Ett säkert sätt att göra sig ovän med folk på den politiska högerkanten i västvärlden är att uttala någon form av sympati med människor som tillber Allah. Vi talar inte om att gå in i ett minfält. Det är frågan om att frivilligt osäkra en atombomb!
Vilken tur då att jag inte bor i Indien och riskerar ett ännu värre öde för vad jag nu kommer att förmedla!
Indien är världens näst folkrikaste land efter Kina, det sjunde största till ytan. Enligt Wikipedia kallas det ”världens största demokrati med anmärkningar”. Även om det ligger långt borta bör det alltså vara intressant även för svenskar att läsa på om vad som försiggår i landet. Vi är ju faktiskt varken särskilt stora sett till ytan eller folkmängd.
I Indiens senaste parlamentsval vann hindunationalistiska BJP hela 300 av 542 platser , en majoritet som Sveriges politiska partier bara har våta fy-skämsdrömmar om. Partiledaren och hindunationalisten Narendra Modi passade i sitt segertal på att håna partier som propagerat för Indiens sekularism.
Enligt vad jag begriper är BJP i grund och botten en förgrening av den hinduextrema organisationen RSS som bildades redan 1925 med inspirationen från den italienska fascismen. Värt att notera är att Mahatma Gandhi, som inte precis är känd för att vara en anhängare av våldsamma metoder, mördades av en tidigare medlem av RSS 1948.
BJP grundades 1980 och vann stora framgångar genom att 1992 leda en kampanj som ledde till att en moské, som påstods vara byggd på ett hinduiskt tempel, brändes ned. Cirka 2000 människor, de flesta muslimer, dödades i dom efterföljande upploppen. Därefter följer, som vanligt när nationalism och religion får blandas i en enda ohelig röra, fler oroligheter och lynchningar. Under dom senaste åren med allt fler muslimer och daliter (daliter är dom i Indien som står utanför kastsystemet) som offer.
Följande slutsats kan alltså dras. Att det är fruktansvärt olyckligt att blanda in religion i politiken. Speciellt för dem som har fel religion. I detta fallet muslimer och s.k. kastlösa. Politikerna som åtrår eller sitter på makten har dock all anledning att underblåsa dylika strömningar i ett samhälle. Man kan vidare undra vad dylika politiker, i ett av världens absolut folkrikaste länder, tar sig till när dom är klara med att underkuva sin egen befolkning? Då måste man ju skaffa sig en ny fiende…
Vi ska vara väldigt glada över det faktum att det finns liberala motståndsfickor här och var i världen. Politiska partier, t.ex. Klp i Sverige, som stenhårt arbetar för att minska statens makt och sätta tilltron till civilsamhällets möjligheter att skapa fred och välstånd. Det kan ju tänkas vara på det sättet att en minimal statsmakt inte behöver vara upptagen med att hela tiden försöka sitta kvar vid makten genom att skapa opinion. Historiska erfarenheter visar tydligt att en befolkning som har det relativt bra är mindre benägen att s.a.s. falla till föga för starka ledare som erbjuder enkla lösningar på svåra problem.
Vi kan gräva där vi står. Utmana regeringsmakten genom stenhård opposition. Ifrågasätt och kräv svar på varför det ser ut som det gör i Sverige. I Sverige utgår, påstås det, all makt från folket. Det börjar bli dags att använda den innan socialisterna i riksdagen lyckats med samma sak som BJP. Nämligen att förvrida huvudet på väljarna helt och hållet.
Frihetlig sinnad men ofri i praktiken. Mitt motto är: ”Gör din plikt, kräv din frihet”. Till vardags sysselsätter jag mig inom den privata delen av Sveriges hälso och sjukvård, på så sätt undviker samhället ytterligare en som springer omkring på gator och torg och ställer till ofog!
