterar i att mindre mängd solljus reflekteras ut och därför ökar medeltemperaturen! Sålunda, den enda rimliga slutsats som kan dras, är det så att vi står där med rumpan bak hur vi än vrider och vänder oss.
Om Greta och hennes vänner får rätt och lyckas i sina ambitioner att rasera civilisationen som vi känner den, så resultatet blir att vi är hänvisade till segelbåtar vid resor mellan kontinenterna, ökar alltså att jordens medeltemperatur ändå?
Livet slutar som Kevin Kostners kalkonrulle Waterworld hur vi än vrider och vänder oss. Vilken dyster tanke för alla oss som lätt drabbas av sjösjuka och föredrar en susande svensk urskog med porlande bäckar framför ett stormande hav….

Om Greta har det för övrigt varit tyst ett tag. Sannolikt innebär karantäner och förbud mot stora folksamlingar ett betydande hinder för hennes ivriga arbete med att nedstörta civilisationen som vi känner den. Turligt nog får hon nu lite draghjälp av UNICEF i en lovvärd kampanj som syftar till att skydda barn från såväl kortsiktiga som långsiktiga effekter av den pågående pandemin.
Det ska bli intressant att se hur den tillfälligtvis karantänssatta medelklassen, den som ivrigast stöttar flickebarnet med glada tillrop och flaggviftningar, reagerar på projektet. Får vi hoppas på en störtflod av ”handhjärtan” och ”styrkekramar” på sociala medier? Eller kommer den ekonomiskt starka men till förståndet klent utrustade supportgruppen av mellanchefer och mediemänniskor bara gäspa lite förstrött?
Utsatta barn är ju betydligt mer handfast än oklart snurrande om klimatet. Dessutom kan man tänka sig att dessa samhällsbärare efter veckor av hemarbete, med av tjuriga ungar ständigt avbrutna videokonferenser, börjar tröttna på dem!

Nu ska vi dock inte enbart förfalla till att klaga på rikets tillstånd. I år slipper vi den förfulning av stadsbilden som de vanligtvis återkommande socialdemokratiska och kommunistiska demonstrationstågen  utgör. I din lokala folkpark kommer inga socialistiska brandtal att hållas, barnen slipper desperata värvningsförsök medelst hoppborgar och popcorn.
Alltså, inget ont utan att det för något gott med sig. I år får rörelsens dignitärer ett mycket gott skäl att hålla sig ifrån den tvingande tjänsteplikten att beblanda sig med kreti och pleti rent fysiskt.

Med glatt mod och förnyade krafter ser vi framtiden an med tillförsikt. Eftersom jag som varje ensamstående medelålders latmask med välfylld plånbok inte behöver planera inköpen av mat likt landstigningen i Normandie, så fortsätter jag lura systemet genom att ständigt bära en ryggsäck som kan fyllas med slumpmässiga inköp när andan faller på. För övrigt är jag redan så otroligt grönt skatteväxlad som man bara kan vara när livet framlevs i en medelstor svensk stad med goda kommunikationer. Någon bil äger jag inte och årskortet från SJ ligger tryggt i plånboken. Synd bara att svenska politiker, kanske främst pseudoliberaler, socialdemokrater, miljöpartister och centerister inte begriper att det är ett privilegium som är få förunnat!

Jag önskar er därmed en lugn och demonstrationsfri 1:a maj!