Det ser mörkt och ensamt ut för pseudoliberalerna. Lagom till landsmötet i Västerås konstaterar Demoskop att väljarstödet ligger på 3,9 procent.
Nyamko Sabuni har med andra ord en tung uppgift när hon idag äntrar talarstolen för att gjuta liv och tillförsikt i dom pseudoliberala partigängarna.
Enligt uppgift blev hon vald till major Björklunds efterträdare på den främsta meriten att hon just inte var major Björklund. Till skillnad från honom har hon varit försiktigt negativ mot Januariavtalet. Men det är bevisligen ingenting som drar väljare i någon större omfattning.
Av lätt insedda skäl har inte pseudoliberalernas hunnit fatta några mer omfattande beslut när denna text skrivs. Vem vet, kanske far partiet upp som en raket i opinionen nästa vecka? Men av det som hittills läckt ut från Västerås verkar den nedåtgående trenden vara obruten.
I frågan som gällde ett eventuellt slöjförbud i skolan är nämligen partiet djupt splittrat. Liberala ungdomsförbundets ordförande, Romina Pourmokhtari, tycker det är symbolpolitik. Maria Winberg Nordström, kommunalråd (L) i Helsingborg, som la motionen kan väl då sägas förespråka förbudet.
Alltså har Romina Pourmokhtaris föräldrar, som en gång i tiden flydde från den religiösa diktaturen i Iran, helt och fullt lyckats med det konststycke som många andra i deras situation så gravt misslyckas med. Som andra generationens invandrare omfattar deras dotter helt och fullt vårt samhälles vänsterliberala värderingar.
Maria Winberg Nordström, som s.a.s. står på golvet och har att integrera en massa människor in i det svenska samhället, tänker nog lite mer praktiskt på saken. Hon är batongliberal till sin läggning helt enkelt. Om inget annat fungerar får man lagstifta och reglera fram frihet när människor inte begriper sitt eget bästa!
Vad Romina Pourmokhtari har att lära, både i denna och många andra frågor, är att i princip allt som rör politik är fråga om symboler. Det är därför som pseudoliberalerna sjunker som en sten medan det oberörbara SD går som tåget.
När väljarna ser pseudoliberalerna finner dom ett parti utan riktning och mål. Exempelvis lyckades major Björklund före senaste riksdagsvalet kommunicera ut att han lovat sina barn att aldrig sätta sig i en regering beroende av SD:s stöd. Väljarna konkluderade att major Björklund hellre höll sig väl med sina ungar än styrde riket. Resultatet blev att pseudoliberalerna straffades ut.
Därefter slöt han tillsammans med C, S och MP, till råga av allt dessutom beroende av V:s goda vilja, en ohelig pakt som kallas Januariavtalet. Resultatet blev att pseudoliberalerna straffades ut ännu värre!
SD går givetvis som tåget eftersom dom symboliserar ordning och reda. De kan samla ihop värdefulla opinionspoäng eftersom dom ännu inte behöver ta ett dyft ansvar. Detta beror på att alla andra partier i riksdagen, pseudoliberalerna inkluderade, av någon för mig oklar anledning ser dom som oberörbara på riksnivå.
För mig är det lite märkligt att just ett av våra socialistiska alternativ i parlamentet anses kastlösa bara för att de i stor utsträckning påminner om Socialdemokraterna före Olof Palmes tid.
Nyamko Sabuni har det, som tur är, inte lätt när hon håller dagens linjetal på landsmötet i Västerås. Jag och många med mig hoppas innerligt att pseudoliberalernas saga snart är all. Ett socialistiskt alternativ mindre i riksdagen underlättar arbetet i kammaren betydligt.
Tyvärr, för min dröm om pseudoliberalernas snara bortgång, kan det konstateras att Sabuni har ganska tuffa nypor att ta till när det behövs. Kort efter sin utnämning till den aparta posten som integrationsminister 2006 fattade hon beslut om indraget statsbidrag till Centrum mot rasism där hennes farbror Mkyabela Sabuni var verksamhetschef. Hon ansåg att CMR hade misslyckats med sitt uppdrag att driva opinion i frågor som rör rasism och främlingsfientlighet.
Framtiden för pseudoliberalerna ser mörk ut. Vi hoppas innerligt att Nyamko Sabuni inte kan leda partiet mot ljuset!
Frihetlig sinnad men ofri i praktiken. Mitt motto är: ”Gör din plikt, kräv din frihet”. Till vardags sysselsätter jag mig inom den privata delen av Sveriges hälso och sjukvård, på så sätt undviker samhället ytterligare en som springer omkring på gator och torg och ställer till ofog!
