Koran-bränningarna

Koran-bränningarna 1

Dagens gästskribent är Ulf Sigurdsson, Arbetarklassen och Nationen.

Koran-bränningarna har försatt Sverige i fara påpekas det av journalister, politiker och andra. Flera aspekter har lyfts fram från alla håll och kanter, från vänster till höger. Yttrandefrihet, respekt för religion, invandringens konsekvenser.

Enligt svensk lag så är det idag inte förbjudet att bränna en koran, det kan inte ens falla under HMF-lagen (för annars hade den använts såklart). Vi kan tala om att skydda ordningen, men det är ju just genom att utmana denna ordning, som saker och ting kan lyftas fram. Om SD inte hade fortsatt sin verksamhet trots våld och förbud så hade de knappast nått den situation de uppnått idag. Detsamma gäller för övrigt socialdemokraterna historiskt.

Sverige har idag en stor minoritet muslimer, hur gärna man än vill att de ska vara tysta och bara lyda svenska värderingar. För dessa invandrare är religionen en mycket viktig del av deras liv. Vi svenskar kan inte förstå detta då vi lagt ner all metafysik de senaste decennierna. Men vi kan också minnas att även vi hade ett liv som till stor del var färgat av religion.

Det motståndarna till dessa provokationer såväl som de muslimer bosatta i Sverige, kan göra, är att kräva en lagändring. En sådan hade nog kunnat fixas till snabbt (se bara på afghan-amnestin) men det finns ett parti som ställer sig emot en sådan snabb lagändring, så det är inte heller aktuellt. Således…

Vi kan inte heller acceptera att Sverige böjer sig för hot om våld, lika lite som vi kan acceptera tillfälliga lagar i ”godhetens” namn, eller att svenskar ska pekas ut för vad ett fåtal svenskar gör. Det är också oacceptabelt att uppmuntra främmande lands ledare ”att sätta press” på Sverige

I en demokrati finns ett medel som används alldeles för sällan i vårt samhälle, och det är folkomröstningen. De få folkomröstningar, har ofta varit kontroversiella efteråt. Så skepsis inför folkomröstningar är förståelig. En kampanj för en sådan folkomröstning hade dock kunnat lyfta fram båda sidorna på ett demokratiskt sätt. Ett JA hade kunnat visa på att en viss respekt för människans tro och värderingar behövs, och att tron även idag har ett stort värde för många människor, och hade på ett klarare vis kunnat etablera vilka gränser som ska gäller.
Ett NEJ hade givetvis tagit ställning för vår yttrandefrihet, men kanske även här kunnat etablera klarare gränser.

Resultaten av en sådan folkomröstning:
– Klarare regler för att undvika missförstånd och olika tolkningsföreträde
– Det moderna samhället hade kunnat visa respekt för att människor även kan inneha en tro och traditionella värderingar.
– Demokratiskt hade Islams såväl som svenska företrädares grundsyn kunna belysas, med förhoppningsvis en klarare förståelse för båda sidor

Därför vill AKN lyfta fram att hur förkastligt vi än anser att koran-bränning är, så är det inget vi kan idag förbjuda. Vi kan dock se till att snabbt lyfta fram en folkomröstning för en ny trosfridslag. Där skändande av heliga skrifter och symboler återigen kan bli straffbart. Och således givetvis användas för att hindra ordningsstörande aktivitet. Men detta är en så pass stor fråga att vi anser att en folkomröstning där svenska folket fått komma till tals är berättigad.

Ulf Sigurdsson för Arbetarklassen och Nationen

Bilaga, länk till Kyrkans Tidning.