Förmåner i Socialistiska Lyckoriken!


Vår vice finansminister tillika finansmarknadsminister, miljöpartisten Per Bolund, uttalar sig nådigt i kvällspressen om den planerade skatten på plastpåsar.

Bland dom många visdomsord och tankar han strör omkring sig i texten noteras bl.a. att det minsann duger för honom att bära hem apelsiner i papperspåsar! Min personliga favorit är dock “– Vi vill minska användandet och få människor att tänka efter, så att man använder sin plastkasse flera gånger eller alternativ till plastkassar….”

Till Per Bolunds försvar måste man anföra att han är en modern socialist så tillvida att han absolut inte vill tvinga folk att välja bort plastkassar för att transportera hem maten från affären. Man har ju fortfarande möjlighet att använda plastkassar bara man betalar för det.

Nu råkar det också vara så med moderna socialister att dom tyvärr besökt på tok för många ledarskapsseminarier som på fullt allvar praktiserar tanken att alla människor följer det goda exemplet.

Kanske är det därför som han längre in i artikeln säger att plastnedskräpning är ett “globalt problem” som kan lösas genom att pluttlandet Sverige, som är beläget i utkanten av norra Europa, “ska föregå med gott exempel”.

Vi, medborgarna i konungariket Sverige, kan väl ganska lätt hålla oss för skratt varje gång statsmakten vill att just vi ska föregå med gott exempel. I färskt minne har vi inte bara en saboterad försvarsmakt (vars nedläggelse sannolikt syftade till världsfred) och tal om att öppna våra hjärtan, som definitivt gett oss ett gigantiskt integrationsproblem. Utan också en fortskridande brist på el eftersom det är bättre att lägga ner kärnkraftverk och leva grönt än att folket förslappas av för varma hem. Samt våldsam gängkriminalitet då ett fungerande rättsväsende egentligen inte ska behövas i Sverige där alla i grund och botten är snälla människor.

Faktum är, och det är inte bara jag som förfäktar den åsikten, att majoriteten av jordens befolkning struntar högaktingsfullt i vad eller vilket den svenska regeringen väljer att beskatta.

Per Bolund kan ju om han inte tror mig fara till valfritt land, exempelvis Kina, och kontrollera sakernas tillstånd på plats. Fråga gärna kineserna om dom kommer ligga sömnlösa av skam för att folket i Sverige beskattas för sin användning av plastpåsar.

Saken är ju den att regeringen, ganska desperat dessutom, jagar alla pengar dom kan få tag på till den s.k. “gröna skatteväxlingen”. Eller mer precist, överhuvudtaget jagar pengar för att driva Jätten glufs-glufs som alla socialistiska statsbildningar tycks bli.

Som en ren bonus kan den nuvarande regeringen ytterligare piska in hos befolkningen vilka inbilska miljö- och klimatmarodörer dom, befolkningen alltså, är.

Per Bolund själv är tydligen en hyvens kille i miljö- och klimatsammanhang. Förutom att han släpar hem apelsinerna i papperspåsar konstaterar jag att han cyklar till departementet varje dag, vilket torde vara åtminstone  11 modiga kilometer enkel väg, samt (om han får välja själv) äter ekologiskt och vegetariskt varje dag. Med andra ord en lysande förebild för alla otacksamma lansortsbor som envisas med att ta bensin och diselslukande vrålåk till det arbete som förser dem med pengar att köpa den synnerligen klimatovänliga köttbiten med bearnaisesås till fredagsmyset.

Själv kommer jag även fortsättningsvis släpa hem större delen av mina inköp i den omfattande arsenal av ryggsäckar som jag äger. Alla har dock inte lyckan av att större delen av veckan nödgas äta frukost på hotell och övriga mål på restaurang, d.v.s. att som jag ha ett mycket litet behov av att köpa hem matvaror till det egna hemmet. Dom får nu, enligt Per Bolund, förmånen att välja hur dom eventuellt ska beskattas ännu mera.

Sådana förmåner, mina vänner, erbjuds man enbart i socialistiska lyckoriken!