Har läst en text på franska av den amerikanske manusförfattaren Paul J. Memmi (1930-2014). (citaten är min översättning från den franska texten, påpeka gärna om jag fattat något fel!) Texten måste rimligen vara skriven inom ett fåtal år innan hans död. Men det reser problem som jag återkommer till. Den publicerades den 28 februari i år förmodligen för att den anses mycket relevant efter Trumps presidenttid, coronapandemin och kanske även med klimatalarmismen.
Inledningsvis skriver han:
”Låt oss undersöka QAnon, den amerikanska konspirationsteorin på väg att omfatta alla andra. Dess formella universum kombinerar (ofta tatuerade) symboler för nynazistisk hedendom – Wotans trianglar, Thors hammare etc. – och den oförstörbara ikonografin av Guds öga på Egyptens pyramid, barnet offrat till Moloch, bockar och getter, kön och blod; och i en brandsläckningssymbol, allt som kan göra Makten “mystisk, fascinerande, 1 skrämmande ”… kort sagt en paranoid och glödgad stil.”
Texten handlar om falska nyheter, deep state, Qanon, högerextremism, med mera och att dessa uttryck har sitt ursprung i konsten och exponerats på film i hundra år. Han räknar upp ett stort antal filmer, från Satan av Wallace Worsley 1920, Metropolis, till Doktor Mabuses testamente av Fritz Lang, filmer om monster, utomjordingar, maffia, spioner och konspirationer, som mordet på John F. Kennedy. På senare tid Pulp Fiction, Blade Runner och Matrix. Oförklarlig ondska och död, som endast kan förstås som konspirationer.
Här tar Memmi paus och tillrättavisar skarpt att konspirationsteorierna inte kan förklaras som en reaktion eller konsekvens av postmodernismen!
”Detta skulle vara att förhastat glömma att den konspiratoriska “tolkningen” inte är en kritisk öppenhet, eftersom det bara är en aggressiv avskärmning av fördomar.”
Han staplar alla uttryck för fantasi och alternativ verklighet han kan komma på, som: ”fragmentering av berättelser och citatkonsten, karaktärer -subjektiviteter-världar som utvecklas i en paradoxal hyper-verklighet, ett imperium av växande tecken som har ersatt alla möjligheter till verklighet, oändlig ironisk eskalering i nivåerna av mening, metafiktion, magisk realism, paranoia” och menar att de skulle vara en metafor för en kaotisk värld av radikalt epistemiologiska förvirringar! Högtravande formuleringar, men betyder de något?
Han jämför Jorge Luis Borges galet bakvända värld 1940 med Umberto Ecos Rosens Namn från 1980. Med extremt svaga bevis länkar han dessa till studentikosa upptåg om konspirationer på 1960-talet och ställer frågan: ”Hur skiljer man en fri eller korrekt tolkning från en falsk överexploatering?”
Och svarar: ”QAnons konspiratorer lånar ibland karaktärer från dessa böcker eller filmer.”
”Den revolutionära användningen av det falska och det absurda var att avslöja det ihåliga ett helt främmande borgerligt samhälle: “I en verkligt omkullkastad värld är det sanna ett falskt ögonblick!”
På 60-talet fanns en sådan rörelse som med förvanskad verklighet sökte påverka samtiden. Den kallades operation Mindfuck. De sägs ha myntat uttrycket Fake News för sina planterade osanningar.
Han nämner en Gianfranco Sanguinetti, en italiensk ”situationist”, okänd för mig, som på 70-talet ska ha startat en rörelse kallad situationismen där man förfalskar bilder av verkligheten med tanken att därigenom avslöja den verkliga verkligheten (och dess förljugenhet). Både Mindfuck och situationismen kan ses som föregångare till de memer som idag sprids på internet, kanske främst av folk på högerkanten. I vart fall är dessa frihetliga och kritiserar vänsterns paradigm.
För övrigt var den vänsterextrema Röda Brigaderna aktiv i Italien 1970-88.
I situationismen finner Memmi slutligen kopplingen till Qanon. Men då nämns årtalet 2016 och Pizzagate, alltså två år efter Memmis död! Hur det går till nämns inte i artikeln.
En roman från 1999 som på franska har titeln Q anges som inspiration till att kalla Qanon för just Qanon. I romanen förekommer ett antal förväxlingar och konspirationer, men ingen känner till förrädaren Qs identitet utom Q själv. Anon betyder på äldre engelska strax, snart, medan canon betyder rättesnöre, kanon på svenska. Man försöker sig alltså på en ordlek för att vitsa till sitt budskap. Ett grepp som inte är okänt bland svenska myndigheter.
Under Trumps presidenttid uppstår en strid mellan alt-vänster och president Trump om vem som egentligen korrekt kallar den andres propaganda för Fake News. Nu påstås av Memmi att Qanon och Trump samarbetade i en Operation Trumps Mindfuck som syftat till att skapa en hegemoni för alt-högerns politik, återigen sådant som hänt efter Memmis död och därför mindre trovärdigt som Memmis egna ord.
I en längre utläggning om videospel visar Memmi att dessa tagit möjligheterna att förfalska verkligheten några steg längre än vad biofilmen förmått göra. Den kan till och med dölja sin verklighetsförfalskning bakom uttrycket This is not a game (detta är inte ett spel). Den som deltar förutsätts delta på villkor att spelet är verklighet!
Artikeln avslutas med kommentaren ”Problemet är att vi i vår del av världen och i två eller tre generationer har gått igenom en moralisk kris som åtföljs av en referenskris, som förvandlar oss till oss själva i ett oändligt tolkningsspel.”
Och konstaterandet: ”QAnon var förmodligen kulturellt oundviklig.”
Lite kommentarer från mig. Memmi visar obönhörligt upp sig själv som alt-vänster och avslöjar därmed att Qanon är en halmdocka konstruerad av vänstern för att kunna attackera högern där vänstern tycker att högern behöver attackeras. Vilket stämmer med slutsatsen att Qanon var oundvikligt, eftersom vänstern behöver Qanon att skuggboxas mot. Då stämmer också Wikipedias felaktiga förklaring till Qanon som en extrem högerideologisk rörelse. Medan andra hävdar, troligen mer korrekt, att det varken är en rörelse eller en ideologi. Qanon är bara en enda människa, okänt vem, som på internet framför sin kritik av vänstern. Jag har heller aldrig sett några högermänniskor hänvisa till att de är Qanon, bara vänsterfolk som kletar detta epitet på högerfolket.
Memmi missade också i sin redovisning av filmer som kan kopplas till konspirationsteorier, filmen från 1997, Conspiracy Theory med Mel Gibson, Julia Roberts och Patrick Stewart. Men där visade sig en teori peka på en verklig konspiration och huvudpersonen blir förföljd av konspirationens folk för detta avslöjande.
Med tanke på de årtalsreferenser som anger årtal efter Memmis död så känns hela artikeln, fast den har sina skruvade poänger, som en förfalskning i avsikt att avslöja ”extremhögern”. Men avslöjandet vänder sig som en bumerang tillbaks mot dem som kastat den.
Mats Jangdal har erfarenhet från en mängd olika arbetsområden och aktiviteter. Från arbetslivet kan nämnas egenföretagande, jordbruk, chaufför, TV, tidningar, bokutgivning. Dessutom sport, idrott, föreningsliv, samhällsdebatt och bloggen Frihetsportalen.se
