Fistad av media

Fistad av media 1

 

Ibland uppskattar jag att vara i ofrivillig radioskugga. Under den vilda flykten genom lapplands vildmarker kunde jag aldrig se vad som trendar på twitter, det var bara jag, Lokoloko och skogslappen som spenderade dagarna på våra snöskotrar och kvällarna vid lägerelden. En mycket harmonisk tid. Men nu under en liten respit i Nurmasuanto så kunde jag ej motstå frestelsen att uppdatera mig på vad som sker i omvärlden och jag såg att snackisen är SVTs nya storsatsning ”Fistad av min frus afrikanska pojkvän”, jag kan inte göra annat än att klistra in sammanfattningen.

> I ”Fistad av min frus afrikanska pojkvän” får vi följa tre före detta studenter från Södertörns högskola som alla identifierar sig som män men som har haft svårt att få samhällets acceptans för sin identitet. Efter ett liv med att ha kallats för ”fjantar” eller ”småbögar” så har de försökt återfinna sin maskulinitet genom att flytta till Kiruna och söka jobb som truckchaufförer i gruvan, maskulinitetens sista bastion i ett land där alla andra gått vidare. Men även i gruvans fuktiga mörker stöts de ut på grund av sina öppna identiteter som hanrejer. Modigt har de därmed skapat denna serie där vi får följa med när de utmanar det största tabut, att bli fastspända i sexgungor och tvingade att beskåda när deras fruar får utlopp för sina hemliga fantasier att förlusta sig med välhängda mandingos innan latexhandskarna kommer fram och könsnormerna bokstavligen tänjs ut. Det är en serie om normbrytande kärlek, afrofetischism och kyliga laestadianer.

Innan jag slutade scrolla så såg jag att Johan Norberg tweetat att serien är ”en uppfriskande inblick i det mångkulturella och liberala Sverige när det är som vackrast” och att Fredrik Segerfeldt kan ”identifiera sig” efter att han och hans fru gjort flera studiebesök till de kåkstäder han finner så attraktiva.

Det är möjligt att jag drar en skröna nu men jag är säker på att åtminstone några av er började googla för att se om det är sant. Regimmedia försöker ju trots allt få oss att tro att en tant åkte ut med en gummibåt tillsammans med de andra från syjuntan och sprängde Nord stream, så var går gränsen för det absurda egentligen?

Det är ändå uppfriskande att de inte ens kan veva ihop trovärdiga lögner längre, man kan utan vidare anta att alla runt en som tar denna nyhet på allvar helt har skopat ur hjärninnehållet och ersatt det med fan vet vad. Det bästa man kan göra är att återvända in i radioskuggan…