LO(sers) och dess ordförande, Carl-Petter Thorwaldsson, anser sig ha en rejäl nöt att knäcka. Problemet är att medlemmarna överger (S) och hellre röstar (SD).
Det är därför Kalle, som LO(sers)-ordföranden kanske kallas i den trängre bekantskapskretsen, dyker upp på Vänsterpartiets kommundagar i Göteborg.
Det är ju klart lite halvskämmigt för Kalle att behöva söka stöd bland det rödaste röda som Sveriges riksdag har att erbjuda. För att det inte ska bli alldeles för dålig stämning på nästa VU-möte hos såssarna tar Kalle till storsläggan och varnar för fascismen!
Han menar, och detta på fullt allvar, att förra riksdagsvalets vinnare var Sverigedemokraterna, möjligen också Kristdemokraterna. Sedan dess har han förmodligen låst in sig på arbetsrummet i LO-borgen, dragit ner persiennerna och kapat alla elektroniska anslutningar till yttervärlden. Mig veterligen är (SD) fortfarande effektivt uteslutna från allt samarbete på riksplanet. (KD) har inte heller dom mycket att hämta eftersom Centerpartiet och pseudoliberalerna valt att krypa för såsseriet. Ebba Busch Thor får nog ställa in sig på ytterligare några år i opposition där det största nöjet kommer utgöra kändisfester i främmande länder.
(V) tycker givetvis att det är ett erkännande när LO(sers)-ordförande Kalle vill ställa upp och elda dom arbetande massorna. Historiskt sett har det inte alltid rått sämja mellan kommunisterna och fackförbundet.
Alltså tackar Jonas Sjöstedt å det varmaste genom att varna för arbetskraftsinvandringen! Det är för övrigt den enda form av invandring som vänsterns tycks motsätta sig. För att godkännas av vänstern ska man vara handlingsförlamad, ha omedelbart behov försörjningsstöd och gärna tvinga staten till akuta amnestier av olika slag för att få klänga sig kvar trots att det saknas uppenbara asylskäl.
Jonas Sjöstedt tycker att den svenska arbetsmarknaden är ett ”ultraliberalt system som innebär omfattande missbruk och omfattande ekonomisk brottslighet.” Lösningen heter givetvis regleringar, regleringar och ännu mer regleringar. Klart att Kalle blir helt till sig i trasorna när han hör sådant fagert tal!
Då slipper han (också) ta i svårigheterna som våra statsmakter ställt till med i migrationspolitiken. Nämligen att alltför många på för tok kort tid kommit till Sverige! Genom lagstiftning kan helsvenska arbetare få sina rättmätiga jobb, och Vänsterpartiets väljarbas kan fortsätta att solidarisera sig med migranter genom att anordna protester när dom ska utvisas och dylikt.
Att en undersköterska som går i ålderspension bara får en obetydligt högre månatlig tilldelning än den som inte producerat ett skapandets grann under hela sin livstid struntar nog både LO(sers) och (V) i (även om det renderar (V) en viss heder att man inte deltog i riksdagens pensionsgrupp) eftersom det ligger viktigare saker i potten här.
Vi talar givetvis om makten över arbetarrörelsen. Det tycks nämligen vara så att Kalle helt enkelt börjar oroa sig för var det kommer barka hän om LO(sers) inte en gång för alla sätter ned foten och tar tag i tappet till höger. Fler än jag kan nog tänka sig hur kul det skulle vara om Kalle, eller någon av hans efterträdare, helt enkelt fick lägga ner sin del av den socialistiska kamporganisationen eftersom medlemmarna skulle gått och blivit borgerliga! Det är som vanligt med såssar, det är ytterst makten och stålarna dom oroar sig för.
Jag kan trösta Kalle med att (SD) i grund och botten också är såssar, fast bara liiite mer till höger än (S). Ni skulle nog kommer överens ni två också. Medlemmarna i (SD) efterfrågar också arbeten med s.k. reglerade och trygga arbetsförhållanden, några vänner av utländska konkurrenter om sina anställningar är dom definitivt inte! Det är i allra högsta grad tveksamt om dom är fascister, dom förkastar ju t.ex. inte demokrati!
För (V) är det väl så enkelt att de helt enkelt önskar komma in lite i värmen. Att vara kompis med LO(sers) är nog inte det sämsta för ett av riksdagens ytterkantspartier. Det kan väl tänkas att den yttersta vänstern inom (V) gnölar och gnäller lite över det, men rimligtvis är dom lätt räknade och ytterst marginaliserade.
Den som lever får se om Kalle kanske dyker upp hos (SD) i framtiden? Under tiden följer vi med spänning flörten mellan LO(sers) och Vänsterpartiet!
Frihetlig sinnad men ofri i praktiken. Mitt motto är: ”Gör din plikt, kräv din frihet”. Till vardags sysselsätter jag mig inom den privata delen av Sveriges hälso och sjukvård, på så sätt undviker samhället ytterligare en som springer omkring på gator och torg och ställer till ofog!
