Dagens gästskribent heter Cecilia Halmljung. Hon läste Mats Jangdals inlägg Uppmanar sexarbetare till brott? (publicerad 24 maj) och ger här sin syn på saken.
I Sverige rasar åsikterna angående den ”kände tv-profilens” förehavanden i en lägenhet på Norrmalm i Stockholm. Undertecknad är inte direkt förtjust i åsikter om det inte finns någon insikt i det man med avsikt väljer att tycka, högt. Är det synd om Paolo? Fel plats vid fel tillfälle? Bör han straffas?
Så, Paolo, hur i h-vete har du tänkt att lösa det här? Jodå, nån dag efter sitter han i en soffa mitt emot tv-4:s Jenny Strömstedt, Paolo ska bli intervjuad… Det är, minst sagt, ganska krispig stämning, Paolo har på sig en luvtröja (han som brukar ha så tajta skjortor så man kan se avtryck av mjälten, hans val av jeans vill jag inte ens gå in på då till och med julnötterna skäms), han hänger med huvudet (det huvudet där den där hjärnan bör befinna sig) och när han tittar upp tycks han puta med underläppen. Så börjar det, Paolo säger att han gjort det mest vidriga man kan göra (putar lite mer med underläppen), Paolo säger att det är smutsigt att göra som han gjort (putar ännu lite mer med underläppen) sen säger Paolo att det är fruktansvärt att göra som han har gjort. Köpt sex av en kvinna från ett fattigt land som säkert blivit dittvingad.
Jenny fortsätter fråga; Varför gjorde du det här? Jag beundrar hennes lugn men ibland kan man under intervjun skymta i hennes nacke att hon vill slå Paolo, rätt hårt. Så, Paolo, varför? Jo, säger han, det är på grund av mitt självskadeteende. Ehhh, va?! Sa han verkligen det där, JA han sa verkligen det. Han jiddrar vidare om att det varit mycket våld och sånt innan, han säger att han gör så här för att han är lycklig, för att allt går så bra (jag som brukar ha vett nog att ta en skämskudde framför nyllet sitter och gapar som att jag väntar på att en familj med talgoxar ska flytta in), så säger han att han aldrig varit lyckligare och att livet blommar. Han säger verkligen att livet blommar!
Gode värld, tänker jag och hoppas på att nåt som är lite tungt ska trilla ner så att jag får svimma en stund, men icke. Men han gör alltså detta för att han har ett självskadebeteende, som han säger själv, att han är medveten om. Är det detta som får honom att snöra på sig pjucksen och jazza iväg till en hitvingad kvinna från ett fattigt land och göra det mest vidriga man kan göra? Ingen tanke som slår honom när han valsar genom Stockholmsnatten? Nä, för i intervjun med Jenny säger han att NU ska han ta tag i detta. NU, efter vad han gjort mot en annan människa några timmar innan. Jag kan nog tycka att detta inte är något självskadebeteende, jag vill skrika till Paolos underläpp att det faktiskt bara är ett riktigt svinigt beteende.
Det finns med all säkerhet kvinnor och män som väljer själva att sälja sex, länder där det är legalt men framför allt DÄR PERSONEN BESTÄMMER SJÄLV ÖVER SIN EGEN KROPP! Så var, enligt Paolo själv, INTE fallet här.
I Singapore får man spöstraff om man begår ”överfall med avsikt att begå någon form av sexuella övergrepp”. Paolo hade sluppit undan då detta gäller män mellan 18-50 år, Paolo är 51 år. Men kanske är det så att ”spöstraffs-farbrorn” bara mår sådär himla jättebra, är sådär härligt lycklig att livet blommar men det visar sig att han har ett självskadebeteende så han spöar på ändå. Snacka krispig stämning. Men vad vet jag, vi är ju inte i Singapore.
Paolo gräver sig en grop så sanden skvätter, ingen annan behöver hjälpa honom att gräva den gropen.
Är Paolo en brottsling? Ja, klart han är. Han berättar ju det alldeles själv, i en soffa där hans underläpp får jobba utåt som den aldrig förr har gjort.
Jag brukar ändå tycka det är bra att människor erkänner och står för sina misstag. Men detta är inget misstag, detta är ingen självskadebeteende utan bara ett riktigt svinaktigt beteende.
Det kom en pushnotis från Aftonbladet någon dag efter denna händelse, jag kollar notisen och läser att två snubbar som greps i samma razzia säger: ”Vi är bara grabbar som vill ha lite roligt!” Grabbarna har två huvuden var, bevisligen tänkte inte det huvudet som har den där hjärnan i sig.